Krönikor

Göteborg Filmfestival 2025 – Musikrelaterad krönika

4 februari, 2025 by Mats Hallberg

I förrgår avslutades vad som marknadsförs som 48:e (skrockfulla hoppade man över att räkna med den trettonde i ordningen) årgången av Göteborg Filmfestival. Jag var för fjärde gången på plats i egenskap av ackrediterad press. Har inga exakta uppgifter om antalet biljetter till visningarna på åtta biografer, varav flera med många salonger. Det rör sig om cirka 270 000 biljettköp/ ackrediterade vilka har möjlighet att se omkring 245 filmer (inklusive kortfilmer i separata program) från uppskattningsvis 80 länder. Inbakad i siffran över sammanlagd publik är förmodligen de som valt att se festivalfilmer hemma on line. Med tanke på nödvändig höjning av biljettpris är det slående vilken lockelse GFF fortfarande utövar som mötesplats för branschen såväl som för filmentusiaster. Lade för egen del ett schema jag är relativt nöjd med utfallet av. Bestämde mig för att inte överkonsumera, acceptera att många intressanta filmer kommer missas samt prioritera att smälta intryck genom generösa pauser; ibland tillbringade på krogen. På elva dagar blev det totalt sett 28 ½ filmer, av vilka en handfull bör betraktas som nästintill fullpoängare. Återkommer i ny krönika med lagom(?) lång genomgång, värdering och personliga reflektioner

Hade turen att få en av de allra sista platserna till A COMPLETE UNKNOWN på dess första visning i Sverige på Draken. En bio-pic vars berättelse skildrar hur Bob Dylan etablerar sig i New York på folkmusik-scenen genom sin genialiska låtskrivarådra och hur han prompt insisterar på att gå sin egen väg. Något som kulminerar 1965 på festivalen i Newport. Kan inte jämföra med I´m Not There av Todd Haynes men har däremot läst den porträtterades memoarer. Äger endast ett halvdussin av Dylans album, varit på två konserter med trettiofyra års mellanrum, sett Dylansällskapet på Stockholms Stadsteater och bevistat en tribut-gala på Stora Teatern i samband med att låtskrivargeniet fyllde 70 år. Man behöver vara nyfiken på Dylans biografi, fast absolut inte nördigt insatt för att ha behållning av skildringen som fått en drös Oscars-nomineringar. Till saken hör att det krävs av skådespelarna inte bara att deras utseende liknar förlagorna, utan att de dessutom lär sig sjunga som Bob Dylan, Joan Baez, Pete Seeger och Johnny Cash. Thimotée Chalamet övertygar med sitt porträtt av den buttre, produktive och föga sympatiske ikonen. Chalamet är jämte Edward Norton och Monica Barbaro i bärande biroller nominerad till flera priser.

Såg på Biopalatset ELLIS PARK om den australiensiske musikern Warren Ellis vars betydelse för Nick Cave och dennes sound inte kan överskattas. 59-årige multiinstrumentalisten, soundscape-artisten och kompositören av filmmusik bjuder på sig själv. Han ger oss bakgrunden till bevarandet av ett unikt tuggummi, spelar sina huvudinstrument fiol och piano, refererar till The Bad Seeds som han anslöt till på 90-talet och synliggör drivkraften vid sidan om konstnärliga skapandet. Den skäggprydde och lite fåfänge mannen visar sig ett skyddshelgon för ett djurreservat i Sumatra, där man ger skadade vilda djur en fristad i syfte att om möjligt släppa ut dem i naturen efter rehabilitering. Ellis besöker dessutom sina föräldrar vilka bor tämligen primitivt. Av pappan som dör under arbetet med dokumentären tycks han ha ärvt en del av sin talang. En värmande film om en humanistisk excentriker som trivs bäst långt ifrån bilden av förutsägbara rockmyter

