• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Filmrecension: Handmaiden – magnifik

27 januari, 2017 by Birgitta Komaki

Handmaiden
Betyg 4
Svensk biopremiär 27 januari 2017

Den koreanska filmen ”Handmaiden” är regisserad av Park Chan-wooks. Den är baserad på Sara Waters bok Fingersmith. Filmen utspelar sig i det moderna Korea på 1930-talet.

Det är en komplicerad historia om hur den unga ficktjuven Sook-Hee blir kammarjungfru hos Lady Hideko för att lura henne på förmögenheten. Lady Hideko som bor hos sin morbror och uppfostrats till att läsa erotiska historier för publik. Bakom komplotten står en man som inte räknar med de känslor som uppstår mellan Sook-Hee och Lady Hideko. Vem som lurar vem och hur historien utvecklar sig är ett omtumlande drama likt de historier man ofta ser i operor. Men det här är en mustigare historia med mycket våld och sex både fysiskt och psykiskt. Filmen är uppdelad i tre delar. I första och andra delen får vi se två olika versioner av historien och i tredje delen kommer facit.

De vackra bilderna och miljöerna bidrar till att filmen ibland känns som en saga ibland som en skräckfilm. Träd med dinglande rep och mörka korridorer.

En historia om kärlek, svek och hämnd precis som i sagorna. Det är också en film som visar långa och ingående sexscener. Äldre mäns unkna fantasier om unga flickor förklätt till ett intresse för poesi. Kammarjungfruns betydligt grövre uttryck. En film om de som har makt och de som måste underkasta sig. Och hur allt ibland blir omstörtat. En fantastisk historia och det är egentligen bara en sak som saknas. Man blir inte känslomässigt gripen trots fina skådespelare. Det är en film med mera handling än hjärta men ändå magnifik.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen

CinemAfrica Filmfestival (22-26 februari) har släppt årets program

25 januari, 2017 by Redaktionen

Julie Dash, en av gästerna på årets CinemAfrica Filmfestival (foto: Timothy Hiatt)

CinemAfrica Filmfestival i Stockholm visar de främsta och mest aktuella filmerna från den afrikanska kontinenten och diasporan. Festivalen räknas som en av Europas största festivaler för afrikansk film och förra året växte besökarantalet med 40 procent. Den 22-26 februari 2017 gör CinemAfrica Filmfestival sin nittonde upplaga. Över 60 filmer kommer att visas och programmet rymmer bland annat en filmfrukost med tema African American Excellents, där två av 2016 års mest omtalade dokumentärfilmer visas: ”Maya Angelou: And Still I Rise” och ”I Am Not Your Negro” om James Baldwin och hans sista verk samt svartas situation i USA.

Ett pressmeddelande berättar om festivalen och programsläpptet:
Det blir också gratis skolbio med storfilmen ”Queen of Katwe”, kortfilmssektion med unga, nya afrosvenska filmskapare och en kväll med musikkollektivet RMH (Erik Lundin, Cherrie, Silvana Imam m.fl.) fylld av musik, film och mat i somalisk anda där amerikansk-somaliska ”A Stray” (en av tävlingsfilmerna) visas. Bland festivalens gäster finns bl.a. amerikanska Julie Dash, en av de så kallade ”L.A. Rebellion”-filmskaparna och den första afroamerikanska kvinnan att göra en biodistribuerad spelfilm: Sundance-nominerade indieklassikern Daughters of the Dust (1991). Filmen har återigen hamnat i rampljuset som tydlig referenspunkt för Beyoncés visuella album Lemonade (2016).

Invigningsfesten äger rum den 22 februari på biografen Park.

Joseph A. Adesunloye, vars film White Colour Black visas på festivalen. (Foto: John Phillips)
CinemAfrica Filmfestival 2017 handlar om samhörighet människor sinsemellan, samhörighet med det oförklarliga och det andliga, samt en global samhörighet där identitet och det förflutna ständigt är i kamp.

