• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Arcade Fire släpper två låtar från kommande skivan

16 juni, 2010 by Jonatan Södergren

Här kan du höra Arcade Fires två nya singlar.

We Used to Wait

Ready to Start

Den 30 juni spelar Arcade Fire i Dalhalla och den 2 augusti släpps deras efterlängtade tredje skiva The Suburbs.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Arcade Fire, Dalhalla, Ready to Start, The Suburbs, We Used to Wait

Oasis släpper den kompletta samlingen "Time Flies…1994-2009"

16 juni, 2010 by Redaktionen


Trevlig nyhet för Oasis fans:

Idag släpps äntligen den kompletta samlingen ”Time flies…1994-2009”, ett album som summerar hela Oasis karriär från start.

Albumet innehåller alla 26 singlar från bandets samtliga sju album, “Definitely Maybe” (1994), “(What’s The Story) Morning Glory?” (1995), “Be Here Now” (1997), “Standing On The Shoulder Of Giants” (2000),“Heathen Chemistry” (2002), “Don’t Believe The Truth” (2005) och det senaste albumet från 2008, “Dig Out Your Soul”.

“We’re not arrogant, we just believe we’re the greatest band in the World.” – Noel Gallagher

”Time flies…1994-2009”
Supersonic
Roll With It
Live Forever
Wonderwall
Stop Crying Your Heart Out
Cigarettes & Alcohol
Songbird
Don’t Look Back In Anger
The Hindu Times
Stand By Me
Lord Don’t Slow Me Down
Shakermaker
All Around The World
Some Might Say
The Importance of Being Idle
D’You Know What I Mean?
Lyla
Let There Be Love
Go Let It Out
Who Feels Love?
Little By Little
The Shock Of The Lightning
She Is Love
Whatever
I’m Outta Time
Falling Down

Läs även andra bloggares åsikter om musik, skivnytt, britpop, Oasis

Arkiverad under: Musik Taggad som: britpop, Musik, skivnytt

Elton John med Ray Cooper till Sverige

16 juni, 2010 by Redaktionen


En rolig nyhet till alla Elton Johns svenska fans: Han kommer till Sverige för en konsert tillsammans med Ray Cooper den 10 december i Malmö.

Här är pressmeddelandet:
Den världsberömde sångaren, pianisten, låtskrivaren och kompositören Sir Elton John och Ray Coopers samarbete har sträckt sig över fyra magiska decennier. Nu får publiken ännu en gång, för första gången sedan 1995, anledning att tacka sin lyckliga stjärna då vännerna och multitalangerna ger en exklusiv konsert den 10 december på Malmö Arena. Biljetterna släpps den 21 juni.

Sir Elton John har ända sedan 60-talet trollbundit sin publik. Genom åren har han släppt närmare 50 album och gett oss oförglömliga låtar såsom ”Your Song”, ”Rocket Man”, ”Candle In The Wind”, ”I´m Still Standing” och ”Nikita”. Han har vunnit ett otaliga musikpriser och är världsberömd för sina scenkostymer och glasögon. Elton John har även bidragit till flertalet filmsoundtrack, det kanske mest berömda är Lejonkungen och ”Can You Feel The Love Tonight”. År 1995 belönades han med Polarpriset, instiftat av Stikkan Anderson och tre år senare adlades han med motiveringen ”for services to music and charitable services” av drottning Elizabeth II, och tituleras därmed sir Elton.

Som en röd tråd genom Elton Johns karriär lyser hans stora kärlek för att spela live, hans Red Piano Tour som ursprungligen var tänkt för 75 datum i legendariska Caesars Palace i Las Vegas blev en världsturné som gjorde närmare 250 föreställningar. Sin 60-årsdag firade Elton John med att för 60:e gången spela på Madison Square Garden i New York, ett rekord som ingen annan artist lyckats slå genom tiderna. Året 2009 inledde han på O2 Arena i London med en direktsänd föreställning av Red Piano Show, som under året som följde framfördes hela 92 gånger världen över.

