• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

The Hunger Games: Catching Fire – ett måste-se för Hunger Games fans

20 november, 2013 by Redaktionen

hungergames2

The Hunger Games: Catching Fire
Betyg: 4
Regissör: Francis Lawrence
Biopremiär: 20 november

Filmen är baserad på Suzanne Collins bo trilogi ”The Hunger Games”, ”Catching Fire” och ”Mockingjay”.
The Hunger Games: Catching Fire utspelar sig efter den första filmen i serien ”The Hunger Games”.

Katniss Everdeen (Jennifer Lawrance) och Peeta Mellark (Josh Hutcherson) har vunnit hungerspelen och nu förbereder de sig för att göra en segertur runt om  i alla distrikt. De senaste hungerspelen har gjort invånarna missnöjda och människor är på väg att skapa en revolution. Pressad av President Snow (Donald Sutherland) måste Katniss göra ett bra intryck på invånarna för att förhindra en revolution.

Det är svårt att hitta något fel med denna film. Som jag ser det finns är det inte mycket som är negativt. Skådespeleriet är utmärkta med betoning på Jennifer Lawrance som gör en enorm insats i denna film. Manuset är bra skrivet och man kommer in i handlingen väldigt fort. Dock skulle jag rekommendera att se den tidigare filmen innan du ser den här uppföljaren, för att få ett grepp om vad som händer.

Omgivningen är gjord på ett fantastiskt sätt med flera intressanta och välgjorda miljöer, från den dystra småstaden och den mäktiga storstaden till tropiska skogar.

En av de negativa sakerna kan vara att musiken och ljudet inte är perfekt. Och vissa scener är för långdragna utan någon speciell anledning. Det är dock i det stora hela bara små detaljer som jag störde mig på.

Även om filmen är två och en halv timma blev jag inte rastlös av att sitta i biosalongen. Jag ville bara fortsätta att se på filmen och jag undrar hela tiden vad som kommer hända. Detta är en film som är en ”måste-se”  för Hunger Games fans.

Text: Fredrik Buczek

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension

Filmrecension: Last Stop Fruitvale Station – stark och välgjord och engagerande

17 november, 2013 by Rosemari Södergren

fruitvalestation

Last Stop Fruitvale Station
Betyg 4
Sverigepremiär i januari 2014, visas på Stockholms filmfestival

En stark och välgjord film om en tragisk händelse som skett i verkligheten. Att göra film om något ur verkligheten blir inte alltid så lyckat. Filmmanusförfattaren och regissören Ryan Coogler har dock lyckats. Filmen fungerar som en välgjord dramafilm. Bra foton och bra skådespelare och vi kommer nära Oscar och filmen drar in mig direkt och jag glömmer att jag sitter i en biosalong.

Filmen bygger på den sanna historien om när polis sköt ihjäl den 22-årige Oscar Grant, en färgad ung man som inte var skyldig till något. Filmen har fått flera priser, bland annat i filmfestivalerna i Sundance, Cannes och på Stockholms filmfestival.

Jag hade turen att se ”Last Stop Fruitvale Station” helt förutsättningslöst. Jag visste inte något om filmen i förväg, jag visste inte alls att det var filmen som skildrade dödsskjutningen av Oscar.

Fruitvale-StationRegissör och skådespelare lyckas fånga och skildra en vanlig ung man hans sista dagar vid liv, på ett trovärdigt sätt. Oscar skildras med både sina fina sidor och sina sämre och vi kommer nära hans liv, hans kamp för att få jobb. Av ren slump råkar han hamna på ett tåg där det blir upplopp.

Det träffar som ett slag i magen att se hur polis automatiskt väljer att gripa färgade unga män, utan att ens ta reda på vilka som låg bakom upploppet. Det känns dock hoppfullt att så många människor insåg det orättvisa i vad som skedde och att händelsen filmades in av så många. Mobiltelefoner kan vara viktiga. Frågan är hur domstol och rättegång hade agerat utan dessa filmbevis.