Halvvägs in i festivalen styrde jag stegen mot Hagabion för att se en dokumentär om kemin i Wilmer X, sammanhållningen och gemensamma kärleken till musiken, men också ofrånkomliga slitningar och schismer i ett långlivat rock & roll band med känsla för svängig rhythm & blues; spetsade med svenska texter av deras sångare Nisse Hellberg. Mitt förhållande till Wilmer X kan jämföras med det jag har till Bob Dylan. Sett dem på Liseberg, har Teknikens under på vinyl och en samling av hits på cd och läst biografin om Nisse Hellberg (på hans meritlista ett flertal soloalbum och samarbete med bland andra Peps). Uppskattar verkligen hantverket hos bandet och särskilt extasen de uppnår live. Efter kamp för finansiering av ett projekt utan några som helst pluspoäng vid ansökan och två hängivna år i klipprummet , förmådde filmaren Stefan Berg (gjort Tusen bitar – filmen om Björn Afzelius som jag recenserat här) att få ihop en engagerande dokumentation. Intervjuer varvas med liveklipp från nutid och rikhaltigt arkivmaterial. Medlemmarna i Wilmer X är på plats jämte några fans vilka också figurerar i NÄR TIDEN STANNAR.

Efteråt sker ett intressant samtal. Vad som i filmkretsar kallas q & a med regissör och gruppens låtskrivare, enligt egen utsago inte någon extrovert person. Det fortsätter med häng i Hagabions bar där Sticky Bomb kör ett DJ-set. Utanför salongen påminner jag Jalle Lorensson om ett gig i närheten med ”Fjellis” för så där trettio år sedan vilket han minns. Råkade få chansen att prata om spelställen och konserter med Thomas Holst vid den runda bardisken och efter honom kom jag i givande samspråk med Stefan Berg, ansvarig för att energin och glädjefyllda magin hos ett mycket vitalt band äntligen visualiserats i en genomskådande dokumentär, vars SVT-format tyvärr tvingats klippts ner till hälften. Varför inte två delar likt dokumentären om Nationalteatern? Hur som helst mycket stimulerande evenemang med oväntad bonus.

En banbrytande kompositör som drar paralleller till (bild) konstnärer är Brian Eno, vars katalog spänner från utkristalliserat enkla popmelodier, till epokgörande ambient-klanger, lika omtalade samarbeten och suggestivt berömda beats på Remain In Light respektive My Life In The Bush of Ghosts. Från genombrottet som synt-pionjär i Roxy Music guidar han oss fram till nutid över femtio år senare. Med ny teknik där varje visning frambringar nya element låter Gary Hustwit ljudkonstnären träda fram i helfigur. Hans noga formulerade tankegångar uttalade i eftertänksamt tempo är skönt nog förhållandevis lättillgängliga, vilket är en stor fördel eftersom ENO är otextad. Bildstormande regissör har förstås riklig tillgång till arkivmaterial inklusive en dokumentär (finns på VHS hos mig) tillverkad 1990, samma år Apollo släpptes. Laddade upp med att spela några av mina vinyl-plattor av Brian Eno. Enda nackdelen med att sitta på Stora Teatern under hundra minuter var av ergonomisk art. Man fick i längden ont i nacken av att titta upp mot duken sittandes på parketten utan lutning.

Befann mig på INVIGNINGSFESTEN under halvannan timme. Kom ganska sent direkt efter biobesök, vilket innebar att jag missade huvudattraktionen Dungen. Det tog extra lång tid att komma in på Hotel Draken eftersom många ville vara med och det var kaos vid garderoben. Att jag nämner festen beror främst på att jag njöt av ynglingarna på bilden ovan, nämligen Valter Saarva trio. Han själv vid pianot, Hjalmar Marcus Martner på kontrabas samt Gabriel Säwström Figueroa bakom trumsetet. Under 30-40 minuter lirar de med härlig glöd standards på ett uppfinningsrikt sätt. Har hört den lovande pianisten jamma på Utopia.

Att lyssna på intensiva The Exorcist GBG på Yaki-Da blev den stora behållningen på AVSLUTNINGSFESTEN. Här i nattklubben på fyra våningar brukar annars högkvalitativ jazz spelas, lite som kuliss i restaurangen längst upp. The Exorcist har gjort ett knippe album och lanseras i termer av dödsdisco och rymdfunk. Skulle vilja påstå att de påminner om speedad drum & bass kompletterad med harmonik från syntar. Skicklige trumslagaren Pontus Torstensson kände jag till sedan tidigare. Övriga heter Timo Lundgren (stabil elbasist) och Petrus Fredestad på keyboard/ synt. Tajta trion kännetecknas av en tung, rytmisk ljudmatta kombinerat med passande syntslingor. Deras kompakt frustande groove fångade mig direkt. Kul med maximal output i överlag högenergiskt bpm

OBS Har av förklarliga skäl haft svårt att fokusera denna dag då det värsta massmordet i modern tid inträffat på svensk mark i Örebro. Man blir fullkomligt bedrövad och förskräckt av utvecklingen i Sverige.

