• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmrecension

Filmrecension: Yalla Parkour – minnen och sorg vävs samman med energisk kamp för en framtid

18 februari, 2026 by Rosemari Södergren

Göteborgs filmfestival 2026

Yalla Parkour
Betyg 3
Svensk biopremiär 20 februari 2026
Regi Areeb Zuaiter

En dokumentär om minnen, sorg och längtan till Gaza och olika sätt att hantera ett liv långt därifrån. En fascinerande dokumentär som inte känns helt färdigklippt. Med mer bearbetning och mindre fokus på privatlivet skulle det blivit ett mästerverk. Konsten att skapa handlar ofta om att vara personlig men inte privat.

Sorg efter sin mamma och minnet av mammans leende och saknad av sitt ursprung i Gaza gör att Areeb Zuaiter, en palestinsk filmskapare i USA, får kontakt online med Ahmed, en ung parkour-atlet i Gaza. De samtalar online i många år och Ahmed spelar upp en mängd videoklipp han gjort från sina och hans vänners parkour-övningar i Gaza. Det är häpnadsväckande hur gymnastiska och viga han och hans vänner är. Vilken kroppskontroll de har. Men det är samtidigt mycket skrämmande hur farliga övningar de gör. Skulle de falla fel skulle de dö på en sekund.

Vi bjöds in till ett samtal online mellan Ahmed och Areeb där de har kontakt via videosamtal i många år. Areeb minns sin mamma och speciellt har en fest på stranden i Gaza fastnat i henne minne. Areeb känner en stark längtar dit. Hon känner att hennes mammas leende försvann när de lämnade Gaza. Ahmed däremot längtar och drömmer om att få lämna Gaza. Det finns ingen framtid i Gaza, menar han.

Filmens styrka är samtidigt dess svaghet. Vi får se en hel del ruiner, som förmodligen är efter bombningar. Vi får se Ahmed och hans parkour-vänner klättra och slänga sig ut från olika höga ruiner medan de gör volter i luften. Men varför det är ruiner får vi aldrig reda på, det lämnas åt vår egen slutledningsförmåga. Gaza har varit i centrum för många konflikter genom åren. Det är fascinerande och samtidigt skrämmande att se hur farligt de unga männen lever. Deras livsfarliga utmaning av fysikens gränser blir en slags motståndsrörelse mot krig och konflikter, ett sätt att överleva som ung i ett härjat land.

Yalla Parkour hade världspremiär på på DOC NYC – där den vann juryns stora pris – och har därefter bland annat belönats med publikpris på både Berlinale och Nordisk Panorma.

Något som skrämmer mig lite är att när Ahmed och hans många vänner gör parkour eller över huvudtaget träffas och gör något är det bara pojkar och män som är med. Inga flickor, inga kvinnor. Kvinnor syns i stort sett bara när det Ahmeds mamma pratar med honom över video eller när en mamma följer med en skadad son till barberare och då är mammorna täckta av olika former av slöjor. Det är inget jämställt samhälle vi ser skildrat. Men vi får se unga människor som kämpar för att hitta ett sätt att överleva och det är imponerande att följa Ahmed och hans vänner. Lite mindre fokus på det privata och det hade varit en av årets starkaste dokumentärer. Minnen och sorg vävs samman med energisk kamp för en framtid.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Dokumentär, Filmkritik, Filmrecension, Gaza, Yalla Parkour

Filmrecension: Amrum – storslagen, hjärtknipande och ett mästerverk

17 februari, 2026 by Rosemari Södergren

Göteborgs filmfestival 2026

Amrum
Betyg 5
Svensk biopremiär 20 februari 2026
Regi Faith Akin
Medverkande Jasper Billerbeck, Laura Tonke, Lisa Hagmeister, Kian Köppke, Lars Jessen, Detlev Buck

En hjärtknipande skildring av barns situation under krig och under andra världskriget. En tolvåring måste leta och kämpa för att försöka få tag på smör, honung och vitt bröd på en ö där det mesta är slut eftersom det är krig och ransonering.

Det är så lätt efteråt, när vi vet hur ett krig eller konflikt slutade att dela in sidorna i goda och onda. Det är så lätt att döma de som stod på fel sida. Denna poetiska, starka film går inte att värja sig emot. Den visar hur livet ofta är och hur vi människor sitter fast i sin omgivning och är påverkade, speciellt barn har oftast inget val. I centrum står den tolvårige pojken Nanning som bor med sin mor, sin moster och småsyskon på ön Amrum under andra världskrigets sista dagar våren 1945. Deras pappa arbetar för nazisterna och är inte tillsammans med dem på ön.

Nannings mamma har fött ett barn till och hon är deprimerad och vägrar äta och babyn får ingen bröstmjölk. ”Om jag inte kan få vitt bröd med smör och honung vill jag inte ha något” säger Nannings mamma. Nanning ger iväg runt på ön och också till fastlandet för att försöka få tag på honung, smör och vitt mjöl så bagaren kan baka vitt bröd. Amrum ligger utanför nordvästra Tyskland, inte så långt från Danmark.