Festivalchef Dina Afkhampour tipsar om sina favoriter i festivalprogrammet:
”This year’s theme at CinemAfrica, CONNECTION, highlights the importance of community and and our interconnectedness that allow for imaginative activism and radical change! Aside from the officially selected films in competition, do not miss:

– Daughters Of The Dust and the whole LA Rebellion packet in cooperation with Cinemateket. Can’t miss your chance to listen to living legend, director Julie Dash live and get a new perspective of her films, tracing her aesthetics to present day performers like Beyoncé.
– Our closing night film, The Giant Is Falling with a surprise visit by director Rehad Desai! The film is a frank document that asks where is South Africa headed today? This follows our programme commemorating the 40th anniversary of the Soweto Uprising.
– The Hairitage packet of films that examine Afro-hair cultures and politics. This will be both a celebration of Afro-hair as well as an educational experience.
– Activist Sunday at Klara Biografen (Kulturhuset) where we will have a series of screenings on the topics of police brutality, migration and sustainable activism.”

Årets festivalprogram rymmer ett antal teman som de utvalda filmerna kretsar kring:

The L.A. Rebellion
Movements continued
Creative resistance
Remembering Soweto
The sisterhood
Hairitage
Spirit
Screendance Africa

NÅGRA AV ÅRETS GÄSTER:
– Julie Dash. Hon var den första afroamerikanska kvinnan att göra en biodistribuerad spelfilm: Daughters of the Dust (1991), med vilken hon också nominerades till stora jurypriset på Sundance. I dag klassas filmen som en viktig indieklassiker och den hamnade nyligen i rampljuset som tydlig referenspunkt i Beyoncés visuella album Lemonade.
Q&A efter filmvisningen.
– Joseph A. Adensunloye. Född i Lagos men till stor del uppvuxen i London är Joseph A. Adesunloye en filmskapare vars rötter ligger lika mycket i diasporans exil som i något specifikt land. Efter att ha utbildat sig till filmare och litteraturvetare i Aberdeen och London har han haft en karriär som innefattat allt från pjäser till experimentella kortfilmer, men har hela tiden haft målsättningen att göra egen långfilm. Nu arbetar han med full kontroll utifrån det egna produktionsbolaget DreamCoat. White Colour Black, som visas på CinemAfrica 2017 är hans och produktionsbolagets första långfilm.
– Dudley O’Shaughnessy. Föddes 1989 i London. Med en bakgrund i modell- och skådespelaryrket blev han snabbt ett namn i folkmun när han syntes i popikonen Rihannas musikvideo We Found Love. Nu gästar O’Shaughnessy CinemAfrica som huvudrollsinnehavare i Joseph A. Adesunloyes film White Colour Black.
Q&A med regissör och skådespelare efter filmvisningen.
– Nadine Angel Cloete. Filmskapare från Sydafrika, främst inom den dokumentära genren. Hon har bland annat regisserat för den nationella televisionen och gjort flertalet kortfilmer. Action Commandante som visas på festivalen är hennes första långa dokumentärfilm. Den blev nyligen utsedd som den bästa sydafrikanska dokumentären på Encounters South African International Documentary Film Festival 2016.
– Mandlakayise Dube. Med en fot i filmvärlden och en i teatervärlden är Dube en av de mest spännande nya namnen inom den sydafrikanska kultursfären. Med framtiden för sina fötter, blickar han själv helst bakåt – med masterutbildningar i både film och kulturarvskunskap lyser hans intresse för historia igenom i allt han gör. Framför allt när det gäller kampen mot Apartheid. Han arbetar ständigt för att sätta fokus på både välkända och bortglömda personer som fört kampen framåt. Kommer till CinemAfrica med sin långfilm Kalushi.
Q&A med regissör och skådespelare efter filmvisningen.

ÅRETS TÄVLINGSFILMER:
”A Stray”, Musa Syeed (Somalia/USA)
”Kati Kati”, Mbithi Masya (Kenya)
”Kalushi: The Story of Solomon Mahlangu”, Mandlakayise Walter Dube (Sydafrika)
”I Still Hide to Smoke”, Rayhana (Algeriet)
”Foreign Body”, Raja Amari (Tunisien)

NÅGRA FLER AV PROGRAMMETS HÖJDPUNKTER:
Svensk Somali-kväll (fredag 24/2 kl. 17 på Kista Träff)

Tillsammans med musikkollektivet RMH presenterar CinemAfrica en kväll fylld av musik, film och mat i ren somalisk anda. Här visas den kritikerrosade dramaskildringen A Stray som är en av årets tävlingsfilmer och det bjuds på snacks, samosas och ett framträdande av ingen mindre än Cherrie.

