Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Titta: Wolf Alice – Sadboy

by

Wolf Alice har släppt video till låten Sadboy som kommer från hennes senaste album Visions Of A Life.

Ett pressmeddelande berättar om videon:
In the video, singer Ellie Rowsell delivers a strong performance in which we follow her journey on what initially appears to be a night out with the band. As the evening progresses, cracks in her façade start to appear, giving a foreboding sense of the darkness lurking underneath and an unraveling mental state.

Visions Of A Life debuted in the UK charts at number two and was named in the top three best albums of 2017 by NME, Q and Drowned in Sound. The video is released following nominations for Wolf Alice for Best British Band at the BRIT and NME Awards, with a further Best Album NME nomination for Visions Of A Life. The band have also recently been announced for a number of UK and European festivals, including Reading & Leeds, Latitude, TRNSMT, NOS Alive and Benicàssim.

Visions Of A Life is fundamentally a personal album, and one of great growth for Wolf Alice. Alongside current single Formidable Cool, it features previous singles Don’t Delete the Kisses, Yuk Foo, and Beautifully Unconventional, and is available via Dirty Hit in digital, CD and double heavyweight vinyl formats. The album is the follow up to Wolf Alice’s 2015 Gold-selling debut album My Love Is Cool, which hit No. 2 in the UK charts and No. 12 on the Billboard alternative albums chart in the US. In its wake the band were nominated for the Mercury Music Prize, an Ivor Novello Award, a BRIT for Breakthrough Act and Grammy for Best Rock Performance, and took home two NME Awards.

Nischad skarpslipad fullträff – Fröken Elvis i Stenhammarsalen

by

4

28/2 2018

Fröken Elvis

Stenhammarsalen Göteborg

 

FotoFot Leif Wivatt

Jag har ingen speciell relation till världens mest säljande artist, vilket inte hindrar att jag går igång på denna mångfasetterade kvintett. Under veckan hade de sin bas i Göteborg med föreställningar på Stadsteaterns Lunchteater. Kvällstid bar det iväg med turnébuss till olika städer, lyckligtvis  förskonade från trafikkaos. Av en slump fick jag vetskap om dem i fjol. Recenserade senaste skivan Kungen och vi jämte att jag hörde gruppen live, inträffade i Slottsskogen tillsammans med stor entusiastisk publik.  Träffades ursprungligen gjorde de på Musikhögskola, där de kom på att de ville tolka Elvis Presley på svenska. De mycket begåvade musikerna har andra band vid sidan om.

I princip var repertoaren på Konserthusets lilla scen identisk med vad jag hörde i somras, liksom det ambulerande, sammanhållna mellansnacket.  Öppningen bestod av sprudlande bluegrass och en rytmiskt rockig sak.  Versionerna av C.C Rider och A Little Less Conversation är rappa smällkarameller, både vad beträffar arrangemang och fyndiga fria översättningar. Ribban sätts högt!  För att citera en låttitel levererar man enligt önskemål. Den blandade medelålders publiken njuter för fullt.

Trots den VÄLDIGT töjbara Elvis-kostymen, upptäcktes inför  uppföljare att man delvis  växt ur kostymen.  Då finns ändå sjuhundra låtar att välja på. Gruppens egenskrivna musik fogas fint in i repertoaren under konserten. Med divergerande stuk sjungs om vädret, svenska landskap och lust att dansa. Möjligen en smula oförargligt, men det är samtidigt snitsigt gjort och musikaliteten är bedårande. Blir aldrig platt.  Från sin grunduppställning byter de instrument på ett aldrig tidigare skådat sett. Påminner om gymnastiklektioners allsidiga cirkelträning. Frågade Lisa Bodelius efteråt om hon räknat på hur många instrument hon spelar på scen.

Fröken Elvis kännetecknas av många färdigheter. Stämsången flödar, sitter perfekt.  Soundet är befriande rent, utan syntljud och elförstärkt gitarr eller dito bas. Det närmsta i den vägen får väl anses vara Sanna Anderssons melodika.  Beträffande ljudet i Stenhammarsalen var det överlag tillfredsställande mjukt och ulligt, men tyvärr kom den akustiska gitarren ofta bort i mixen. Mest uppiggande uppvisning av instrument gavs av Hälsinglands utropstecken Maria Olsson. Den eminent  spelande trummisen, demonstrerade för oss träkuben vars namn är cajon.

Texterna  är bara undantagsvis trogna originalen.  Camilla Fritzén är verkligen en fena att få till snärtiga rim och stavelser som ligger rätt i mun. Och självklart behärskar hon frasering och tajming.  Människan Elvis Presley får sina fiskar varma, främst på grund av ständig otrohet.  Blir ett  tacksamt grepp att vända på perspektiven,  belysa problematiken ur kvinnligt perspektiv. Ett minnesvärt mellansnack om the King, handlade om prestationsångest, bekräftelsebehov och just otrohet. Mest drastisk i den vägen är förstås deras röjiga dänga Psykopat.  Ett underliggande tema är längtan om det jämställda förhållandet och behovet av kärlek. Texterna är otvivelaktigt en hörnsten. För alla krävs tillstånd. För Så misstänksam (originalets titel given, eller hur?) var det en lång process, med först två nej.