Nanning är desperat. Han känner att han har ansvaret, han är det äldsta barnet och pappan är iväg och arbetar för Hitler. Nannings mamma är stark supporter till Hitler och Nanning är med i Hitlerjugend, den nazistiska organisationen för barn och ungdomar. Han är uppväxt under dessa förhållanden och det är helt naturligt för honom. Han har dock skolkamrat och speciellt en bästa vän som kommer från familjen som är mer kritiska till nazismen.

Allt är så väl och trovärdigt skildrat. Det blir så tydligt hur hjälplösa barnen är och i synnerhet hur maktlösa barnen var under den tiden. Hur strängt hållna det var och hur hårt tolvåringar förväntades kunna arbete. För att få lite extra mat till familjen jobbar Nanning tillsammans med en kamrat efter skolan hos en bonde. Medan världen står i brand kämpar denna tolvåring för att rädda sin mamma och sin familj. Det är skakande och tragiskt och helt klart något många som växt upp under andra världskriget kan känna igen.

När Hitler tar livet av sig i bunkern blir Nannings mamma helt förstörd. I omgivningen förändras en hel del. Det som var emot nazismen börjar våga visa vad de står för och det blir inte lätt för sådana som Nannings mamma, som sympatiserade med Hitler. Amrum är ett filmiskt mästerverk och ett drama som skildrar hur människor lever under krig och förtryck. En film som talar till både hjärta och hjärna och som hänger kvar inom mig länge efteråt. Genom att skildra livet på en litet ö fångar regissören det stora genom det lilla livet.

I ett pressmeddelande beskrivs filmen med en träffande mening:
En gripande, visuellt storslagen berättelse om mod, lojalitet och den ödesdigra stund då barndomen tar slut.

Om regissören
Fatih Akin har i en rad framgångsrika filmer såsom Im juli (2000), Mot väggen (2003), som belönades med Guldbjörnen, och Vid himlens utkant (2007) som var Tysklands Oscarsbidrag 2008, visat sig vara en av Tysklands mest lovande filmskapare. 2017 regisserade han Utan nåd, med Diane Kruger (som även medverkar i Amrum) i huvudrollen. Filmen hade premiär vid filmfestivalen i Cannes 2017 och Kruger utsågs till Bästa kvinnliga skådespelare under festivalen.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Shelter – actionspäckad thriller om övervakningssamhällets faror

17 februari, 2026 by Rosemari Södergren

Göteborgs filmfestival 2026

Shelter
Betyg 4
Svensk biopremiär 20 februari 2026
Regi Ric Roman Waugh

En action-späckad thriller som pekar på farorna med övervakningssamhället med en suverän Jason Statham i huvudrollen. Jason Statham spelar en dödsmaskin, en soldat så tränad att han kan döda det mesta. Hans skicklighet i att slåss och att döda kombinerad med den enorma övervakning som sker av allt och alla gör filmen till en form av en skrämmande framtidsdystopi – men samtidigt är resten av samhället från vår tid.

I filmens börjar bjuds vi in till storslagna havsvyer och där möter vi Mason, en medelålders skäggprydd man som lever ensligt, ensam med sin hund. Han får mat och förnödenheter levererat någon gång i veckan. En föräldralös flicka, Jessie (spelas av duktiga Bodhi Rae Breathnach), kommer med båt med sin farbror för att leverera varorna. Ett kraftigt stormigt väder gör att hennes farbror drunknar och Jessie räddas av Mason. Jessie blir skadad i benet och såret blir infekterat. Mason måste bege sig till fastlandet för att skaffa medicin som kan få bort infektionen.

Att bege sig till civilisationen försätter Mason i stor fara. Hans ansikte fångas upp av övervakningskameror som sätter igång ett larm hos brittiska säkerhetsbyrån MI6 och en jakt på Mason startar. Både goda krafter och korrumperade krafter jagar Mason och Jessie hamnar i fara genom att vara i hans närhet.

Som actionfilm ger jag den betyg 4, den är har välgjorda, spännande actionscener med täta foton och ljud och musik som passar bra i scenerna. Relationen mellan mason och Jessie skildrar mycket bra och det känns som om vi är med dem. Mycket starkt och tydligt skildras hur korrumperade makthavare kan missbruka övervakningens möjligheter och det blir också
mycket påtagligt att makten också har tillgång till stort våldskapital. Personligen roas jag inte så mycket av actionsscener och skulle föredragit färre våldsamma scener men som actionfilm är den välgjord.

Regissören Ric Roman Waugh har filmer som Angel Has Fallen och Greenland på meritlistan, och han har en bakgrund som stuntman vilket avspeglas i hans regi av actionscener. Unga Bodhi Rae Breathnach som spelar Jessie är snart också bioaktuell i Sverige i Hamnet och hon spelar Margaret Dashwood i den kommande filmatiseringen av Förnuft och känsla. Flera andra kända duktiga skådespelare är med i Shelter som Bill Nighy, Harriet Walter, Naomi Ackie och Daniel Mays.