Filmfrukost: African American Excellents (lördag och söndag 25-26/2 kl. 10.30 på Bio Rio)
And when great souls die,
after a period peace blooms,
slowly and always
irregularly. Spaces fill
with a kind of
soothing electric vibration.
Our senses, restored, never
to be the same, whisper to us.
They existed. They existed.
We can be. Be and be
better. For they existed.

Dessa ord sa Maya Angelou om James Baldwin vid hans död i dikten When Great Trees Fall. I orden ekar årtionden av djup vänskap i mötet mellan dessa två. CinemAfrica presenterar två filmer i ett speciellt filmfrukostspaket där vi visar intima filmporträtt om två av vår tids största afroamerikanska genier:

Lördagen den 25 februari
”I Am Not Your Negro” (2016)
James Baldwin, författare, essäist och en av 1900-talets viktigaste intellektuella, lämnade efter sig ett ofärdigt manus vid sin död 1979 – ett manus om tre stora män som mördats i förtid, Medgar Evers, Martin Luther King och Malcolm X. Men också ett epos om Amerika, dess drömmar och mardrömmar och om James Baldwin egen resa genom dess hoppfullhet och förkrossande tomhet. CinemAfrica-favoriten Raoul Peck (Lumumba, Sometimes in April, Moloch Tropical) tar detta ofärdiga manus vidare, i kanske årets viktigaste dokumentär där vi får inblick i James Baldwins sista verk, hans relationer och de svartas situation i USA.

Söndagen den 26 februari
”Maya Angelou: And Still I Rise” (2016)
När Maya Angelou gick bort 2014 förlorade världen en av sina stora poeter, författare och tänkare. Men precis innan sin bortgång hann Maya Angelou påbörja arbetet med den här långfilmslånga dokumentären om hennes liv, och ett rikligt intervjumaterial fanns färdigt att redigera. Tillsammans med hundratals arkivklipp och nygjorda intervjuer med hennes närmaste är det här första gången hela berättelsen om Maya Angelou visas upp på film.

SE HELA PROGRAMMET HÄR: http://cinemafrica.se/programme-2017/

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: CinemAfrica Filmfestival

En man som heter Ove nominerad till en Oscar

24 januari, 2017 by Redaktionen

”En man som heter Ove” i regi av Hannes Holm medRolf Lassgård i huvudrollen är nomiernad till en Oscar i kategorin bästa utländska film. Filmen är baserad på Helsingborgsförfattaren Fredrik Backmans succéroman med samma namn. Filmen har chansen att vinna två statyetter då den också är nominerad i kategorin Bästa mask och make-up

Det är första gången påtretton år en svensk film blir nominerad för bästa utländska film. Senast en svensk film var nominerad var för tretton år sedan då Kay Pollacks ”Såsom i himmelen” med Michael Nyqvist i huvudrollen nominerades. Vann det året gjorde dock den spanska filmen ”Gråta med ett leende”.

Senast en svensk film vann den kategorin var 1984 då Ingmar Bergmans ”Fanny och Alexander” tog hem priset.

Oscarsgalan sänds natten mellan den 26 och 27 februari klockan halv tre, svensk tid.

Senaste gången en svensk film fick en Oscar var 2013, när Malik Bendjelloul vann för ”Searching for sugarman”, då i kategorin ”bästa dokumentärfilm”.

Filmen har varit en extremt stor framgång på biograferna med över 1.700.000 biobesök, vilket gör den till den tredje mest besökta filmen på de svenska biograferna någonsin. Filmen var också en mycket stor framgång på hemmabiomarknaden under förra året. 2016 belönades filmen med två Guldbaggar – Bästa manliga huvudroll och Bästa make-up samt, sist men inte minst, Publiken pris. Utöver det vann ”En man som heter Ove” det europeiska filmpriset Best European Comedy vid EFA Awards-galan i december 2016 i Wroclaw, Polen.

