• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Niki & The Dove förband till I Blame Coco

23 november, 2010 by Redaktionen

NIKI & THE DOVE
När legendariska London-labeln Moshi-Moshi upptäckte Niki & The Dove var det ingen tvekan om saken, de välkomnades med öppna armar till bolaget som bland andra inhyser Hot Chip, Flocence & The Machine och The Drums. Resten är snart historia och den ljusnande framtid är vår. Och Niki & The Doves.

Niki & The Dove är, för att ge en bakgrundsbild, Disdishdance nya band. Hon har frågade tre av sina vänner – mystiska, underbara duon Cupid & Psyche och stångande, pumpande basist Berget – om de vill vara med. Disdish har en bakgrund i den experimentella performancescenen, där hon det senaste året arbetat nära sina dansarvänner i Lynchiga föreställningar på förortsgallerier, dansfestivaler och arty off-scener.

Stephen Bass, grundare av Moshi Moshi, beskriver Niki & The Dove på följande vis:
”Making a nice balance of the electronic and the soulful is Niki & the Dove. DJ ease my mind and under the bridges to me are like some sort of Scandinavian female riposte to Hot Chip with their subtle pop knowingness and playful sonic experimentation.”

26 november – Stockholm, Strand (Efterfest med klubben Dålig Stämning)
27 november – Malmö, KB

Arkiverad under: Musik Taggad som: förband, I Blame Coco, Niki & The Dove

Håkan Hellström till Umeå Open 2011 och han drar på Sverigeturné också, hela turnéplanen

23 november, 2010 by Redaktionen


Programmet för musikfestivalen i Umeå blir intressantare och intressantare. Nu har uppstickarfestivalen bokat en av de populäraste svenska artisterna som alltid drar stor publik.

Andra artister som redan är klara är Säkert! och Bob Hund.

Pressmeddelandet:
Vad återsår att berätta om Sveriges kanske mest älskade göteborgare? Håkan Hellström har under hösten prytt förstasidorna på varenda nöjesbilaga, magasin och fanzine, från Kupé till Aftonbladet. Och konstigt vore väl annat.

Under hösten släpptes gaisarens sjunde album ”2 steg från paradise”, på dagen tio år efter debutskivan ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”, och kritikerna tappade allt från andan och orden till fattningen.

På Umeå Opens hemsida har den som velat kunnat rösta på den artist man önskar se på festivalen. Håkan har toppat listan under lång tid, och därför – i sann demokratisk anda – Umeå Open 2011 presenterar stolt; från Broder Daniel till Umeå, 36-åringen med känsla för poesi, samba och västkust – Håkan Hellström!
————-

Umeå är inte ensam om att få Håkan Hellström på scen. Höstens fem konserter med Håkan Hellström har hyllats i medier och i bloggar. Det har gjort att han nu är bokad på en större Sverigeturné:

10.2 Linköping, Cloetta Center
11.2 Sundsvall, Spegelsalen
12.2 Östersund, Folkets Hus
25.2 Visby, Wisby Strand
26.2 Malmö, KB
4.3 Uddevalla, Agnebergshallen
5.3 Oslo, Sentrum Scene
6.3 Uppsala, Konserthuset
11.3 Århus, Vauxhall
12.3 Köpenhamn, DR Koncertsal
18.3 Gävle, Gasklockorna
19.3 Luleå, Minus 30-festivalen
25.3 Huskvarna, Folkets Park
26.3 Örebro, Conventum
1.4 Umeå, Umeå Open
2.4 Falun, Magasinet
8.4 Kristianstad, Kristianstad Arena
9.4 Lund, Mejeriet
15.4 Västerås, Bombardier Arena
16.4 Norrköping, Flygeln
17.4 Stockholm, Cirkus
22.4 Karlstad, Löfbergs Lila Arena
23.4 Halmstad, Halmstad Arena
24.4 Borås, Åhaga
30.4 Bergen, Bergenfest
4.6 Göteborg, Trädgårdsföreningen

Läs även andra bloggares åsikter om Umeå, Håkan Hellström, musikfestivaler

Arkiverad under: Musik Taggad som: håkan hellström, Umeå

Aloe Blacc & The Grand Scheme till Stockholm i april

22 november, 2010 by Redaktionen


Det är mörkt vid halvfyra och en blått, sjaskigt snötäcke slaskar ner marken. Men det är lugnt, det finns ett ljus efter tunneln. En vår kommer och i april kommer
svart soulmusik med socialt patos att lysa upp Stockholm.

Ett pressmeddelande:
Svart soulmusik med socialt patos och influenser som Curtis Mayfield och Arthur Lee och din karriär skulle nog inte överlevt de första dagarna ens. Men med Aloe Blacc är det något som är bra jävla annorlunda. Ett: han är inte någon liten rookie som krupit ur ett hål, samplat Motown-verk och wailat lite över det hela. Fuck that. Två: han är precis så bra som det du väntat på hela ditt liv.