MP hycklar om kollektivtrafiken

9 januari, 2025 by Rosemari Södergren

Miljöpartiet styr i Stockholms stad tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det vore bra för miljö och klimat om de styrande satsade på kollektivtrafiken. Men MP och S gör precis tvärtom: de gör det så dyrt att åka kollektivt att många hellre använder bil.

Onsdagen, den 8 januari 2025, priset för att åka kollektivt i Stockholm. Priset för att fylla på för ett 30-dagars periodkort höjs med 40 kronor och kostar framöver 1 .060 kronor. En enkelbiljett höjs från 42 kronor till 43 kronor. Samtidigt höjs också priset för själva SL-kortet.

Det är alltså en höjning från redan alldeles för höga priser. Det är ju tvärtom så att om MP menade allvar med miljöpolitiken skulle de kämpa med näbbar och klor för att kollektivtrafiken skulle bli gratis eller nästan gratis. Även S och V borde fundera på det. Vem sida står det på, egentligen?

Miljöpartiets Anton Fendert säger till Dagens Nyheter:
Bakgrunden var den ekonomiskt ansträngda situationen för SL.
– Läget är mer stabilt nu, men vi står fortfarande inför tuffa utmaningar, sade trafikregionrådet Anton Fendert (MP) till DN i oktober.

Det är är inget annat än hyckleri från MPs sida, tycker jag. Varför kan inte politiker ändra samhället? Finns det något skäl till att SL måste bära sig? Finns det inget samhällsintresse av att ha en fungerande och trevlig kollektivtrafik i Stockholm? Finns det inget samhällsintresse från MP, S och V av att människor med sämre inkomster kan resa inom Stockholm?

Dessutom har servicen starkt sänkts för kollektivtrafiken i Stockholm. Det har rapporterats en hel del om försämringar inom kollektivtrafiken. Men det borde ju istället satsar på att bli bättre och trevligare? Det är aldrig trevligt att åka med tunnelbana eller pendeltåg eller buss i Stockholm. Det är kallt att vänta och platserna som är märkta för att människor som har svårt att gå ska kunna sitta nära utgång beslagtas ofta av pigga, unga män som varken har svårt att gå eller är gravida. Men det finns ingen som har till uppgift att informera resande på tågen. Värdarna är borttagna.

Så här blir resultatet när makthavare lever under helt andra ekonomiska förutsättningar än de många som måste vända på varje krona.

MP värnar tydligen om cyklister men alla kan inte cykla till allt. Föräldrar som ska följa med barn till skolor eller sportevenemang kan inte alltid cykla med dem. Äldre människor kan inte alltid cykla för att handla. Stockholm blir en plats endast för de med höga inkomster. Är det vad MP siktar på?

Skäms Sollentuna och skäms Stockholm: Öppet brev till Sollentunas och Stockholms makthavare

2 januari, 2025 by Rosemari Södergren

Skäms Sollentuna. Skäms Stockholm.
Så här skräpigt ser det ut på fotbollsplanen femton meter från bostadshus efter nyårsafton.
Först med bifall och stöd från er makthavare roar sig folk med att smälla raketer som stör djur, skrämmer otaliga hundar, katter och hästar, och hindrar människor som ska upp och jobba att sova. Och ovanpå det orkar dessa fyrverkeri-marodörer inte att plocka upp efter sig – utan det får bostadsområdena betala genom att höja hyror och avgifter för att betala städare. Dessutom är det väl ändå inte tillåtet att smälla av raketer så nära bostäder? Men polis lyser med sin frånvaro, förmodligen för att ni som är makthavare inte bryr er om hur detta buller förstör så mycket.

Så länge makthavare inte bryr sig om hur illa så många mår av dessa fyrverkerier är det uppenbart att samhället inte kommer att kunna ta itu med klimatfrågorna eller gängkriminnaliteten heller. Ett samhälle där makthavare inte bryr sig om alla som mår dåligt av fyrverkerierna kommer inte att kunna förändra något annat problem heller.