Ray Cooper började, precis som Elton John, sin musikaliska bana i 60-talets London, först som studiomusiker men snart som en av världens mest eftertraktade ”session player”. 1971 och genom inspelningarna av Elton Johns ”Madman Across The Water” inleddes det samarbete som än idag lever och frodas. Snart var han en officiell medlem i The Elton John Band, och under åren som följde turnerade de i hundratals städer tillsammans. 1977 skapade Elton John och Ray Cooper en egen show som av vännerna framfördes under sex kvällar på Londons Rainbow Theatre. Två år senare var det just den, som reste ut på turné under namnet A Single Man Tour. Under 80- och 90-talet fortsatte sedan Ray Coopers samarbete med Elton John med sporadiska uppehåll när Ray Cooper också gjorde studioinspelningar tillsammans med bland andra George Harrison, Eric Clapton och Mick Jagger. 1994 var det åter dags för Ray Cooper och Elton John att åka ut på turné, en turné som bland annat gjorde tolv föreställningar i ett utsålt Royal Albert Hall i London. Under åren 1994 och 1995 åkte de tillsammans världen över med World Tour Elton and Ray, en turné som avlutades den 16 februari 1995 och, tills alldeles snart, är det sista livepubliken har sett av Elton John och Ray Cooper tillsammans på scen. Lyckligtvis ska det bli ändring på det snart.

I slutet av förra året kontaktade Elton John åter Ray Cooper, som sedan deras förra turnéslut arbetat med bland andra regissören Terry Gilliam och musiken till filmen The Imaginarium of Dr. Parnassus, och föreslog att vännerna ännu en gång skulle spela tillsammans. Den här gången på en välgörenhetskonsert på Royal Albert Hall. Cooper hoppade snabbt på idén och när de ännu en gång arbetade tillsammans, fick de mersmak. Denna mersmak är nu orsaken att Elton John tillsammans med Ray Cooper, den 10 december besöker Malmö Arena för en alldeles magisk afton av två av musikens stora ikoner. Biljetterna släpps den 21 juni.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, Malmö, popmusik, Elton John

Arkiverad under: Musik Taggad som: Malmö, Musik, Popmusik

Sista säsongen på Dalhalla

16 juni, 2010 by Redaktionen

Bild av Per Eriksson
Bild: Per Eriksson

Dalhalla är i kris igen och jag tycker att det är svårt att förstå varför. Det gamla kalkbrottet byggdes om till operaarena för 17 år sedan och nu framgår det att det kanske inte blir någon nästa säsong. För mig är det dock oklart om det gäller Dalhalla i sin helhet eller om det bara gäller operafestivalen. Sammanlagt ger man föreställningar vid 24 tillfällen under säsongen varav det under två dagar ges opera. Det är kanske lite magstarkt att kalla det för operafestival när man ger en opera vid två tillfällen.

Enligt min uppfattning är det ett par saker som är helt avgörande för Dalhallas framgång: Det måste bli fler tillfällen att se opera, men i motsats till en del andra så ser jag inget negativt i att det visas operaföreställningar från Baltikum. Till mina största operaupplevelser på Dalhalla räknar jag gästspelen från Bolshoi i Moskva, med Puccinis Turandot och Savonlinnas gästspel med På Sicilien/Pajazzo, men också Trubaduren som var ett gästspel från Georgien. Till höjdpunkterna räknar jag också Simson & Delila ett konsertant framförande med vår egen Anna Larsson och Badri Maisuradze i de ledande rollerna.

Men visst skulle det vara härligt om Kungliga Operan fick möjlighet att spela hela eller delar av Nibelungens ring i Dalhallas fantastiska miljö. Spännande skulle det säkert också vara om våra andra ledande operahus hade haft möjlighet att ge några föreställningar och då skulle man kanske kunna börja tala om en operafestival. I dag får det ju närmast betraktas som rena hånet att kalla en reprissändning av Trollflöjten för en operafestival. För att kallas operafestival borde det åtminstone ges minst två olika, gärna fler operor.

Ett annat stort problem är det höga priset och det är nästan oförskämt att lägga på en extra femtiolapp för att föreställningen ligger på en lördag. Idag kostar den billigaste biljetten 400 och den dyraste betingar ett pris på 790 kronor och vill du se föreställningen en lördag får du lägga på ytterligare en femtiolapp.
Till detta skall du lägga kostnader för en övernattning och det innebär att totalkostnaden för ett operabesök på Dalhalla lätt kostar 2 000 kronor per person och detta räcker ju inte för till detta tillkommer kostnader för resor tur och retur.