Fakta om Jason Statham från ett pressmeddelande:
Ända sedan Jason Statham tog steget till filmduken i Guy Ritchie-klassikerna Lock, Stock and Two Smoking Barrels och Snatch har han varit en av biopublikens stora favoriter i actiongenren, inte minst i de framgångsrika filmserierna Fast & Furious, The Expendables och The Meg.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmkritik, Filmrecension, Jason Statham, Shelter

Filmrecension: Kärlekens många röster – en varm, rolig komedi om en dejt

13 februari, 2026 by Rosemari Södergren

Kärlekens många röster

Kärlekens många röster
Betyg 3
Svensk biopremiär 13 februari 2026
Regi Paolo Genovese

En varm, rolig komedi om en första dejt och om alla de tankar och känslor som far runt inom oss. Paolo Genovese, regissören till det underbara mästerverket komedi-succén Vad döljer du för mig?” är tillbaka med en underhållande varm film, också denna mycket pratig. Kärlekens många röster är en italiensk romantisk komedi om en dejt och alla tankar och känslor som far runt inom det dejtande paret gestaltas av skådespelare som pratar och pratar. Det är roligt men är inte samma mästerverk som filmen Vad döljer du för mig?

Lara och Piero möts på en första dejt. Lara har bjudit hem Piero till sig istället för att träffas på en restaurang eller något café. Men de är inte ensamma, de har flera olika röster inom sig som gestaltas av skådespelare. Där finns den romantiska rösten, där finns den kritiska rösten, där finns den intellektuella och den fysiska som siktar på sex under kvällens lopp, helst så fort som möjligt. Rösterna är både en slags påverkan från alla vänner genom livet och det är våra egna vacklande känslor och tankar som gör att vi vill flera olika saker samtidigt. Det är snyggt utfört, underhållande och helt klart mycket vi alla kan känna igen oss i, tror jag. Dessa känslor och tankar gestaltas av en ensemble av Italiens största stjärnor.

Det börjar med att Piero förbereder sig och ska köpa kondomer, För säkerhets skull. Men vilken sort? Med fruktdoft? Tunna? Extra hållbara? Sedan fortsätter det med den ena situationen efter den andra som dessa inre röster måste diskutera. Komiskt och välgjort.

Ett pressmeddelande skriver:
På många sätt och vis påminner Kärlekens många röster om Disneyfavoriten Insidan ut, och bjuder på skratt och smittsam kemi.

Vi kan nog alla känna igen oss i de olika rösterna som bubblar runt inom oss: Våra rädslor, våra förhoppningar och allt vi inte vågar säga eller visa. Men väldigt pratig och bygger till viss del på klyschor. Men ändå underhållande. Fast målgruppen är väl framför allt alla som är i den åldersgruppen att de dejtar.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Ett privat liv – underbart förvillande med blandning av flera genrer

12 februari, 2026 by Rosemari Södergren

Jodie Foster

Ett privat liv
Betyg 4
Svensk biopremiär 12 februari 2026
Regi Rebecca Zlotowski
I rollerna Jodie Foster och Daniel Auteuil

En fransk film när det är som bäst och samtidigt underbart förvillande. Är det en deckare? Ett mordmysteriujm? En psykologisk thriller? Denna mystiska film tar oss med på en resa genom hypnos och drömterapi och samtidigt vecklar den ut en deckargåta för oss. Filmskaparen har lyckats med något så omöjligt som att blanda flera genrer och samtidigt få till ett förtjusande, underhållande och förföriskt resultat som förbryllar också efteråt, fast på ett trevligt sätt.

Jodie Foster briljerar i rollen som Lilian Steiner, en fransktalande psykiater i Paris. Hon har kört fast och möter den ena motgången efter den andra. En av hennes patienter tänker kräva att hon betalar tillbaka nio års kostnader för terapi då hon inte lyckats få honom att sluta röka. Efter ett kort hypnos hos en hypnos-terapeut har han kunnat sluta röka direkt. Ovanpå det har en av hennes patienter dött och den döda patientens make beskyller Lilian Steiner för dödsfallet. Men Lilian Steiner misstänker att patientens make mördat patienten. Lilian Steiner blir ännu mer övertygad om det då hon råkar hamnas hos en hypnositör som för henne till hennes tidigare liv. Lilian Steiner bestämmer sig för att utreda mordet och tar sin före detta make till hjälp och vi får följa med på en förvillande och rörig utredning. Som det står i pressmeddelandet om filmen:
Medan gränsen mellan verklighet och paranoia suddas ut tvingas Lilian konfrontera sitt eget förflutna och en del sanningar hon kanske inte är redo att möta.

Det är både roligt och mystiskt och tankeväckande och det fungerar faktiskt. Att skapa en film som har ingredienser från flera olika genrer är en utmaning och fungerar rätt sällan. Men denna film är rörigt underhållande och sätter igång en hel del tankar och funderingar kring relationer, existensen, hypnos, tidigare liv och kärlek och vänskap.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 30
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 504
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in