Tyvärr är svenska kommuner långt från att ha en djurvänligt eller klimat- och miljövänligt nyårsfirande. Tvärtom är det vanligt runt om att personer sätter igång och smäller bullrande smällare och fyrverkerier flera veckor före nyårsafton och fortsätter efter nyår. Utan att polis på något sätt ingriper. För även om en del kommuner som Sollentuna och Stockholm inte ens är med på panglistan och alltså inte ens gör det minsta emot detta finns det en del regler och lagar som gäller i hela Sverige.

Det här är vad som gäller:
Du ska ha fyllt 18 år för att köpa, inneha och använda fyrverkerier. Fyrverkerier som polisen anträffar hos personer under 18 år kommer att beslagtas och förstöras. Smällare och fyrverkerier med knall som främsta effekt är som huvudregel förbjudna och får inte användas eller säljas utan särskilda tillstånd.

I Sverige måste du vara 18 år för att köpa eller använda utomhusfyrverkerier. För att få skjuta smällare eller raketer med pinne i Sverige måste du även ha tillstånd och utbildning.

Dessa regler bryts emot varenda minut fram till någon vecka eller två efter nyår. Och finns det ens någon polis som bryr sig om att koll på detta?

Det finns dock några kommuner som är betydligt bättre än Sollentuna och Stockholm. En eloge till de kommuner som till skillnad från Sollentuna och Stockholm har skrivit under panglistan som begränsar en del av detta smällande i alla fall. Här kan du läsa om panglistan och se vilka kommuner som är med och alltså bryr sig lite om er sina invånare än Stockholm och Sollentuna, som väl förmodligen mest vill gynna affärsföretagare som säljer fyrverkerier: Panglistan: https://djurensratt.se/nyheter/panglistan-2024

Om det finns något politiskt parti som vill begränsa fyrverkerier och smällare och på allvar vill minska lidandet för djur och natur och klimat ska jag kämpa allt jag kan för att få röster till det partiet. Allt för att minska makten för alla de politiker som inte bryr sig. Kanske till och med få bort de som inte bryr sig från makten. Det vore något att fira.

En viktig fråga är också varför polis inte gör något mot alla som uppenbarligen bryter mot lagar och smäller av bullrande raketer utan tillstånd? Resonerar polis som att det är viktigare att de fokuserar på gängkriminella? Eller hur resonerar det? Men nu är jag säker på att om polis inte bryr sig om när människor bryter mot lagar så ökar det brottsligheten. Utan tvekan. Kan man bryta mot en lag så är det lätt att fortsätta bryta mot fler lagar.

Från MSB:
För att skjuta fyrverkerier på nyår och andra allmänna högtider behöver man vanligen inte tillstånd om det inte innebär någon särskild olägenhet eller risk. Däremot ska man ha tillstånd för större fyrverkerier i närheten av bebyggelse och där större folkmassor befinner sig.

Smällare är tillståndspliktiga
Smällare är en pjäs som har en kraftig knall som främsta effekt. Sedan 2002 krävs det tillstånd för att skjuta smällare i Sverige och sedan 2015 krävs också särskild utbildning. Det är heller inte tillåtet att i Sverige skjuta smällare som köpts utomlands om man inte har tillstånd, även om de i vissa länder får köpas fritt.

Raketer med pinne är tillståndspliktiga
Sedan 2019 måste du ha tillstånd och särskild utbildning för att få skjuta raketer med styrpinne.

Scenkonståret 2024 – topplista över vad som setts i Göteborg

31 december, 2024 by Mats Hallberg

Underlaget till mitt högst subjektiva urval utgörs av cirka fyrtiosju uppsättningar, sådana jag placerar i kategorin scenkonst. De har erbjudit stor variation i ämnesval, temperament och yttre förutsättningar. Att det är två helt skilda upplevelser att sitta med ett tiotal andra instuvad hos en frigrupp eller på fullsatt premiär på Operan säger sig självt. Avgörande för värderingen är dock i vilken mån jag blivit uppfylld av verk vilka som bekant bara existerar en begränsad period i mötet med sin publik.

