• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Way Out West: Bildgalleri dag 3

13 augusti, 2017 by Peter Birgerstam

Band of Horses

Way Out West 2017
Göteborg 10-12 augusti
Bilder dag 3

Foto: Peter Birgerstam

Conor Oberst
Eva Dahlgren
Frida H
Hurray For the Riff Raff
Lisa Hannigan

Publik i regnet
Regina Spektor

Arkiverad under: Musik

Way Out West: Bildgalleri dag 2

13 augusti, 2017 by Peter Birgerstam

Way Out West 2017
Slottskogen, Göteborg
Dag 2

Foto: Peter Birgerstam

Afgan Whigs
Jonathan Johansson

Mac Demarco

Perfume Genius

Publik
Publik
Publik
Thee Oh Sees

The XX

Arkiverad under: Musik

Way Out West Ojämnt bara förnamnet – Ryan Adams

13 augusti, 2017 by Mats Hallberg

11/8 2017

Foto från annat tillfälle

 

3

När Adams blomstrade som mest för cirka femton år sedan såg jag honom som vanlig sittande publik i Göteborg. Har för mig att han då satt vid en flygel. Hade tidigare införskaffat hans mästerverk Gold.  Ryktet om hans  oförutsägbara konserter  var inte tagna ur luften. Mannen som omger sig med femmannaband är i Slottskogen mest inriktad på brötig gubbig rock and roll, medan jag antar att flertalet i publiken vill omslutas av hans ljuvliga kompositioner från storhetstiden.  Första uttalandet: ” Sweden are you ready för some rockmusic?” Inledningen är miltals ifrån vad jag bespetsat mig på.  Med otaliga gitarrbyten vräkte han och de anonyma medmusikerna på i flåsigt tempo, ibland med tendenser till boogie. Old school kallade Ryan vad de gjorde, vilket också märktes på de många förstärkarna  staplade på varandra. Borde varit beredd, men det blev lite av en chock, även om man inte lirade oävet.

Fanns ingen backdrop på festivalens största scen, däremot två gigantiska videoskärmar som störande nog, bara följde frontmannen oavsett vem som var mest aktiv på scen. Trevligt att han presenterade merparten av låtlistan. Därför kan meddelas att vi bland annat hörde Gimmie Something Good, Two med aptitlig klaviatur och för första gången märktes amerikanens bärkraftiga röst, hitten New York, New York med munspel i sticket, gamla favoriten When The Stars Go Blue, Let It Ride, psykedeliskt tunggung med plockande av toner i lyckade Cold Roses samt ett lika lyckat klimax i avslutande  Halloweenhead (en låt Ryan påstod att managern krävt skulle vara med).

Hade inte fattat att den ytterst begåvade låtskrivaren,  nu för tiden live  har en förkärlek för vassa gitarriff. Emellanåt lyfter spelningen, stämningsmättade bilder målas upp.  Vid ett tillfälle integreras raffinerat elpiano ( spelades av musiker från New Orleans) och gitarr. Men trots flera toppar saknas alltför ofta dynamik och nyanser.

 

 

 

Arkiverad under: Musik

Way Out West Drabbad av helhjärtad närvaro – Afghan Whigs

13 augusti, 2017 by Mats Hallberg

11/8 2017

4

Foto Peter Birgerstam

Ett ansett 90-tals band från Cincinatti Ohio vars seriösa inställning inte går att ta miste på. Slarv eller skojigheter existerar inte., bara hängivenhet och  äkta utspel. Sedan återföreningen har man släppt två skivor och flitigt turnerat. När de besökte Sverige för två år sedan var de, som Greg Dulli påpekar, sex man i bandet. Nuvarande decimering beror på att  forne gitarristen Dave Rosser dog i cancer i somras. En låt med medryckande refräng tillägnas honom.  Sättningen är traditionell förutom violinen som är ett av deras kännetecken.

Gruppen med grungeliknande sound går ut stenhårt i det glest befolkade tältet. Bortsett från laser naturligtvis ingen antydan till scenshow. I ljudmattan av ”oväsen” finns hela tiden nerv och melodisk struktur. Första  låtarna som gör starkt intryck är Fountain And Fairfax och Can Rova. Texterna är oftast mörka, behandlar personliga problem och missförhållanden.  Greg Dulli sjunger allt annat än vackert, däremot med  enormt patos. Värt att påminna  att hans röst valdes ut till  soundtracket på fantastiska Backbeat, för likheten med unge desperate John Lennon.

Foto Peter Birgerstam

Basisten trakterar också keyboards och nämnda stråkinstrument. I en längre sekvens sätter sig Dulli ner vid ett elpiano. Då framförs gripande Faded och (tror jag) Honky´s Ladder, höjdare för klicken fans och oss andra oinvigda. Jag gillar trummisen som gör något mer än att banka fram bakgrunder. Annars slås jag av att Afghan Whigs är en samverkande enhet där ingen glänser på egen hand.  Kan inte uppfatta om de denna gång tolkar några covers, vilket de gjort sig kända för. Blev belåten över ett band jag vetat om, utan att ha några av deras skivor.

 

Arkiverad under: Musik

Way Out West: Cover fixade rätt stämning – Feist

12 augusti, 2017 by Mats Hallberg

11/8 2017

4

Foto Peter Birgerstam

En artist från Kanada jag var nyfiken på utan att ha närmare studerat. Hon har varit på WOW tidigare, släppt fem plattor i eget namn,  varit på flera tidningsomslag  och fått ta emot en drös utmärkelser i hemlandet. Hon berättade att hon är ute på en hektisk Europaturné. För att kunna framföra sin indierock har hon tre medmusiker med sig. Sättningen är trummor, basgitarr, tamburin, keyboards (två uppsättningar)/ fiol och Leslie Feist på två sorters välljudande gitarrer. Blir attack inledningsvis, för att i andra låten ta ner tempot. Efter hand justerades olägenheten att basen låg för högt. Senaste singeln Leisure kommer först.

Spelade en sång tillägnad alla musiker och hade en stund senare ett interaktivt mellansnack om att söka efter kärlek på festival. Tyckte att hon var på väg att tappa fokus, särskilt efter tjat om att den kanadensiska drömmen skulle slå in, vilket rörde sig om att  uppmana till allsång. Flera av hennes låtar är eftertraktade, används som soundtrack. Men det är först med en originell tolkning av See Line Woman, som den melankoliska ordinära stämningen förvandlas. Hon står för introt, slungar repetitiv rytm mot oss, medan bandet kommer in med tungt beat, sedan en furiös tempohöjning med ylande gitarrsvaj. Covern på Nina Simone följdes upp med kompromisslöst taktfast röj. Med förnyat bränsle åstadkommer hon och bandet en arbetsseger. Har tagit reda på att populära sånger som Century och My Moon My Man spelades.

Sköra sekvenser med klanger, nyanser och stämsång förekommer.  Men melodiös aggressivitet är ett mer genomgående drag, ibland är det rent av mangel. Samspelet sitter som det ska. Avrundar gör de med en ballad avlöst av Leslie Feist ensam på akustisk gitarr och ljusa stämband likt folkmusik. Här passade fyrtioettåringen  på att skoja med manhaftiga poser, genom att blinka till onåbare geniet Hendrix.  Som ni märker får jag ett splittrat intryck av en konsert med schatteringar.  Sammantaget fanns tillräcklig anledning att vara nöjd, med en låtskrivare och bandledare som röstmässigt påminner om 90-talets P.J Harvey.

Foto Peter Birgerstam

 

 

 

Arkiverad under: Musik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 320
  • Sida 321
  • Sida 322
  • Sida 323
  • Sida 324
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in