Litteratur och konst

Den 29–30 maj kan alla serieälskare följa årets upplaga av Stockholms Internationella Seriefestival i Kulturhuset Stadsteaterns digitala kanaler. Det blir en fullspäckad helg där både svenska och internationella serieskapare medverkar. Hedersgäster är belgiske Olivier Schrauwen och ivoriansk-franska Marguerite Abouet. 2021 års festivalbild är skapad av Anneli Furmark.

Ett pressmeddelande:
Stockholms Internationella Seriefestival 2021 – den tjugotredje i ordningen – blir även i år digital på grund av pandemirestriktionerna. Redan i början av maj kommer olika programpunkter att börja publiceras på webben. Seriemarknaden Small Press Expo [SPX], där fanzinister, förlag och organisationer ställer ut sina alster, pågår mellan den 15 maj och 6 juni. Under helgen 29-30 maj når festivalen sin höjdpunkt med livestreaming direkt från Kulturhuset.

– Serietecknare har, precis som de flesta andra kulturarbetare, drabbats märkbart av pandemin. Men många har lyckats med att väva in krisen i sitt eget skapande. Det kommer vi definitivt att prata om på årets festival, säger Ola Hellsten, festivalarrangör och konstnärlig ledare för Serieteket på Kulturhuset Stadsteatern.

I år har festivalen två hedersgäster. Belgaren Olivier Schrauwen som rönt stora framgångar med sina form- och normbrytande serieromaner. Han översätts nu till svenska för första gången och medverkar i ett samtal med författaren och litteraturskribenten Gabriella Håkansson.

Den andra hedersgästen, ivoriansk-franska Marguerite Abouet har publicerats flera gånger i Sverige med sina uppmärksammade serieromaner om Aya från Yopougon och barnserieböckerna om Akissi. Hon samtalar med svenska serietecknaren och illustratören Joanna Hellgren.

Övriga gäster inkluderar Anneli Furmark, Joakim Pirinen, Erik Svetoft, Emelie Östergren, Maria Fröhlich, Elin Lucassi, Mats Jonsson, Åsa Schagerström, textilkonstnären Britta Marakatt-Labba med flera. I övrigt bjuds det på: Samisk seriekonst! Textilt serieberättande! Svenska äventyr! Unga seriefestivalen! Nomineringarna till Urhunden-priset! Och givetvis – Corona-serier!

– Vi ska förstås vara ärliga; alla vill vi egentligen ha en fysisk festival. Vi längtar efter att åter få trängas med varandra på marknad och scenprogram. Men det görs fortfarande fantastiska serier och det kommer vi att visa i virtuell form. Förhoppningsvis når vi också några nya intresserade på det här sättet, säger Ola Hellsten.

Årets officiella festivalbild har tecknats av Anneli Furmark – en av landets mest hyllade serieberättare. Hennes stillsamma illustration fångar perfekt det egna skapandet i skuggan av coronaviruset.

Seriefestivalen startade 1999 som några få skrangliga fanzinbord och har genomgått många inkarnationer innan den växte till ett internationellt evenemang med tusentals besökare. Formen har utvecklats och omfattningen har varierat, men kärnan finns alltid kvar – kärleken till seriekonsten, ”do it yourself”-andan och gemenskapen med seriecommunityt.

Astrid Lindgren Memorial Award 2021 tilldelas Jean-Claude Mourlevat. Det tillkännagavs på en digital pressträff tisdagen den 30 mars 2021.

Jean-Claude Mourlevat är en av Frankrikes stora barn- och ungdomsförfattare. Han debuterade 1997 och har gett ut ett trettiotal böcker som översatts till närmare tjugo språk. Han rör sig gärna inom genrer som saga, fabel och fantasy. Berättelserna tar avstamp i litterära traditioner men gestaltar världar som inte liknar några andra. Han skriver för såväl yngre barn och ungdomar som för vuxna.

Ett pressmeddelande:
Juryns motivering:
Jean-Claude Mourlevat är en lysande förnyare av sagans traditioner, öppen inför både det svåraste och det vackraste. Tid och rum upphävs i hans berättarvärldar, och på en drömsk och träffsäker prosa gestaltas eviga teman som längtan och kärlek, utsatthet och krig. Mourlevats ständigt överraskande författarskap fäster epikens urgamla väv vid en samtida verklighet.

Om Jean-Claude Mourlevat
Född 1952 i Ambert, en by i den franska regionen Auvergne. Bor idag utanför Saint-Étienne med sin familj. Jean-Claude Mourlevat inledde sin yrkesbana som lärare i tyska innan han skolade om sig och arbetade som regissör, skådespelare och clown i Frankrike och Tyskland. Det var teatern som ledde honom in i skrivandet och 1997 debuterade han som författare med bilderboken Histoire de l’enfant et de l’oeuf . Sedan dess har Mourlevat arbetat som författare på heltid.