Jag ska slå dig på käften – Lunchteatern/ Stadsteatern, Minimusikal om Nils Ferlin av Timo Nieminen med honom på scen tillsammans med Lotten Zimmergren och Gunnar Frick
Koloristen – Konstmuseet/ Trixter, Performance/ pjäs om Åke Göransson av Kristin Falksten
Kung Byxlös – Lunchteatern/ Stadsteatern, Görel Crona gestaltar drottning Margareta
Dödsdansen – Stora Teatern, gästspel från Maximteatern med bl.a Mikael Persbrandt
Döden, döden – Backa Teater , från 6 år med manus av Dimen Abdulla
Skål för livet – Stadsteatern, samtidsdrama som en ironiskt avslöjande skrattspegel
Onkel Vanja – Folkteatern, Anna Takanen betonar det dråpliga och desperata
Charlie och chokladfabriken – Operan, färggrann fantasifull musikal med Ola Salo i huvudrollen
Master of dance – Stora Teatern, Fredrik Benke Rydman briljerar i dansmonolog på turné
Avgrunden -Lunchteatern/ Stadsteatern – Timo Nieminen och Mirja Burlin agerar och sjunger Allan Edwall och Kristina Lugn ackompanjerade av Gunnar Frick & Henrik Cederblom

11. Show show – Lorensbergsteatern, av och med Jacke Sjödin plus vokalkvartett/skådespelare och ork.

12. Agamemnon – ADAS Teater, Fia Adler Sandblad gör alla rollerna i denna blodiga tragedi från antiken

13. Tosca – Operan, Intensiteten i Puccinis gripande opera omsluter med lysande Lars Lind i spetsen

14. Bad Roads – Stadsteatern, mystiskt, innovativt och drabbande om förspelet till kriget i Ukraina

15. E45 Ett vandringsdrama – Hagateatern, Baserad på korta intervjuer av en vandrande Marit Kapla

16. Gatsby – Stadsteatern, Modern klassiker i flådig samtidskostym med danskompani och klubbmusik

17. Änglarna, finns dom? – Stadsteatern, Gertrud Larssons pjäs utgår via familjs historik från två lika spektakulära händelser i staden 1982: Blåvitts vinst i UEFA-cupen och fredsmarschen

18. Far och son Dohlsten – Lunchteatern/ Stadsteatern, Monologer, sånger och skådespeleri i första gemensamma produktionen

19, Pinocchio – Stadsteatern, Tankeväckande och rörelsebaserat med tvära kast och ypperliga huvudrollsinnehavare

20. Stilövningar – Konstepidemin, Big Wind fet Ola Karlberg dramatiserar fransk kultbok

21. Monsieur Venus – Folkteatern, en slags dekadent och virvlande musikal där svängar tas ut till bristningsgränsen

22. Hilda – Stadsteatern, nyligen prisade Eva Rexed glänser i surrealistisk maktutövning

23. Odysséen – Backa Teater, Maxade upptåg och ansvariga för scenografi, ljus, ljud, kostym, mask jämte koreografi firar triumfer

24. Hamlet – Stadsteatern, Könsöverskridande habilt hantverk, utsökt scenografi fast utan fungerande rytm

25. Vansinnet – Backa Teater, Otroligt ambitiöst om förtryck mot avvikare genom historien med Emelie Strömberg och Ove Wolf i ledande rollerna, Ytterst tveksamt om unga målgruppen hajade essensen.

26. Själens telegraf – Trixter, Amanda Svensson märkliga roman om särlingar från 90-talets Storbritannien skildras charmigt i musikteater-format av konstkollektivet Snö

27. Nattvak – Stadsteatern, familjedrama med en realistisk del som omvandlas till diffus science fiction. Borde kanske listas högre men tappade greppet om den efterhand. Utmärkta rollprestationer!

28. Nomad – Folkteatern, Särarten och stoltheten i det samiska och romska framhävs övertygande i ord och ton

29. Rabbit Hole – Trixter, Nervig Pulitzerbelönad dramakomedi om att gå vidare när det värsta redan hänt

30. Nyårsbubbel – Aftonstjärnan, Makarna Hagman och deras duktiga medarbetare i medryckande revy som varvas med reflekterande humor och allvar

Fyrverkerierna – så hänsynslöst och skäl till att jag inte tror mänskligheten kan lösa klimatkrisen

25 december, 2024 by Rosemari Södergren

Om mänskligheten ska kunna avvärja klimatkrisen måste människor kunna samarbeta. Det borde väl alla som ser förändringarna av klimat, natur och miljö som reella hot för mänsklighetens överlevnad. Men den som inte tror att klimatkrisen existerar bör väl ändå se att det finns en hel del andra hot mot mänskligheten? Hur farlig är AI på längre sikt? Vem vet säkert? Hur är det med atomvapen? Fler länder rustar upp med atomvapen. Biologiska vapen, kemiska vapen – ja det finns hot. Kommande pandemier?