I mitt eget fall så tillkommer resekostnader på ungefär 1500 kronor och jag har betalat nästan 1700 kronor för biljett och övernattning dvs en kostnad på 3 200 kronor och detta är ju inte nog kostnader för måltider och dryck tillkommer. Varför jag räknar med en kostnad totalt sett på 4 000 kronor.
Nu skall i ärlighetens namn klargöras att jag numera kombinerar besöket i Dalhalla med ett besök på Skäret vilket kanske gör att mina resekostnader blir lite högre än om jag hade valt att åka dagtåg fram och tillbaka.
Trots det höga biljettpriset så klarar sig inte Dalhalla ekonomiskt och man är förmodligen rädd för att sänka biljettpriserna för att på så sätt locka fler människor, men jag tror att ett lägre biljettpris skulle locka fler människor som bor i regionen. För tillresande är det kanske av större betydelse att få ner rese- och övernattningskostnaderna, men det har säkert också stor betydelse vilka artister man kan locka med även om jag inte är helt övertygat om detta.

Dalhalla är alltså i kris och krisen kan tydligen komma att bli värre eftersom ökade statliga bidrag tycks vara en förutsättning för att regionen skall lämna sitt stöd. Jag uppfattar det som så att om staten inte ökar sitt bidrag så kommer inte regionen att stå kvar vid sitt tidigare utlovade stöd och det är detta som är orsaken till krisen denna gång. Samtidigt som det ligger ett orosmoment i att människor bestämmer sig senare och senare för vad de skall se och detta får till konsekvens att biljettintäkterna som svarar för 90% av intäkterna blir svåra att beräkna.

I tidningen Dalademokraten har det sedan en tid tillbaka förts en debatt om Dalhallas mål och den diskussionen tycks uppröra ledningen, men enligt min uppfattning kan man starkt ifrågasätta om ledningen är riktig sanningsenlig i detta fallet. Varför tog man till exempel beslutet att bygga ett nytt tak över Dalhalla som enligt många bedömare förstör den naturliga akustiken i kalkbrottet. Jag är ingen expert på detta område, men ledningens svar verkar inte vara särskilt trovärdigt.

Jag anser att om det nu är så besvärligt att leva upp till de ursprungliga visionerna, nämligen den att man i huvudsak skall spela klassisk musik och opera så vore det logiska valet att man tog en paus med operaprojekten och såg till att spara i ladorna för att återkomma med intressanta och sevärda operaföreställningar i framtiden.

Till exempel skulle man med fördel kunna anordna konserter av välkända sångare från in och utland. Glöm inte att vi har många goda sångare med högt anseende även utomlands. Varför inte engagera några av dessa att sjunga i Dalhalla?

Ledningen anser också att det nya regionaliserade kulturbidragen ställer till problem och det är säkert sant, men samtidigt så är det ju helt klart att den nuvarande alliansregeringen inte har för avsikt att höja kulturbidragen tvärtom. För alliansregeringen är det viktigast att sänka skatten och på det viset sägs ju folk få pengar över till att gå på opera eller liknande arrangemang. Att många som tillhör arbetarklassen skulle vilja gå på opera, men inte har råd är ingenting som alliansregeringen kan förstå för dess representanter har ju inga sådana problem och kanske gäller det även den grupp de representerar.

Min uppfattning är att statens avsikt är att betala så lite pengar, som det bara är möjligt och att det ekonomiska ansvaret får läggas ut på regionen, men en omfördelning av det statliga bidraget till operakonsten är helt nödvändigt om opera skall vara kvar som en kulturform både i form av opera på sommaren och opera i alla andra former. Samtidigt tror jag att alla som spelar opera skulle vara betjänta av att samarbeta med varandra för det är ju egentligen detta som gynnar operakonsten som helhet.