Om författarskapet

Jean-Claude Mourlevat har ett variationsrikt och brett författarskap. Han skriver socialt inriktade romaner men rör sig gärna inom genrer som saga, fabel och fantasy. I varje ny bok överraskar han sina läsare genom att byta skepnad och använda oväntade berättargrepp. Referenser till klassiska verk, metaforer och liknelser kopplar berättelserna till nutiden. Kärleken till böckerna och litteraturen är en röd tråd i hans böcker. Det har kanske sin förklaring i att han tillbringade sin barndom i ett hem utan böcker. Jean-Claude Mourlevat växte upp i ett lantbrukarhem och var näst yngst av sex syskon. Han spenderade åtta år på internatskola där regimen var hård, lärarna stränga och hemlängtan och vantrivsel ständigt gnagde. I flera intervjuer har han vittnat om hur litteraturen då blev hans räddning.

Böcker i urval
L’Enfant océan (The Pull of the Ocean) som gavs ut 1999 fick stor uppmärksamhet och gjorde Jean‑Claude Mourlevat känd för en bredare internationell publik. I ett antal episoder får vi följa sju syskon, varav två är tvillingar, under deras flykt från ett hotfullt hem.

Den prisbelönade ungdomsromanen Le combat d’hiver (Winter Song) från 2006 är översatt till tjugo språk. I centrum står fyra föräldralösa ungdomar, elever i internatskolor med ett synnerligt hårt och förtryckande regelsystem.

Le chagrin du roi mort (2009) är en saga där ett helt folks överlevnad sätts på spel. Den utspelar sig på en fridfull ö någonstans i norr. När den älskade kungen dör hotas freden. Mod, offervilja och solidaritet sätts på prov i konfrontationer med ondska, barbari och krig.

I Jean-Claude Mourlevats senaste bok Jefferson, som utkom 2018, är huvudpersonen en igelkott som älskar att läsa. Oskyldigt anklagad för mord tar han till flykten och hans romanläsning får en livsavgörande betydelse.

Officiell hemsida
http://www.jcmourlevat.com

Den 16 mars öppnar Moderna Museet Malmö efter att ha hållit stängt sedan början av november. Återöppningen sker på ett säkert sätt och med ytterligare begränsningar i besökarantalet. Utställningen Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium förlängs till den 11 april och även museets öppettider förlängs för att möta efterfrågan på biljetter.

Ett pressmeddelande berättar:
Utställningen skulle ursprungligen ha öppnat den 4 april förra året, men på grund av rådande coronasituation kunde den öppna först den 16 juni. Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium är en unik och omfattande presentation av konstnärens arbete som med cirka 230 verk tar hela museibyggnaden i anspråk. Utställningen har skapats av museichef Iris Müller-Westermann och curatorn Milena Høgsberg för Moderna Museet Malmö och kommer endast att visas där.

– Det är fantastiskt att vi kan presentera en så omfattande utställning av detta exceptionella konstnärskap i Malmö. Det kommer att dröja länge innan en utställning om konstnären med denna bredd och djup kommer att kunna ses igen i Sverige, säger Iris Müller-Westermann.

Hilma af Klint (1862-1944) var en konstnär som tillät sig själv att ha ett öppet perspektiv på tillvaron och som ville öppna upp förståelsen för en större verklighet. Hennes gärning som pionjär inom den abstrakta konsten har på senare tid noterats och lyfts fram, men med Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium vill Moderna Museet Malmö ge nya insikter i Hilma af Klints systematiska forskande och gränsöverskridande arbetssätt.

– Hilma af Klint var en radikal banbrytare för den konst som vände sig bort från gestaltandet av en synlig verklighet. För henne handlade det om att i bild synliggöra sammanhang som ligger bortom det som ögat kan se, säger Iris Müller-Westermann. Hon var övertygad om att hon stod i förbindelse med ett högre medvetandeplan när hon utförde sina verk. Utställningen hävdar att man måste se det centrala i denna andliga övertygelse för att förstå innebörderna i hennes konstnärliga praktik och de verk som hon skapade.

Utställningen på Moderna Museet Malmö sträcker sig över konstnärens hela karriär och urvalet undersöker af Klints forskning om naturen och hur den synliga och osynliga världen är sammankopplade. Konstnärens egna reflektioner över sitt skapande och dess olika metoder berörs också. I samband med utställningen har Moderna Museet även givit ut en omfattande och rikt illustrerad bok om Hilma af Klint.

Baserat på Folkhälsomyndighetens rekommendationer begränsas antalet besökare i museet.