Nej, direkt grön är inte Aloe Blacc. Redan 1995 frontade han rapgruppen Emanon och backade upp Lootpack på turné. Stones Throw Records, hem åt Madlib, J Dilla, Quasimoto etc, gav honom ett hem och med debuten ”Shine Through” (2006) visade han vart det experimentella skåpet skulle stå. Men det är destillatet av den brutala soulen som mynnat ut i monsterhiten ”I Need A Dollar”, som återfinns på ”Good Things” som släpptes i år. En låt som skär sig rakt in i hjärtat och visar näven i vädret för alla som bryr sig. Jag ger min förstfödde på att Aloe Blacc kommer dominera etern den närmsta tiden. Det förtjänar han mer än alla klåpare med tillgång till en studio!

Nej, direkt grön är inte Aloe Blacc. Redan 1995 frontade han rapgruppen Emanon och backade upp Lootpack på turné. Stones Throw Records, hem åt Madlib, J Dilla, Quasimoto etc, gav honom ett hem och med debuten ”Shine Through” (2006) visade han vart det experimentella skåpet skulle stå. Men det är destillatet av den brutala soulen som mynnat ut i monsterhiten ”I Need A Dollar”, som återfinns på ”Good Things” som släpptes i år. En låt som skär sig rakt in i hjärtat och visar näven i vädret för alla som bryr sig. Jag ger min förstfödde på att Aloe Blacc kommer dominera etern den närmsta tiden. Det förtjänar han mer än alla klåpare med tillgång till en studio!

Läs även andra bloggares åsikter om Aloe Blacc, soul, Berns, konserter, patos

Arkiverad under: Musik Taggad som: Aloe Blacc, Berns, Konserter, patos, Soul

Don Carlos succé på GöteborgsOperan

22 november, 2010 by Redaktionen


I lördags (20/11) var jag på premiären av Don Carlos på GöteborgsOperan.

Uppsättningen är Staffan Valdemars Holm första regiuppdrag för GöteborgsOperan och som vanligt när det gäller Holm, så är det hans fru som svarar för scenografin och kostymdesign.

Skall sanningen fram så brukar jag inte vara särskilt imponerad av deras gemensamma ansträngningar, men jag avstår från att närmare utveckla mina tankegångar i ämnet.

Historien om Don Carlos är delvis historiskt grundad även om librettot bygger på Schillers sjutimmarsdrama. Verket finns för övrigt i två versioner, en italiensk och en fransk version.

Det är en s.k. grand opéra, som ursprungligen hade sin premiär i fem akter på Paris-operan.

I dag spelas den nog mest i sin italienska version och särskilt känd är den svenske teatermannen Göran Järvefeldts omarbetade version.

Det är en opera som jag länge försökte se och nu har jag sett verket tre gånger varav två gånger på Det Kongelige Teater i Köpenhamn, nu senast i Kasper Holtens omtalade uppsättning och senast såg jag en förfärlig uppsättning på Staatsoper i Berlin, med René Pape som Filip II.

Häromdagen var det alltså dags för den fjärde versionen.

Från en av mina goda operavänner, Björn i Lidköping visste jag ganska väl hur scenografin och kostymerna skulle te sig. Björn var mycket entusiastisk och det blev jag också så småningom.

Det som störde mig var åsynen av en naken man man på scenen. Inte för att jag är särskild pryd av mig, men jag kunde inte förstå anledningen till att han låg där, naken, under hela första aktens första bild.

Att det skulle föreställa Karl V var däremot inte särskilt svårt att räkna ut, men det konstnärliga värdet och meningen med detta har jag fortfarande inte kunnat räknat ut.

I programbladet försöker regissören utveckla sina tankar om detta, dock utan att lyckas särskilt väl.

I övrigt var det en helt fantastisk upplevelse, precis som det skall vara vid ett operabesök, och särskilt imponerad var jag av orkestern och körernas enormt fina insatser. Dirigenten Christian Badea, som inte heller tillhör mina personliga favoriter, imponerade mycket. Det var väl avvägda tempi, lågmält och kraftfullt allt efter dramats krav och fordringar.

Ett särskilt köravsnitt, väl inbyggt i handlingen, sändebuden, från Flandern imponerade stort. Denna del var mycket inlevelsefullt och berörande framfört.

Även i övrigt gillade jag starkt sättet att använda de olika körernas insatser och det omfattar såväl dam- och herrkören och framförallt körerna tillsammans, som denna afton var förstärkt med en extrakör.

Scenografin var i all sin enkelhet fantastisk, ja minimalistisk, är nog ett korrekt sätt att beskriva den. Utöver att framhålla sångarna riktar den också ljuset på en annan viktig person, nämligen ljusdesignern i detta fall Torben Lendorph.

Scenografin bestod alltså av svarta väggar runt scenen, som också fungerade som dörröppningar för alla agerande på scen. Det fanns också några få attribut, bland annat en jättestor kyrklocka, som man ju vanligtvis förknippar med just, Don Carlos.

