Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Lyssna: Thomas Stenström – Spring baby spring

by

Thomas Stenström har släppt albumet Spring baby spring.

Thomas Stenström kommer vi att få se och höra en hel del från framöver. Nu har han släppt ett nytt studioalbum )Spring baby Sprin), han medverkar i kommande Så Mycket Bättre och ger sig ut på en i stort sett utsåld turne.

Ett pressmeddelande berättar om Thomas Stenström:
Thomas har under en lång tid försett Sverige med melodier och låtar att förälska sig i. I år har vi fått ta del av singlarna ”Det är nog aldrig för sent för oss två”, ”Nätterna” och ”Hej Hallå” innan albumet ”Spring baby spring” presenteras i sin helhet idag 17 september. Med sin påtagliga närvaro och nerv i sin röst lämnas ingen oberörd av Thomas låtar. Nya skivan är inget undantag. Thomas har hittat hem i ett sound där han lyser igenom som allra bäst, på ”Spring baby spring” får instrumenten, texterna och melodierna ta sin tydliga plats. Eller som Thomas själv uttrycker det; känns som ingenting jag gjort innan kommit mer från hjärtat än det här.

Thomas Stenström har genomfört vad han kallar en 10-dagars lång releasefest för alla sina fans där albumet ”Spring baby spring” presenterats och släppts upp digitalt vartefter varje gigg genomförs. Set-listen av nya låtar för spelningarna har därav växt för varje gig fram till albumreleasen. En enda stor lång releasefest där man som konsertbesökare har varit först med att höra den nya musiken.

Lyssna: Roxane Elfasci – debutalbum Hommage á Debussy

by

Foto: Jean-Baptiste Millot

Den klassiska gitarrvirtuosen och Youtube-sensationen Roxane Elfasci släppte sitt debutalbum Hommage á Debussy den 17 september 2021.

Ett pressmeddelande berättar:
Elfasci, gitarrvirtuosen som har en stark vilja att bemästra det omöjliga släppte under 2016 sin tolkning på kompositören Debussy’s mest välkända låt ’Clair De Lune’. Stycket som är mästerligt arrangerat för gitarr av James Bishop-Edwards har nu över 7 miljoner visningar på Youtube med människor över hela världen som hyllar hennes framförande.

Med tolkningar av Debussy samt arrangemang av verk av Dukas, De Falla, Migot och Lemaigre som alla hyllar Debussy, vittnar skivan om Roxane Elfascis passion för kompositören. Elfasci säger:
– I slutändan så förlåter man ändå att Debussy förbiser vårt instrument och kan ändå känna tröst i att gitarren fungerar så otroligt bra för att återge andan i hans musik med autenticitet (…) Gitarren går även perfekt i harmoni med Debussy’s impressionistiska estetik. Som med Monet’s tavlor så rimmar Debussy’s verk med ett oändligt antal nyanser av orkesterns olika färger, valda med exakt samma fingertoppskänsla som en konstnär böjd över sin canvas.

Lyssna: The Legends – Tears in the City

by

Foto: Katri Heinämäki

The Legends, det vill säga Johan Angergårds evigt föränderliga popoutfit The Legends, har släppt en ny singel: Tears in the City.

The Legends är ett soloprojekt från Johan Angergård (Pallers, Acid House Kings, Djustin, Club 8, Eternal Death) som startades 2002 och slog igenom på smal front med albumet ”Up Against the Legends” året efter.

Titta: GRANT – What’s A Woman To You?

by

Fotograf: Angelina Bergenwall

GRANT är tillbaka med ny musik – först ut är den ärliga och intima singeln ’What’s A Woman To You?’ som släpptes den 17 september tillsammans med musikvideo, regisserad av Angelina Bergenwall.

Senast GRANT släppte musik var oktober förra året, när hon släppte 4-spårs EP:n Vertigo, med låtar som ’Words’ och ’Hell Yes I’m Betting On You’. Till exempel utnämnde engelska branschtidningen Music Week henne till ”This Week´s Hottest Brand New Act” och tastemaker siten The Line of Best Fit gav EP.n 8,5 i betyg med hyllande texten ”’Vertigo’ confirms Swedish singer GRANT’s status as a frighteningly talented sensation”.

What’s A Woman To You?’ är skriven av Caroline Cederlöf tillsammans med Amanda Börjeson och Peter Kvint som även står bakom produktionen.

GRANT berättar om låten:
– Mitt debutalbum handlade om att växa upp och känna kärlek för första gången. Nu vill jag utforska gråskalan av att vara mitt i mitt första riktiga förhållande och hur jag definieras i relation till min partner. Plötsligt kan jag relatera till kvinnorna runt omkring mig – mödrar, farmödrar, mormödrar och vänner – med vilka jag har haft otroligt fina, blottande och insiktsfulla diskussioner. ’What’s a woman to you?’ är skriven som ett resultat av dessa. Med deras hjälp lär jag mig att acceptera dynamiken i min person och i mitt förhållande. Jag lär mig att hantera förväntningarna på mig. Det fanns överväldigande koncensus kring ansvar, och vad det betyder som kvinna att säga ifrån sig ansvaret. Det blev också tydligt att kvinnor oftast porträtteras som starka eller trasiga, sällan likgiltiga. Jag har lekt med den schablonen och kommit fram till att den mest utmanande rollen vi spelar är idén om oss själva. – GRANT.