– Som producent för ”En man som heter Ove” är vi självklart mycket glada och hedrade över att filmen är en av de fem internationella filmer som tävlar om en Oscar för Bästa utländska film samt i kategorin Bästa mask och make-up”, säger Michael Porseryd, vd för SF Studios i ett pressmeddelande, och fortsätter:
– Att vara en bland dessa filmer är i sig en stor framgång och inte minst ger det ett stort erkännande till Hannes Holm som regissör, filmens producenter Annica Bellander och Nicklas Wikström Nicastro, författaren Fredrik Backman och de fantastiska skådespelarna med Rolf Lassgård i huvudrollen som Ove.

En man som heter Ove” har också nått internationella framgångar och är såld till över 35 länder, bl.a. till USA där den hade biopremiär i september förra året och fick flera mycket positiva recensioner.

Arkiverad under: Film, Scen

Grattis Jätten, bästa film och en av två största vinnare på Guldbaggegalan

24 januari, 2017 by Redaktionen

Pristagare Guldbaggegalan 23 januari. Foto: Patrik Österberg

Jätten är den bästa svenska filmen år 2016. Det tycker i alla fall juryn till det svenska filmpriset Guldbaggen. Filmen Jätten fick pris för bästa film och var en av de två filmer som fick flest guldbaggar då guldbaggegalan ägde rum 23 januari 2017 på Cirkus i Stockholm.
Jätten fick tre guldbaggar, vilket också filmen Yarden fick. Två guldbaggar var fick Den allvarsamma leken, Martha & Niki och Min faster i Sarajevo.

Utdelningen av priser var därmed väldigt spridd och det är också en bra bild av det svenska filmåret som haft flera filmer av hög kvalitet men ingen som strålar mycket mer än övriga, ingen självklart storvinnare.

Här är Kulturbloggens recension av Jätten.
Här är alla guldbaggar får 2016:

Bästa film
Jätten
Producenter: Maria Dahlin och Morten Kjems Hytten Juhl

Bästa regi
Goran Kapetanović
för Min faster i Sarajevo

Bästa kvinnliga huvudroll
Maria Sundbom
för rollen som Siri i Flickan, mamman och demonerna

Bästa manliga huvudroll
Anders Mossling
för rollen som 11811 i Yarden

Bästa kvinnliga biroll
Sadžida Šetić
för rollen som Radmila i Min faster i Sarajevo

Bästa manliga biroll
Michael Nyqvist
för rollen som chefredaktör Markel i Den allvarsamma leken

Bästa manuskript
Johannes Nyholm
för manuskriptet till Jätten

Bästa foto
Ita Zbroniec-Zajt
för fotot i Yarden

Bästa klipp
Tora Mkandawire Mårtens och Therese Elfström
för klippningen av Martha & Niki

Bästa kostym
Kicki Ilander
för kostymerna i Den allvarsamma leken

Bästa ljud/ljuddesign
Patrik Strömdahl
för ljudet i Yarden

Bästa mask/smink
Eva von Bahr, Love Larson och Pia Aleborg
för mask/smink i Jätten

Bästa originalmusik
Jan Sandström
för musiken i Sophelikoptern

Bästa scenografi
Liv Ask och Bengt Fröderberg
för scenografin i Flykten till framtiden

Bästa visuella effekter
Fredrik Nord
för effekterna i Hundraettåringen som smet från notan och försvann

Bästa utländska film
Sauls son
regi: László Nemes

Bästa dokumentärfilm
Martha & Niki
regi: Tora Mkandawire Mårtens

Bästa kortfilm
6A
regi: Peter Modestij

Fler priser på Guldbaggegalan:

Årets nykomling
Ahang Bashi, regissör
för sina insatser i Skörheten

Hedersguldbagge
Svenska Filminstitutets styrelse har beslutat att tilldela 2017 års Hedersguldbagge till:
Katinka Faragó, producent

Gullspira
En jury bestående av Jannike Åhlund, Malena Janson, Pia Huss, Ulf Synnerholm, Julia Jarl och Johan Bogaeus har beslutat att utdela Gullspira 2017 till:
Petter Lennstrand, regissör och dockmakare

Biopublikens pris
Hundraettåringen som smet från notan och försvann
Producent: Malte Forssell
Det var publiken som avgjorde vilken film som vann priset genom att ringa eller sms:a. Röstningen öppnade den 13 januari och avslutades den 23 januari.