Den omedelbara konsekvensen av detta blir att styrelsen har beslutat att skjuta upp anställningen av en ny vd, men det är ju en åtgärd som ytterligare späder på oron om fortsättningen på Dalhalla. Eller hur? Men vän av ordning frågar sig ju då var det egentligen meningen från början att Dalhalla skulle utrustas med ett helårsanställt kansli? Finns det verkligen inte någon annan modell som man kan välja?

Den avgående vd:n hävdar att problemet är den ideella föreningen eftersom den saknar som han uttrycker det finansiella muskler. Jag häpnar om detta skulle vara orsaken till Dalhallas problem hade det nog funnits alternativ att lösa det problemet också.

Avslutningsvis tror jag precis som Bo Löfvendahl Svenska Dagbladets musikredaktör att Dalhalla som arena har störst möjligheter att överleva om man satsar på klassisk musik och opera, men samtidigt måste man vara klart medveten om att sätta upp operaföreställningar är ett långsiktigt arbete som också kräver kapital. Jag känner inte till något operahus som går med vinst och vi får nog vara nöjda om det går att hålla underskotten i schack, men att tro att det går att få Dalhalla att fungera utan ökade statliga och regionala bidrag är en illusion.

Läs mer om Dalhalla i Svenska Dagbladet

En annan operabloggare Valkyrieklippan skriver om Dalhalla

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Dalhalla, operafestival

Arkiverad under: Kulturpolitik, Musik Taggad som: Dalhalla

Skivnytt med Tom Petty & The Heartbreakers, Chemical Brothers och Devo

16 juni, 2010 by Redaktionen


Robyn, Sveriges internationellt mest lysande popstjärna, har släppt ett nytt album – Body talk pt 1 – och det har väl knappast undgått någon som är intresserad av pop. Kultubloggen föll pladask och det gjorde de flesta musikkritiker, som DN:s Fredrik Strage som gav albumet bertyg 5.

Det har dock släppts en hel rad nya bra skivor inför sommarens förhoppningsvis lediga dagar.

Tom Petty and the Heartbreakers har släppt albumet Mojo
Mojo är det det första studioalbumet från TOM PETTY AND THE HEARTBREAKERS på åtta år. Det nya albumet har redan fått lysande recensioner, bl a från Rolling Stones skribent David Fricke som kallar det “one of the best ever” av Petty and the Heartbreakers. Svenska Dagbladet gav betyg 4.

I ett pressmeddelande säger Tom Petty:
– Mojo is a huge opening of a door for us. Every now and then you hit something where you find some new ground, and this is definitely one of those times.

Den första låten gick till radio för bara tre veckor sedan: I Should Have Known It.

Mojo är en av de rockigare albumen som Tom Petty and the Heartsbreakers släppt. I samband med skivsläppet åker de på en turné:
2010 Mojo Tour sparkade igång alldeles nyligen med två utsålda kvällar på Red Rocks i Denver, CO. följt av en utsåld show i Oakland, CA. Turnén fortsätter in i tidig oktober, och inkluderar utsålda shower på Madison Square Garden i New York och Hollywood Bowl i Los Angeles.

Varje biljett som köpts till turnén kommer med en nedladdning av det nya albumet, levererat via email på dagen för releasen i USA, 15 juni.

Förutom standard CD samt nedladdningen som kommer med turnébiljetten kommer MOJO finnas tillgänglig i flertalet format.

29 juni (två veckor efter standardformatets release), blir Tom Petty den förste nutida artisten att släppa albumet som en audio-disc i Blu-ray som kan spelas i en stereo eller 5.1 surround sound. I en exalterad 14-sidig hyllning i amerikanska magasinet Sound and Vision kallas MOJO ”stunning”.

I juni släpps även en special vinylutgåva av MOJO. Vinylen är en 180g LP pressad i Pallas, Tyskland och mastrad i Bernie Grundman Studios från okomprimerade 24-bitars 48 kHz filer.

Varje exemplar av vinylen och Blu-rayutgåvan inkluderar en kod för att ladda ner albumet i ett av tre format: 320kbs Mp3, Apple Lossless, eller FLAC.

Chemical Brothers: ”Further”
Duon i Chemical Brothers får betyg 4 av DN för nysläppta albumet ”Further”, som tycker sig se en nytändning i duons sjunde studioalbum.