”Last Stop Fruitvale Station” är dock en välgjord, stark filmberättelse oavsett om det som den skildrar verkligen har hänt eller inte. Tragiskt nog har det hänt och i olika varianter flera gånger. Det är en stark och välgjord film som det inte går att värja sig emot, engagemanget för att förändra världen slår till direkt.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension

The Selfish Giant vann Stockholms filmfestivals finaste pris, här är lista på alla vinnare

16 november, 2013 by Redaktionen

theselfishgiant

Årets vinnare på Stockholms internationella filmfestival 2013

Juryn har nu gjort sina val för den 24:e upplagan av Stockholms internationella filmfestival. För andra året i rad utser juryn en kvinnlig regissör till bronshästvinnare, berättar pressmeddelandet:

Nedan följer samtliga vinnare och juryns motiveringar:

Bästa film: The Selfish Giant av Clio Barnard
En sällsynt filmisk helhet. Drabbande, konkret, poetisk, trovärdig, finstämd, humoristisk. Här finns också ett känsligt ensemblespel där vänskapen mellan två pojkar tillhör det mest gripande vi sett på film. Den som inte älskar den här filmen har inget hjärta.

Bästa regidebut: Last Stop Fruitvale Station av Ryan Coogler
Filmen presenterar en fängslande utsnitt av livet, eller snarare utsnitt av döden, porträtterat genom en persons död. Det motbjudande, meningslösa mordet fångas på ett ömsint och ärligt sätt i denna kraftfulla film. Det är såväl en brutal ögonöppnare som ett mästerligt filmverk. En hård påminnelse om slaveriets påverkan på vårt nutida samhälle. Det är en imponerande debut som alla bör se.

fruitvalestationBästa manus: Alexandros Avranas och Kostas Peroulis för Miss Violence
Ekonomiskt, precist, engagerande. Helt utan sentimentalitet skildras en obönhörlig historia om en familj i totalt sönderfall. Det finns något exakt över detta manus. Som att öppna boetten och betrakta skönheten hos ett urverk. Allt samverkar, allt är underordnat denna drabbande och egenartade berättelse.

Bästa kvinnliga huvudroll: Jasmine Trinca i Miele
En oväntad presentation av en udda karaktär som väcker en stor nyfikenhet på grund av hennes subjektiva och aparta hållning. Hon håller oss i ett järngrepp trots den underspelade stilen. Istället tvingas vi in i hennes värld där vi bara anar hennes motivation. Transparensen i hennes uttryck när hon tar in människors dödsögonblick i filmen etsar sig in och stannar kvar som egna upplevelser.

Bästa manliga huvudroll: George MacKay i For Those in Peril
Med små medel och trovärdig precision uttrycker han vad en människa på den yttersta gränsen av smärta och sorg tvingas utstå. Hans hudlöshet och förtvivlan är lika skrämmande för oss som för hans karaktär. Hans utsatthet gestaltas med en precis tonträff.

Bästa foto: Lorenzo Hagerman för Heli
Filmens foto lyfter fram berättelsen samtidigt som den underminerar både landskap och händelser. Fotot tvingar oss att gå outforskade vägar. Besöka platser där vi aldrig varit och som vi kanske önskar att vi sluppit se. Här finns också en provocerande och oväntad skönhet, men bilderna står aldrig endast för sig själva utan är en del av filmens drabbande helhet.

Bästa musik: Hans Zimmer för 12 Years a Slave
Hans Zimmer representerar en fulländning av det klassiska musikberättandet. Han kombinerar det nästan skrämmande storvulna med det finstämda spröda; från handklapp till symfoni. Han vågar och det bär!

Bästa kortfilm: Tears of Inge av Alisi Telengut
Trots att det var den kortaste filmen och dessutom den enda animerade filmen i tävlingen har denna film allt man kan begära. Den är väl utförd och berör på ett effektivt och tyst sätt. Den använder en texttrogen, tredimensionell teknik som vi inte tidigare sett. Den är vacker i all sin enkelhet och känns mogen och fulländad.