För min del är jag pessimistisk till att mänskligheten kommer att klara möta riktigt stora kriser eller hot. Av flera skäl som har med hur människor beter sig i de små sammanhangen, i sina vanliga liv. Om människor inte ens kan ta hänsyn till sin omgivning hur ska mänskligheten då kunna lösa de stora hoten?

Extra aktuellt just nu är alla dessa smällare och fyrverkerier som smälls av runt om.

I många kommuner gäller följande;
Polistillstånd krävs för att skjuta fyrverkeri under andra tider. Om du vill skjuta raketer på offentlig plats vid någon annan tidpunkt än på nyårsafton från klockan 18.00 till nyårsdagen klockan 02.00 måste du ha polisens tillstånd.

Ändå smäller det överallt. När detta skrivs firar jag jul och redan några dagar före jul hörde fyrverkerier, varav många smällare, runt om i bostadsområdena i den stad där jag bor. Men bryr sin polisen? Nix. Inte en polis i sikte.

Ändå finns det väl ingen som inte vet hur dålita många, många djur far av smällare och fyrverkerier av olika slag. Vad är det inom människor som gör att det kan vara så hänsynslösa? Så totalt utan medkänsla med andra varenlser som hundar och katter och hästar och kor och vilda djur. Jag känner flera hundar som darrar av skräck när de hör fyrverkerierna och de kryper under sängen för att gömma sig.

En annan aspekt på fyrverkerierna är att de är dyra. Hur kan det vara så roligt att smälla av tusentals kronor på några minuter. I Sverige finns det många barnfamiljer son har det knapert. Ändå är det så många som hellre smäller av fyrverkerier som tar några minuter än att använda dessa resurser för att hjälpa andra.

Ett annat problem med fyrverkerierna är de skräp de lämnar efter sig. När jag går morgonpromenad på nyårsdagen ser jag högar av dessa skräprester av raketer och smällare. Ibland undrar jag on de som köper fyrverkerier och smäller av dem är en särskilt hänsynslöst personlighet som inte ens klarar av plocka upp efter sig. Skräpet förgiftar marken förstås.

Här lite riktlinjer som gäller i många, många svenska kommuner:
Du ska ha fyllt 18 år för att köpa, inneha och använda fyrverkerier. Fyrverkerier som polisen anträffar hos personer under 18 år kommer att beslagtas och förstöras. Smällare och fyrverkerier med knall som främsta effekt är som huvudregel förbjudna och får inte användas eller säljas utan särskilda tillstånd.

I Sverige måste du vara 18 år för att köpa eller använda utomhusfyrverkerier. För att få skjuta smällare eller raketer med pinne i Sverige måste du även ha tillstånd och utbildning.

Dessa regler bryts emot varenda minut fram till någon vecka eller två efter nyår. Och finns det ens någon polis som ens bryr sig om att koll på detta?

Nej jag är pessimist och bedrövad.

Från MSB:
För att skjuta fyrverkerier på nyår och andra allmänna högtider behöver man vanligen inte tillstånd om det inte innebär någon särskild olägenhet eller risk. Däremot ska man ha tillstånd för större fyrverkerier i närheten av bebyggelse och där större folkmassor befinner sig.
Smällare är tillståndspliktiga
Smällare är en pjäs som har en kraftig knall som främsta effekt. Sedan 2002 krävs det tillstånd för att skjuta smällare i Sverige och sedan 2015 krävs också särskild utbildning. Det är heller inte tillåtet att i Sverige skjuta smällare som köpts utomlands om man inte har tillstånd, även om de i vissa länder får köpas fritt.

Raketer med pinne är tillståndspliktiga
Sedan 2019 måste du ha tillstånd och särskild utbildning för att få skjuta raketer med styrpinne.

Krönikor

Footer

Om oss