Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Nordiska rådets filmpris till Louder Than Bombs

by

louderthanbombsfilmpris

Nordiska rådets prestigefyllda filmpris 2016 tilldelas regissören och manusförfattaren Joachim Trier, manuförfattaren Eskil Vogt och producenten Thomas Robsahm för filmen Louder Than Bombs.

Ett pressmeddelande berättar:
Priset delades ut av Nordiska rådet för trettonde året i rad under en ceremoni i Köpenhamn. Detta är första gången som priset tilldelas en norsk film. Priset består av 350 000 danska kronor som delas mellan Joachim Trier, Eskil Vogt och Thomas Robsahm.

Juryns motivering lyder: Louder Than Bombs är en skarp, fyndig och visionär film om en familj som faller sönder under åren efter mammans och hustruns död. Joachim Trier och hans team har begått en konstnärlig bedrift som är uttryck för berättarkonst på en helt ny nivå. Den komplexa strukturen, det emotionella djupet och förmågan att krossa klichéer borde göra detta verk till ett obligatoriskt studiematerial på filmskolor världen över.

Louder Than Bombs var 2015 den första norska filmen på 36 år som tävlade om Guldpalmen på Cannes Filmfestival. Den såldes därefter till hela 92 länder. Filmen mottog också The Cannon Awards för Bästa regi, Bästa originalmanuskript och Bästa foto på Kosmorama-Trondheim International Film Festival 2015. Samma år vann den också Bronshästen för Bästa film på Stockholm Internationella Filmfestival.

Joachim Trier (f.1974) inledde sin karriär som tonåring med att göra skateboard-filmer. Han utbildade sig sedan på danska European Film College och brittiska National Film & Television School. 2006 långfilmsdebuterade han med Repris, en film som fick branschtidningen Variety att utse honom till en av ”10 directors to watch”. Uppföljaren Oslo 31 augusti premiärvisades på filmfestivalen i Cannes och befäste hans position som en av de mer intressanta regissörna att hålla ögonen på. Louder Than Bombs är hans första engelskspråkiga film.

Louder Than Bombs hade svensk biopremiär den 18 december 2015 och finns utgiven på DVD och VoD av TriArt Film.

Filmrecension: Paulina – ett argentinskt drama

by

paulina

Paulina
Betyg 4
Svensk premiär 4 november 2016

I samma vecka som vi har en påve från Argentina på besök har den argentinska filmen Paulina premiär. När påven talar om förlåtelse talar filmen om förståelse. Filmen är regisserad av Santiago Mitre och är inspirerad av den legendariska filmen La Patota av Daniel Tiayre (1960).

Det är en film om hur idealen kan krocka med verkligheten. I filmens inledning har fadern och dottern, Paulina, en hätsk diskussion. Paulina vill delta som lärare i ett demokratiprojekt på landsbygden. Fadern, som är en högt uppsatt domare anser att hon kastar bort sin lovande juridiska karriär. När Paulina ändå åker till projektet i en fattig och eftersatt del av Argentina visar sig problemen snabbt. Politik och rättigheter är svårt att intressera fattiga tonårsungdomar för. En kväll blir Paulina våldtagen av ett gäng unga män. Hon går snart tillbaka som lärare men känner sig osäker om eleverna. Envetet vägrar hon göra polisanmälan trots påtryckningar. Du är ett offer ingen hjälte säger fadern. Psykologen undrar om hon lider av Stockholmssyndromet, det vill säga har identifierat sig med förövarna.

Dolorez Fonzi gör en Paulina som både är stark och skör. Hon gör sina val mellan ideal och verklighet. Bland övriga skådespelare är Esteban Lamothe, gängledaren, den som väcker mest känslor. Miljön på den argentinska landsbygden känns så äkta som en dokumentär. Filmen har vunnit flera internationella priser och är mycket sevärd.

Franska Univitellin och svenska Will belönades på Uppsala kortfilmfestival

by

uppsalakortfilm

Franska Univitellin och svenska Will belönades med fina priser på årets upplaga av Uppsala kortfilmfestival.

Sista veckan i oktober gick den 35:e upplagan av Uppsala kortfilmfestival av stapeln. Under en veckas tid har filmintresserade Uppsalabor fått avsmaka kvalitetsstämplad kortfilm från hela världen.

I lördags avrundades festivalen med prisutdelning. Ett hundratal filmer var inom tävlan. Uppsala Grand Prix gick i år till fransmannen Terrence Nance för hans skruvade kärleksfilm Univitellin med juryns motivering: ”För en film som använder visuellt språk för att utmana konventionella filmiska troper genom sitt icke-linjära berättande grundat i afrikansk tradition.:”

Univitellin handlar om dömd kärlek mot bakgrund av en modern samtid. Det är en klassisk berättelse berättad med finess och experimentlusta. Filmen leker med filmkonventioner, våra förväntningar och det klassiska narrativa berättandet. Prisvinnaren Nance får en prissumma på 25 000 kronor. Varje år väljs en film ut till den internationella kortfilmfestivalen The European Short Film Festival. I år erhöll den ungerska filmskaparen Reka Bulsci priset för hens egendomliga Love, en animerad film om besjälad och evolutionär natur med egen inre logik, en historia som för Murakamis berättartradition vidare.