Telia Film Award: Child’s Pose av Calin Peter Netzer
Med imponerande öga för detaljer och en enkel, opåverkad berättarteknik beskriver Calin Peter Netzer hur mörka sidor av moderlig kärlek och en sons misslyckade frigörelse blottläggs genom en förskräcklig tragedi. Med känslig hand låter han karaktärerna växa till tredimensionella porträtt på ett uppriktigt sätt, där vändpunkten tillåts ta plats inom såväl betraktaren som på den vita duken.

Citroën DS Rising Star: Årets utmärkelse går till Adam Lundgren
Årets Rising star är en skådespelare som trots sin unga ålder redan gjort bestående prestationer på filmduken. Med stor noggrannhet och yrkeskunnande gestaltar han både lekfullhet, humor, vibrerande kärlek och stark smärta, nu senast i den kritikerrosade succén ”Känn ingen sorg”.

Stockholms filmfestivals Långfilmstipendium: Årets utmärkelse går till Fia-Stina Sandlund för She’s Wild Again Tonight
En postmodern, metafiktiv, lätt absurdistisk omtolkning av Fröken Julie. Filmen utspelar sig i en NY lägenhet i nutid där skådespelarna spelar förhöjda versioner av sig själva. Alexandra Dahlström (som fröken Julie) och Jens Lekman (som Jean) träffas för att iscensätta Fröken Julie till tonerna av Lekmans musik.

Stockholm Lifetime Achievement Award: Årets utmärkelse går till Claire Denis
Claire Denis vägrar att blunda för de kreativa och destruktiva krafter som finns inneboende i människans svagheter. En orädd upptäckare av det postkoloniala Afrika och det moderna samhällets mörka sidor som bjuder in publiken till ett blottlagt universum, vackert och rått på samma gång. Årets Lifetime Achievement Award går till en filmskapare som fortsätter att söka det andra vänder sig bort från, alltid orädd och med sällsynt öga för visuell poesi.

Stockholm Visionary Award: Årts utmärkelse går till Peter Greenaway
Vare sig män dränks till döds, kroppar förvandlas till konst eller vilddjur serveras på fat har Peter Greenaway alltid utmanat publiken som en sann visionär. Genom att ifrågasätta traditionella uttryck och kombinera modern teknik med sin omfattande kunskap om de klassiska konstformerna har årets mottagare av Stockholm Visionary Award skapat ett nytt filmspråk.

ryancogler_fotojohanbergmarkHedersomnämnande Bästa film: 12 Years a Slave av Steve McQueen
Priset går till en regissör som totalt behärskar sina uttrycksmedel. Filmen lyckas med att vara både episk och personlig. Många gånger kan en regissör skymma en film. Här finns en regissör vars närvaro inte tvingar sig på helheten, men som ändå lyser starkt i varje val, i rytmen, i dynamiken mellan scener. Här finns, förutom ett utsökt hantverk, också ett sällsynt mod. Längden på vissa närbilder bryter mot det förväntade. Aldrig som egenvärde, alltid för att skapa en ny och oväntad helhet. Något som skapar den speciella egenarten och lyskraften hos 12 Years a Slave.

Hedersomnämnande Bästa debutfilm: Återträffen av Anna Odell
Djärvt, modigt, roligt, provocerande. Återträffen är en intelligent och välberättad genremix. Vi befinner oss i en labyrint av speglar där frågor om makt, utsatthet och mobbing ställs på sin spets. Här finns inga givna svar, men massor av givande frågor. En film med stark konstnärlig integritet.

1 km film stipendiat: Årets utmärkelse går till John Skoog för Förår
För suggestiva och fängslande fotografiska porträtt som rör sig i både tid och rum, binder samman landsbygdens oskuld med känslan av en hotande omvärld. Med ett gåtfullt och vida personligt berättande återkommer regissören till minnets nycker i ett samhälle satt under förändring.

1 km film hedersomnämnande: Årets utmärkelse går till Carl Olsson för Mr. Magdy, Room Number 17 Please
För ett ambitiöst, utmanande och modigt projekt utan kompromisser.

