Musik

Årets sista konsert på Gröna Lunds störa scen. Ghost från Linköping fick frälsa publiken på Gröna Lund. Smockfullt framför stora scenen, och Papa Emeritus II fick framföra sin show fram sina ghaul. Exakt vilka som numera är bakom maskerna i bandet vet jag inte, de gamla bandmedlemmarna har stämt sångaren Tobias Forge. Här är bilder från Ghosts spelning på Gröna Lund. Imorgon spelar bandet på Liseberg.

First Aid Kit är tillbaka med ”It’s a Shame”.

Ett pressmail:
Efter den enorma succén med förra albumet ”Stay Gold” från 2014 så är systrarna Johanna och Klara Söderberg tillbaka med singeln ”It’s a Shame”, som hade premiär hos Zane Lowe på Beats 1 radio igår kväll. Låten är inspelad i början av 2017 i Portland, Orgeon i USA och producerad av Tucker Martine (My Morning Jacket, Laura Veirs m.fl.). Klara och Johanna berättar om låten:

Vi åkte till Los Angeles förra vårenoch spenderade fem veckor med att skriva låtar. Det var en tuff tid för oss båda. Vi var på en vacker plats där solen sken men vi kände oss mestadels ledsna och ensamma. ”It’s a Shame” är en låt som handlar om den tomhet och desperation som man känner efter en relation har tagit slut. Hur man är redo att gå långt för att döva smärtan och känna sig mindre ensam.

I samband med singelsläppet åker First Aid Kit på USA-turné, med stopp i San Francisco, Los Angeles, New York och Austin, Texas.

Att dela med sig av musik kan man göra även om man inte spelar själv. Då delar man med sig av det man själv gillar att lyssna på. En kanal för att göra det är i den mycket löst sammanhållna gruppen TSOMD (The Soundtrack Of My Day). Delar av den Facebookgruppen träffades för andra året i rad på det mest lämpliga stället i hela Sverige, Hultsfred, under namnet Pop Up Festival 2017. Den lilla staden med den digra musikhistorien.

I några dagar blandades en stor mängd musiker och delar av de som startade och drev Hultsfredsfestivalen i många år. Samt, inte minst, ”Sveriges bästa publik”, som flera av artisterna hävdade med jämna mellanrum under detta veckoslut.

Det blir ingen recension av alla artister här på Kulturbloggen. Men jag valt några artister att skriva lite om.

Först ut i raden, den genomsympatiske Matt Woods. En amerikansk singer-songwriter från Knoxville. Trots ett evigt turnerande i 20 år med agenda som idag innehåller cirka 200 gig per år. Längre ner i texten finns en intervju med Matt samt lite ljudupptagningar från hans gig.
Nästa framträdande på Hotell Hulingen som, i mitt tycke, stack ut lite extra var Jetbone. Ett gäng musiker som i sin linda skapades av några ungdomar på en sommarrocksskola. Bandet, Degeneration, genomgick sedan en utveckling där några lämnade gruppen och några tillkom.

År 2012 blev de Jetbone och släppte sitt debutalbum. Tre år senare kom uppföljaren Magical Ride. De har det gemensamt med Matt Woods att de ogärna tackar nej till spelningar. Finns det ett ställe att spela på så kommer de.

I Hultsfred var de på sitt bästa humör och spelade på ett sätt som egentligen inte borde vara möjligt att göra ”i den åldern”. På en direkt fråga varifrån de fått sin förmåga att spela ”så vuxet” så nämner de det faktum att de spelar live väldigt mycket, och en sak till.

”- Man har ju föräldrar med intressanta skivbackar så det har aldrig varit några problem att hitta band och artister att inspireras av.”, säger Alin Riabouchkin och Seabastian Engberg höll med.
Det tredje bandet som stack ut denna helg var Psycothic Youth. Att det var just de äldre gentlemännen som ingick i mitt lag under lördagens Music Quizz begrep jag först när Jörgen Westman drog igång med ett tempo på gitarren och med sin oefterhärmliga röst som till och med fick hjärtstartarna på hotellet att börja fundera på om de snart skulle få arbetsuppgifter.

Nu blev det inte så. Men en nagelskulptris hade behövts då Jörgen spelade sönder ett antal fingrar. Dock inget som hindrade honom. Har man frontat bandet i över 30 år så har man säkert haft värre saker att brottas med på scenen än några brutna naglar.

Dessa tre artister var, i mycket hård konkurrens, mina favoriter denna helg.

En överraskande bonus var när Kent Norberg hoppade in och tog mikrofonen en stund. Fast egentligen var det väl kanske inte så överraskande. Kent med bandet Sator har ju varit en rätt ofta sedd gäst i den småländska rockmetropolen.

Foton © BeA Nilsson och © Tommy Östlund
Intervju med Matt Woods, av BeA Nilsson
Övriga filmklipp från YouTube.

Operabyråns Christina Larsson Malmberg och Catalina Langborn har grävt djupt i historiens gömmor och funnit bortglömda verk från medeltidens och barockens kvinnor. Under en tid då det var i det närmaste omöjligt för kvinnliga tonsättare att få lära sig komponera valde många konstnärer att gå i kloster. Här kunde kvinnorna skapa och uttrycka sig och undslapp faderns och makens auktoritet. Många nunnor var banbrytande i sitt sätt att trotsa det övriga samhällets regler och normer. I klostren fanns mystiker, filosofer och författare men också många lysande musiker och kompositörer.

Ett pressmeddelande berättar:
I Mystikens systrar framför Operabyrån ett urval av dessa kvinnors verk – sånger och instrumentalmusik vävs samman med berättelser från klostren. Vi får bland annat möta den kvinnliga ”munken” Pelagia vars identitet röjdes först efter hennes död och Hildegard von Bingen som blev satt i kloster och som 8-åring fick leva i ett inmurat rum i nästan trettio år och ändå lyckades bli författare och tonsättare och världskänd efter sin död. Här finner vi också påvarna som skräckslagna inför de självständiga nunnorna förbjuder dem att sjunga flerstämmigt och att spela andra instrument än orgel och hur kvinnorna vägrar att finna sig i detta.

Bland tonsättarna finns Kassia (ca 810-843/867), Hildegard von Bingen (1098-1179), Caterina Assandra (1590-1618), Isabella Leonarda (1620-1704), Maria Xaviera Peruchona (1652 – ca 1709), Rosa Giacinta Badalla (1660-ca.1715) och Maria Bianca Meda (c. 1665 – c. 1700).

Regi – Elisabet Ljungar
Manus – Elisabet Ljungar och Christina Larsson Malmberg
Idé/Koncept – Christina Larsson Malmberg och Catalina Langborn
Research – Christina Larsson Malmberg

Ensemble
Christina Larsson Malmberg – sopran
Catalina Langborn – barockviolin
Lisa Rydberg – barockviolin
Mime Yamahiro Brinkman – barockcello
Jonas Nordberg – teorb
Anna Paradiso Laurin – cembalo/kistorgel

Spelas: 3 okt kl 19.00 2017, Sollefteå kyrka
7 nov 2017 kl 19.00, Västerås konserthus
13 nov 2017 kl 13.00, Söderhamns teater (skolkonsert)
13 nov 2017 kl 19.00, Söderhamns teater
Info: www.operabyran.se www.samspelsverige.se
Lyssna: https://vimeo.com/229970939