Och det är en bra titel: duon har gått vidare, tagit sig längre ut. Det är psykedelisk pop där också väsen används som del i musiken. Om du gillade Chemical Brothers första fem album kommer du säkert att gilla det här.

Ola Andersson på Dagens skiva gillar framför allt spåret Swoon:

Hela tiden på gränsen att distortionsimplodera, men samtidigt oförskämt insmickrande melodisk. Storgestat svulstig med samtidigt innerligt försiktig. Och det är väl just det som gör att Swoon blir allt annat än bara en fantasilös Star Guitar-kopia: det finns färgstänk av livsbejakande vemod som gör att slutresultatet blir betydligt mer regnhörnsinträngt än i ljudkusinen. Och även om det här anas mellan tonerna är det den enda pratsjungna, mässande textraden av Tom själv som verkligen sätter stämningen: Just remember to fall in love, there’s nothing else.

Chemical Brothers har förresten en tävling på duons hemsida där vinsten är en iPad.

Expressen gav däremot albumet betyg 1.

Devo: ”Something for everybody”
För Robyn var det fem år sedan förra albumet, för Tom Petty and the Heartbreakers var det åtta år sedan senast. För New wave-bandet Devo är det tjugo år sedan senast.
Det måste vara om en högtidstund för bandets fans från förr att få ett nytt studioalbum, med nytt material.
Devo hade en omröstning där fansen skulle få rösta fram vilka låtar som skulle vara med på albumet. Fast vad jag förstod följde bandet inte omröstningen helt. Och tur är kanske det?

Martin Theander på Sonic skriver om detta:

Eftersom den röstande massan misslyckades med att vaska fram det optimala albumet har bandet gjort en del ändringar i låtlistan. Fansen hörde att »What We Do« är kronan på verket denna gång och även guldkornet »Later Is Now« kom med. Men skivans två andra bästa låtar, den magnifikt pompösa och ödesmättade »No Place Like Home« och den avslutande explosionen till stridsrop, »March On«, blev bortröstade av majoriteten. Vilket bevisar att majoriteten ofta har fel och att Devo ofta har rätt. Fortfarande.

Theanders recension av albumet är för övrigt mycket läsvärt, för han berättar om när han som tonåring upptäckte bandet och blev ett fans till dem. Då var Devo speciella och stack ut. Sedan dess har mycket hänt och som DN konstaterar:

För det har hänt mer med popmusiken än med Devo: världen är i kapp den en gång nytänkande konceptuella orkestern från lilla Akron, Ohio. Om detta är evolution eller de-evolution, gruppens idé om en mänsklig utvecklingskurva på väg nedåt, är oklart, men Devo är inte unika i dag.
Mest låter Devo anno 2010 som Devofansen Teddybears, och ”Something for everybody” kommer fungera utmärkt till midsommaraftonens pogodans.

Att låta som Teddybears, eller rättare sagt: att ha sådana efterföljare, är dock inte alls ett dåligt betyg.

Devos nya album fick betyg 2 i SVD, men det tycker jag är grinigt i överkant.

Det finns mycket att läsa om albumet – Something for Everybody – på Wikipedia, förresten:

Devo returned to the SXSW conference in Austin, TX on March 11, 2010 to conduct a panel entitled ”Devo, The Internet & You.” During this panel, a ”focus group study” was conducted in which a total of four potential titles for the album were revealed: Fresh, Something for Everybody, Devolution and Excuse Our Mess. The latter was the clear favorite amongst the assembled crowd.

It was also announced at SXSW that Devo would be conducting a ”Song Study,” an interactive online survey created to determine the final 12 songs (out of 16 total) to be included on the new album. The survey ended on May 3, 2010 and the results were revealed on May 18, 2010 via uStream at 12pm Pacific Time. The track listing of the Song Study Version was announced.

Läs även andra bloggares åsikter om skivnytt, musik, recensioner, Devo, Chemical Brothers, Tom Petty

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Musik, recensioner, skivnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1561
  • Sida 1562
  • Sida 1563
  • Sida 1564
  • Sida 1565
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in