Ifestival Award: Swear av Lea Becker
Framröstad av Stockholms filmfestivals besökare.

Årets jury bestående av Kristian Petri (juryordförande), Ai Weiwei, Helena Danielsson, Lena Endre, Moa Gammel och Hiner Saleem har haft en stor utmaning att bedöma vilka filmer som i år går hem med ett pris.

Arkiverad under: Film

Filmrecension: The Counselor – hade förväntat mig mer än en genomsnittlig film

15 november, 2013 by Redaktionen

thecounselor

The Counselor
Betyg: 3
Regissör: Ridley Scott
Biopremiär: 15 november

Författaren till denna film är Cormac McCarthy som bland annat är känd för sina kända noveller som
”No Country for Old Men ” och ”The Road”. Som nu tillsammans med Ridley Scott har samarbetat för att producera denna film.
Filmen handlar om en mycket framgångsrik advokat som kallas för Counsellor(Michael Fassbender). Han ska precis gifta sig med sin fästmö (Penélope Cruz). Men av någon anledning blir han inblandad i en knarkhärva. Han träffar bland annat Reiner (Javier Bardem) och Westray (Brad Pitt) som länge har varit delaktiga i denna illegala bransch. Han träffar
även den mystiska Malinka(Cameron Diaz) som han inte vet så mycket om. Självklart går saker och ting inte som det ska och snart befinner han sig i en svår situation.

Även med dessa kända och duktiga skådespelare så är inte filmen perfekt. Filmen är mer skriven som en novell. De pratar väldigt mycket i monologer som ska vara filosofiska och insiktsfulla. Men det känns väldigt påtvingat i många situationer, det blir helt enkelt inte naturligt. Handlingen är inte dålig men den är inget jag inte har sett tidigare.

Ibland förstår man inte riktigt hur karaktärerna hamnar i situationer de befinner sig i. Man förstår inte heller deras motiv eller handlingar.

Allt är inte negativt, en av de bra punkterna är att det finns vissa scener i filmen som sätter sig i huvudet. En sorts originalitet som är sällsynt. Även musiken i filmen är väl vald och passar perfekt ihop med många scener. Omgivning är inte den mest beundransvärda men de har lyckats göra ointressanta miljöer intressanta, detta med hjälp av hur de har använt kameran. Jag kan verkligen känna en mörk och dyster stämning under hela filmen.

Även om jag inte är missnöjd med filmen skulle jag inte se den igen. Det är ingen dålig film den är bara inte bra. Dessvärre hamnar den nånstans i mitten. Jag har ingen bitter smak i munnen när jag går ut ur biografen. Men jag är lite besviken. Kanske för att jag hade förväntat mig något mer än en genomsnittlig film som jag snart kommer att glömma.

Text: Fredrik Buczek

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension

Filmpodcast: Filmlådan #3 – Evil Dead (2013)

14 november, 2013 by Redaktionen

evil deadFilmlådan går in på sitt tredje avsnitt där remaken av Evil Dead recenseras. Topp 3 är läskigaste/otäckaste filmscenerna där starka upplevelser, barndomens övernaturligheter, bläckfiskfobier, vansinnets makt och rädslan att tappa sitt jag diskuteras ingående. Det hela mynnar ut i en terapisession där smaken är som baken – klyvd med en köttyxa..

Skräck och ångest i vår spooktacular-special!

 

 

 

Ladda ner som mp3.

SPELSCHEMA

00.00-15.25 EVIL DEAD (2013)
15.25-52.06 TOPP 3 LÄSKIGASTE/OTÄCKASTE SCENER
52.06-01.09.23 VAD VI HAR SETT [The Conjuring, Attack of the Mushroom People, Seed of Chucky, Hardware, Rob Zombie’s Halloween, Halloween: Resurrection]

 

Länk till iTunes

 

http://traffic.libsyn.com/filmladan/avsnitt3.mp3

Arkiverad under: Film Taggad som: ångest, evil dead, Filmkrönikan, podcast, Skräck

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 495
  • Sida 496
  • Sida 497
  • Sida 498
  • Sida 499
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 636
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in