Regissör Angelina Bergenwall berättar om videoidén:
– Jag ville berätta en mer realistisk historia om kvinnor. Vi förväntas ofta vara starka men när jag tänker på kvinnor runt omkring mig så ja, det finns många starka kvinnor och det är toppen – men det finns mycket som inte är accepterat att visa. Såsom tvivel kring en relation, mödraskap, uttråkning i vardagen eller hopplöshet inför en situation. Vi stänger inne det – och jag vill visa det.

Mer om GRANT:
26-åriga Alma Caroline Cederlöf som GRANT egentligen heter gjorde ett starkt avtryck under 2018 med sin debutsingel ’Waterline’ och sitt kritikerrosade debutalbum ’In Bloom’. Med sin fantastiska både urstarka och själfulla röst resulterade hennes sorgsna dramatiska pop i både P3 Guld- och Grammisnomineringar, Framtidens Artist av P3, flertal turnéer – bland annat egen headlineturné och nordisk förbandsturné med Tove Styrke samt en hel del rosor i internationell press.

Svensk-danskt samarbete tillreder förstklassig bebop – Karl-Martin Almqvist 4 på Unity

by

Kvartetten samlad inför gig – okänd fotograf

10-11/9 2021

Jazzkrogen Unity i Göteborg

Kommer i god tid på cykel till kvartettens andra konsert deras första kväll i Göteborg. Ute regnar det. Kanske märks redan en överetablering av livejazz i staden, eftersom jag får plats vid ett av borden närmast scen. Sitter på max två meters avstånd till pianisten och bandledaren. Aftonens huvudrollsinnehavare är vänlig nog att skänka mig öronproppar när jag nämner att jag glömt ta med mig.

Det är förstås en ynnest att kunna slinka in så här. Karl-Martin Almqvist känner igen. mig Har reda på att jag berättar i skrift om en hel del av mina konsertupplevelser, vilket jag tar som ett gott tecken. Senast hörde jag tenorsaxofonisten, en av de ledande i landet, under Ystad Jazzfestival, fast han då fanns i ett sammanhang där potentialen bara kunde anas. På fotot ovan syns från vänster pianisten Carl Winther (son till danske trumpetaren Jens Winther som jag hört på Nef), flitige basisten Johnny Åman från Skåne, danske trumslagaren Anders Mogensen (ingick i Anders Bergcrantz band när denne gigant lirade på Nef senast) samt med basker och glasögon Karl-Martin Almqvist.

Kvartettens intensiva konsert pågår i cirka sjuttio minuter. Ovanligt nog framförs inga standards, utan istället välgjorda originallåtar med åtskilliga utvikningar. Almqvist eller Winther hade komponerat. Går näppeligen att begära mer bebop än så här från en samtida skandinavisk grupp. Sålunda erbjuds livejazz på absolut toppnivå! Det var en härligt het urladdning. Ingen höll igen, tvärtom. Ömsom hetsigt, ömsom sekvenser som sträckte ut. Deras nerviga spel fick mig att associera till John Coltranes berömda kvartett på 60-talet. Tyckte mig identifiera en liknande hängiven inställning, även om soundet inte hade samma andliga dimension. Vill tro att också Dexter Gordon och Sonny Rollins utgjort föredömen, för en instrumentalist som fullständigt behärskar sitt instrument.

Inledningsvis pulserande öppen karaktär. Carl Winther får omgående feeling i sitt första solo. Urskiljer klart definierade linjer, alternativt snirkligt attraktiva melodier. Lyhört samspel är bara förnamnet. Anders Mogensen fungerar som magnifik pådrivare. Åman jobbar sedvanligt för högtryck. Ger nödvändig stadga fast kontrabasen är inställd på ganska låg volym, vilket gynnar klangen från Yamaha-pianot. Låtarna har titlar som Dart, Lybeck, O.D, och Kinshee. (med reservation för stavning och möjligheten att jag inte uppfattat exakt). I sist nämnda låt förankras elegant ett rytmiskt stringent tema. Ett av konsertens krön.

Den renommerade tenoristen (minst fem plattor i eget namn, ingått i Patrik Bomans 7 Piece Machine, Nils Landgrens Funk Unit, Jacob Karlzon Big 5 och spelat med flera av våra främsta vokalister) gav oss helhjärtat chorus på chorus i lödiga improvisationer. Att somliga melodier kunde te sig lite anonyma inverkade inte speciellt på en ypperlig konsert. Efter en dialog med trumsetet hamnade Mogensen i en ny fas, kom i en andra andning som till att börja med renderade i hård attack i medium-tempo. Den danske pianistens behandling av melodiers strukturer gav mersmak. Kan skjuta in att jag för ett par år sedan såg honom med kvällens rytmsektion, då han ackompanjerade Jerry Bergonzi och Tim Hagans i Ystad.

På sluttampen eggade Winther sin landsman, genom att ställa sig upp och pusha honom till att få utlopp för extatiskt spel, fick verkligen användning för sina tre cymbaler. Publiken hängde på. Blev ett sjusärdeles rytmiskt fyrverkeri med vilda kaskader från en nästan överladdad Anders Mogensen. Hade kul åt skickligt utförda excesser. Extranumret Meduza artar sig följdriktigt till en furiös, febrig urladdning med den mästerligt ivägsvävande saxofonisten i centrum. . Självklart mycket nöjd och belåten med vad detta samspelta gäng åstadkom.