Per Sundström fick motta priset för bästa barnfilm för Will, ett starkt drama om nätmobbing. Hur vanligt är det med psykisk ohälsa och självmordstankar bland tonårskillar? Inte alls ovanligt, menar Per Sundström. I en exklusiv intervju, som snart publiceras på kulturbloggen, berättar han om tankarna bakom filmen.

Will är en stark ungdomsfilm. På ett effektivt sätt lyckas Sundström skildra skolungdomar med stark närvaro och realism. Han undviker de värsta moralkakorna och lämnar mycket öppet till tittarna att själva tolka in. Den starka skådespelet bidrar till filmupplevelsen. Malte Myrenberg Gårdinger är i lysande i rollen som William, en ordinär tonårskille som har egen youtube-kanal med ett hundratal följare. Av dessa skriver flera syrliga och elaka kommentarer som tar hårt på honom. Rädslan för att de anonyma hatarna en dag ska söka upp honom får William att begå hemska, destruktiva handlingar. Will är en typisk skolfilm som borde visas i alla högstadieklasser. Den skulle menar jag fungera utmärkt som diskussionsmaterial för ett samtal kring mobbing och kring de orimliga krav som ställs på ungdomar idag. Uppsala Kortfilmfestival ägde rum mellan 24 till 30 oktober.

Alla vinnare:
Uppsala Grand Prix – Univitellin
The Uppsala Short Film Nominee for The European Film Award – Love
The Uppsala Award in memory of Ingmar Bergman – Another City
Publikens pris – Timecode och Mamma vet bäst
Bästa svenska film – Baby
Juryns pris för bästa foto – Hingsten
Bästa barnfilm – Will

Filmrecension: Trolls – en färgglad familjefilm

by

trolls_film

Trolls
Betyg 3
Svensk biopremiär 28 oktober 2016

Trolls är en animerad familjefilm av samma skapare som gjorde filmen Shrek.

Filmen är i Sverige tillåten från sju år.

Historien är enkel och även de som inte hänger med i historien kan uppskatta filmen. De alltid glada, optimistiska trollen dansar, sjunger och kramas. I olika former och i regnbågens alla färger skapar de trivsel. Deras motsats Bergerna är grå och alltid olyckliga. Det enda som kan göra en berger glad är att äta upp ett troll. Därför blir trollen ständigt jagade och tillfångatagna av av bergerna. Trollen utför olika räddningaktioner för att befria tillfångatagna kamrater. Naturligtvis spirar också kärleken och den får hjäp på traven av hjätinnan Poppy. Bergen n Bridget älskar kungen och det blir en riktig askungesaga. Med musik och attityd kan mycket göras. En härlig scen när den coola bergen Bridget kommer loss till tonerna av ”She´scoming out…. Trollen är väldigt söta och charmiga och filmen kommer säkert att skapa en trolldrive.

Tillsammans med historien får vi en rejäl dos moral. Trollen hjälper alla och lämnar ingen kvar. Lyckan finns i oss alla men vi behöver ibland hjälp att få fram den. Att vara arg och sur är något som skall botas. Det här är en väldigt snäll film med få riktigt spännande äventyr utan mer med gulliga scener med musik. Det är trevligt att det är en flicka som är hjältinna och leder trollens räddningsaktioner. Med risk för att var fördomsfull så vill jag påstå att det är en filmsaga för små flickor. Vuxna kan njuta av musiken av Justin Timberlake och nya versioner av olika hitlåtar. Det gör att man dansar ut från biosalongen.

Filmrecension: Inferno – actionsrulle med symbolik

by

inferno_tomhanks

Inferno
Betyg 3
Svensk biopremiär 14 oktober 2016

Inferno är filmen som bygger på efter Dan Browns bok ”Inferno” och är regisserad av Ron Howard. Professor Robert Langdon spelas som tidigare av Tom Hanks. Fräscha Felicity Jones är hans motspelare och följeslagare i filmen.

Filmen är en fartfylld historia med mycket action. När professor Langdon vaknar upp förvirrad och med minnesförlust på sjukhuset är det direkt dags att fly från första förföljaren. Med hjälp av sin läkare Sienna Brooks flyr han från sjukhuset. Deras flykt eller sökande efter det dödliga viruset som skulle kunna utplåna halva jordens befolkning fortsätter genom Florens, Venedig och Istanbul. Jagade av olika grupper och med hjälp av koder och tecken i katedraler, museer och palats letar de sig fram.

Det finns många åsikter om Dan Browns som författare. Grundhistorien känns inte särskilt unik men speciellt är liksom tidigare alla hänvisningar till historien, konsten och kulturen. Alla museala miljöer och historiskt intressanta platser. De hade man kunnat se mer av speciellt eftersom filmen är i IMAX 3D format. För att ta till sig det kulturella budskapet och symboliken i filmen måste man dock ha läst boken. Den som har läst sin bok och kommer ihåg den kan nicka igenkännande. Jag tycker att den här filmen är mera koncentrerad på flykten från olika förföljare än de mystiska och symboliska teman som har präglat tidigare filmer.

Tom Hanks sin roll och Felicity Jones som den unga läkaren med det kantiga sättet kompletterar varandra. I övriga roller så övertygar Dan Brown som ledaren som tror på jordens undergång om inte jordens befolkning halveras. Han är en modern trovärdig sektledare med många anhängare. Teorin om jordens undergång är ju lika gammal som historien men samtidigt en ständigt aktuell fråga.