Sångarnas insatser räknar jag till det bästa jag har hört i år, i alla fall när det gäller den mycket höga kvaliteten på samtliga agerande. Det är ju fantastiskt att ett operahus kan prestera ett så gott resultat i form av den egna ensemblen. Ensemblen var kompletterad med endast två gäster nämligen Susanne Resmark, som sjöng prinsessan Eboli och Fredrik Zetterström som sjöng Rodrigo. Susanne Resmark tillhör ju till vardags solistgruppen på Det Kongelige Teater i Köpenhamn och nästa år debuterar hon på Metropolitan Opera i New York och Fredrik Zetterström är väl vad som kan betraktas som frilanssångare och i det här sammanhanget undrar jag ju när det är dags för honom att debutera på Kungliga Operan i Stockholm?

Det är svårt att framhålla någon särskild sångare de var alla goda företrädare för operakonsten, men jag kan ändå inte avhålla mig för att konstatera att Tomas Lind var i absolut toppform och absolut bättre än jag minns honom från tidigare föreställningar och då vill jag inte med detta påstå att han har varit dålig vid någon föreställning. Tvärtom!

Anders Lorentszon var som vanligt mycket bra och bra var också Mats Almgren som Inkvisitorn, ja jag gillar deras röster väldigt mycket och att döma av publikens bifall så var jag inte ensam om den bedömningen.

De inbjudna gästerna, Susanne Resmark och Fredrik Zetterström var båda fantastiska var ock en på sitt sätt och Fredrik balanserade mycket njutbart sin rolltolkning både gentemot prinsessan Eboli, Filip II och Don Carlos. Susanne Resmark gjorde utöver ett starkt framträdande en mycket fin tolkning av ”O Don fatale”, en aria som genom Shirley Verrett bortgång för några veckor sedan har spelats ett antal gånger sedan dess.

Utöver de här särskilt nämnda vill jag också särskilt framhålla Annalena Persson, som sjöng Elisabeths parti och Mia Karlsson, framförallt för den mycket effektfulla: Röst från himlen; högst upp på GöteborgsOperan. Annalena Persson levererade en helt underbart framförd aria den som hon sjunger till Frankrikes väl, men även i övrigt har jag inga som helst anmärkningar på hennes sång.

Den enda anmärkningen jag kunde notera fick jag själv motta när jag i min entusiasm ropade brava några gånger, ett tilltag som mina närmaste grannar på parketten inte gillade av döma av deras blickar. Det bjuder jag gärna på, men jag skall kanske i framtiden sitta på tredje balkong, tillsammans med andra operaälskare.

Jag vill gärna också framhålla att det är den samlade upplevelsen som gör att min upplevelse blev en verklig höjdarupplevelse och med det innefattas även de vars namn jag inte har omnämnt i dessa rader.

Efter lördagens upplevelse kommer nog Giuseppe Verdis Don Carlos att tillhöra min favoritoperor och upplevelsen kan väl mätas av inspelningen med Carlo Maria Giulini tillsammans med Placido Domingo, Montserrat Caballé, Shirley Verrett, Ruggero Raimondi och Sherrill Milnes m fl.

Så här ansåg Svd om föreställningen

Gunilla Brodrej´s recension

Dagens Nyheters recension

Göteborgspostens recension

Carl-Håkan Larsén i Sydsvenskan

Arkiverad under: Musik Taggad som: Don Carlos

Intervju med Halestorm

21 november, 2010 by Jonatan Södergren

”Musiken är något som alltid har varit där. Vi är ungdomarna som aldrig växte upp och klippte av håret.”

Syskonen Arejay och Lzzy Hale har spelat musik ihop sedan barnsben. När de var tio respektive tretton år tog de namnet Halestorm och kom trea i en talangtävling. Sedan dess har de vetat vad de ville hålla på med.

”Det fanns aldrig någon reservplan.”

Förutom Arejay på trummor och Lzzy på sång och gitarr så gick gitarristen Joe Hottinger och basisten Josh Smith med i bandet för åtta år sedan.

Joe gick med i bandet efter att ha läst en annons i en tidning och Josh brukade spela bas i ett band som använde samma producent som Halestorm.

Joe och Josh introducerade Arejay och Lzzy för grunge och annan 90-talsmusik. Fram tills dess hade de båda syskonen mest lyssnat på band som Led Zeppelin, Jimi Hendrix och Cinderella.

2005 blev Halestorm signade av Atlantic Records och släppte sin första EP men det dröjde ända till 2009 innan de gav ut sitt debutalbum.

”Skivan är en blandning av nya och gamla låtar, vi hade fyrahundra låtar som blev femton som blev elva” berättar Lzzy.

Nu har bandet påbörjat arbetet med en uppföljare som de hoppas är färdig till slutet av nästa år.

”Vi har börjat skriva demos men det är svårt att förutspå framtiden för det går nästan aldrig som planerat.”

Bandet är även ute på en arenaturné med bland annat Disturbed, Papa Roach och Buckcherry.

”Vår första spelning någonsin på europeisk mark var faktiskt på Pub Anchor i Stockholm så det är speciellt för oss att komma hit igen. Det här är vår tredje turné i Europa. På den första turnén spelade vi på mindre klubbar, på den andra spelade vi på festivaler och nu spelar vi på arenor så det här är vår största turné hittills.”

Här kan du se deras musikvideo till I Get Off:

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Halestorm

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1480
  • Sida 1481
  • Sida 1482
  • Sida 1483
  • Sida 1484
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in