Hisnande spännvidd på genrer och tempon.  Utgångsläget är svårdefinierat, kanske vispop med jazzkrydda? Deras sinne för  melodier är enastående, likaså taktkänslan. Beundrar som framgått hur enormt samspelta de är. Blev väldigt många impulsiva plus i kanten bland mina anteckningar, i ett program där inget föll ur ramen. Plockar följande titlar ur ”heta högen”: slagskottet Leverera, irländska folkvisan Benjamin, avancerade rytmiken i Om du bar mina skor,  värmande allsången i Jag glömmer aldrig dig, Det regnar med sin schwungfyllda blues samt den enligt Fritzén ultimata Elvis-låten som extranummer.

Foto Leif Wivatt

 

 

 

 

Titta: Hästpojken – Råttans år

by

Hästpojken har släppt singeln ”Råttans år ” som är den första låten från albumet som släpps den 20 april.

Efter att 2013 ha släppt albumet En magisk tanke är Hästpojken tillbaka med nytt material. Albumet Hästpojken är död släpps den 20 april och nu är första singeln här – Råttans år.

Ett pressmeddelande berättar:
Martin om låten:
”Råttans år var den första låten Adam och jag skrev till skivan. Den är väl en ganska bra lägesrapport för hur livet är nu. Att man går, tar på sig sockarna, tar på sig tröjan och fortsätter.
Jag kollade upp råttans år och tänkte att det var en målande titel men missade att senaste gången råttans år inträffade var 2008, alltså när vi släppte första skivan med Hästpojken. Ett ganska kaosartat år. Samtidigt passar det bra även tio år senare. För livet och känslorna fortsätter på samma sätt både bakåt och framåt. Det är bara tidsfördriven som skiljer dem åt.”

Om Hästpojken:
Efter att ha spelat i Bad Cash Quartet – som albumdebuterade med sin självbetitlade skiva redan för 20 år sedan och bl.a. turnerade med Broder Daniel – bildade Martin Elisson och Adam Bolmeus (samt BD:s Lars ”Poplars” Malmros, som sedermera lämnade bandet efter första skivan) Hästpojken. 2007 släpptes singeln ”Shane MacGowan” och året efter kom albumet ”Caligula”. Med mängder av spelningar i ryggen började Hästpojken 2009 på album nummer två som fick namnet ”Från där jag ropar”. Med träffsäkra och ibland surrealistiska texter och ett ständigt driv i musiken etablerade bandet sig som en av landets bästa liveakter. 2013 släpptes hyllade albumet ”En magisk tanke” och bandet tog en lite annan inriktning, låtarna kom mer att handla om vardagliga händelser och låten ”Sommarvin” blev en stor hit långt utanför Hästpojkens vanliga popkretsar.

Tomas Andersson Wij inleder sommarkonserterna på Mosebacketerrassen

by

Södra Teaterns konsertsommar 2018 på Mosebacketerrassen sätter nya rekord. Fler än 20 sommarkvällar med Sveriges mest folkkära artister väntar – och årets första konsert är med ingen mindre än Tomas Andersson Wij, den 12 juni 2018.

Ett pressmeddelande:
Med drygt 20.000 konsertbesökare och 14 konserter satte Södra Teaterns konsertsommar 2017 på Mosebacketerrassen nytt personbästa. Eric Gadd firade 30 år som artist, Magnus Carlson följde upp en slutsåld vårturné med två lika slutsålda terrassenkonserter och Veronica Maggio bevisade varför hon är Sveriges livedrottning med fem exklusiva konserter på raken.

2018 på Mosebacketerrassen blir ännu en rekordsommar för Södra Teatern med fler konserter än någonsin. Först ut är Tomas Andersson Wij, som förra året stod på Mosebacketerrassens scen tillsammans med Helene Sjöholm. I år kommer han tillbaka med sitt tionde album Avsändare okänd, som gick rakt in på albumlistans andra plats när det släpptes i februari.

I samband med albumsläppet gav Tomas Andersson Wij sig ut på sin största rikstäckande turné hittills. Premiären i Jönköping belönades med strålande recensioner från såväl press som publik.

25 år på två timmar med Bob Hund

by

25 år på två timmar! Bob Hund spelar sina bästa och sämsta låtar genom tiderna på Gröna Lund.

Ett pressmeddelande berättar:
2018 är det 25 år sedan Bob Hund släppte sin första skiva. Med anledning av det har bandet, som alltid har siktet på framtiden, tillåtit sig att tillfälligt se tillbaka.

Samtliga av deras skivor släpps under året på nytt på vinyl, en i månaden. De har också under 365 dagar tagit över konserthuset Malmö Live för en rad olika konserter och utställningar som vänder och vrider på vad Bob Hund är, har varit och kan vara.

Bob Hund är ett band som alltid varit lika mycket Skåne som Stockholm med 50/50 medlemmar från vardera landsände. Givetvis ska jubileet alltså också firas i bandets andra hemstad. 30 maj intar Bob Hund Gröna Lunds stora scen för ett retrospektivt spektakel. Har alla år i replokalen gett resultat? Kom och bedöm själv när bandet under två timmar spelar sina bästa och sämsta låtar genom tiderna.

Den första halvan av konserten kommer avhandla 90-talet och den andra 00-talet. Så kom i tid om du tycker att det var bättre förr!

Det blir en klassisk konsert på klassisk mark med Sveriges bästa liveband.

30 maj 2018 STOCKHOLM Gröna Lund