Vinnarjuryn består av följande nio ledamöter; Stina Ekblad, Jan Holmberg, Marek Septimus Wieser, Anne-Marie Söhrman-Fermelin, Marcus Lindeen, Lisa Ohlin, Håkon Skogrand, Lena Endre och ordförande Jannike Åhlund. För information om nomineringsjurygrupperna var god se www.guldbaggen.se

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Guldbaggen, Jätten, Scen

Filmrecension: Exfrun – ett svenskt relationsdrama

23 januari, 2017 by Birgitta Komaki

Exfrun
Betyg 4
Premiär den 17 februari 2017

Inledningsscenen med ett par kvinnoben på höga klackar som förenas med ett helt gäng tjejer sätter målet. En grupp tjejer på möhippa, starka och fria. Vår målsättning är att inte förändra oss själva. Att inte anpassa oss.

Filmen Exfrun skildrar tre kvinnor i olika faser av livet. Det är en film man känner igen sig i. Och känner man inte igen sig själv så känner man garanterat igen systern eller väninnan i den. Det är en film som visar kvinnors roller men också hur vi formar dem i våra relationer. Hur lätt det är att inta en förväntad roll.

Filmen är uppbyggd som tre separata historier. Flickvännen (Ellen Olaison) som nykär vill vara med sin pojkvän hela tiden. Frun (Nina Zanjani) som driver jämställdheten in absurdum i ett äktenskap där glädjen har försvunnit. Exfrun Maria Sundbom) som delar vårdnaden om barnen med tidigare maken. Hon som känner sig förfördelad och spelar ut sina förlorade illusioner på barnen.

Det är film som är skickligt gjord. Med genomskådande blick har regissören format sina karaktärer. Alla tre kvinnorna framställs naturligt och nära av sina skådespelerskor. Dessutom gör Robin Keller som den jämställde maken ett fint porträtt. Det vardagliga livet är exakt beskrivet i många härligt filmade scener. Inga stora händelser sker men man blir engagerad. Regissören Katja Wik ville skapa en film som gav utrymme för reflektion. Det har hon lyckats med. Den här filmen skulle kunna användas på skolornas utbildning i jämställhet och som underlag till en kurs. Samtidigt som den är underhållande som få svenska filmer.
Den innehåller både skratt och eftertanke och är väl värd att ses.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 400
  • Sida 401
  • Sida 402
  • Sida 403
  • Sida 404
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 635
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Vad är en vuxen och var är de? … Läs mer om Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

6-7/11 2026 Folkets Hus i Trollhättan … Läs mer om Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

Rebecka Hemse tilldelas Michael Nyqvist Foundation Award

Skådespelaren och regissören Rebecka … Läs mer om Rebecka Hemse tilldelas Michael Nyqvist Foundation Award

Recension: Hets på Café 44 – större än Kent blev de aldrig, men roligt har de fortfarande

Det finns något charmigt med kortlivade … Läs mer om Recension: Hets på Café 44 – större än Kent blev de aldrig, men roligt har de fortfarande

Människor vid livets vägskäl står i centrum i Riksteatern vårrepertoar 2027

Maria Kulle i Det är ju dej. Foto: Sofia … Läs mer om Människor vid livets vägskäl står i centrum i Riksteatern vårrepertoar 2027

Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Arne goes to Space Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Nuaia The Other … Läs mer om Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Tre pjäser av Harold Pinter: … Läs mer om Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Recension: Miss Li firar 20 år – men var tog den vilda publiken vägen?

Miss Li, Avicii Arena, Betyg: 3 … Läs mer om Recension: Miss Li firar 20 år – men var tog den vilda publiken vägen?

Teaterkritik: Caligula – raffinerat otäckt

Marcus Vögeli i Caligula, premiär 6 … Läs mer om Teaterkritik: Caligula – raffinerat otäckt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in