Litteratur och konst

I september släpptes ”Mellan rött och svart”, den tredje boken i Jan Guillou projekt att i en familjesaga skildra 1900-talet. Kring Litteraturscenen, Sveriges författarförbunds scen på Bokmässan, var det trångt och mer än fullsatt på fredagen då Jan Guillou under rubriken ”Berlin dansar och ler” berättade om projektet att skriva en bok om 1900-talet.

– Egentligen är det min frus fel att jag satte igång med det här projektet, berättade Jan Guillou.
– Jag jobbade med vad jag då trodde skulle vara mitt sista romanprojekt när hon undrade varför det inte fanns någon familjesaga som skildrade 1900-talet.

I romanserien om 1900-talet berättar Jan Guillou om tre norska fiskarbröder som är tekniskt begåvade och får en utbildning i den tidens finaste tekniska högskola, som fanns i Tyskland. I verkligheten utbildades Jan Guillous morfar och morfaders bröder i just den skolan.

– Det fanns två mycket stora problem med att skildra 1900-talet i en roman, berättade Jan Guillou. Det första problemet var Tyskland. Hur man än vrider och vänder på det spelar Tyskland huvudrollen i 1900-talets historia. Det andra problemet var första världskriget. Erich Maria Remarque har skildrat första världskriget och alla försök att göra något liknande skulle misslyckas.

Jan Guillou gick och funderade på de här problemen i två år, medan han skrev klart sitt dåvarande projekt.
– Jag är ju uppväxt i en norsk-fransk miljö och det har aldrig sagts något positivt om Tyskland under min uppväxt. Hur skulle jag kunna skildra Tyskland utan att bli överdrivet negativ? Jag valde att utgå från min morfar och hans bröder: Tre norrmän som utbildade sig i Tyskland.

Jan Guillou berättade om hur hans morfar med bröder växte upp i en anda då tekniken sågs som framtidens verktyg som skulle ge fred och välstånd i världen.

Problemet med att behöva skildra första världskriget löste han genom att skildra kriget i Afrika. En av de norska bröderna hamnar i kriget i Afrika.
– Det intressanta med kriget som pågick där är att tyskarna inte var de värsta utan britterna var de riktigt stora bovarna, sade Jan Guillou.

Den andra boken i serien skildrar Sverre som flydde till England eftersom han är homosexuell.
– I England under 1900-talets början fanns många homosexuella män med akademisk bakgrund som skrivit om sitt liv, jag läste massor av böcker om detta, berättade Jan Guillou.

I den tredje boken möter vi Harald Lauritzen, son till den äldste av de tre bröderna. Med den karaktären vill Jan Guillou att få oss att tycka om en tysk officer. Han bor i Norge som liten med sina föräldrar, men blir svårt misshandlad eftersom han har en tysk mamma. Familjen flyttar då och sista åren i gymnasiet går han i en fin gymnasieskola i Berlin där högerkrafter dominerar bland de unga.

Berlin är en av miljöerna där den tredje boken utspelar sig. Svenska Saltsjöbaden är den andra miljön.
– Jag behövde en kontrast till Berlin, sade Jan Guillou som själv växt upp i Saltsjöbaden.
– Det var under början av 1900-talet ett tydligt klass-samhälle där arbetarna bodde i sin del och överklassen i sin del.

När nästa bok kommer avslöjade han inte, men han avslöjade att Harald Lauritzen kommer att vara kvar i den tyska armén när andra världskriget bryter ut.
– Min utmaning finns kvar, jag ska få er att fortsätta tycka om honom, trots att han är med i nazisternas armé.

Här är Kulturbloggens recension av Mellan rött och svart.

Serietidningar som en del i undervisningen ska öka läsglädjen hos Sveriges skolelever. Kombinationen av text och bild kan göra det lättare för barn att ta till sig information och efter att ha testats på en skola i Malmö under våren är det nu dags för en nationell satsning. Det berättades under ett seminarium under Bokmässan i Göteborg.

Projektet Serier i undervisningen syftar till att öka både läsglädje och läsförståelse hos barn i årskurs 3-6. På webbplatsen www.serieriundervisningen.se, som presenterades under seminariet, finns möjlighet att ladda ned läromaterial samt beställa speciellt utvalda serier. Ambitionen har varit att knyta ett stort och varierat urval av uppgifter till uppskattade och välkända seriefigurer (i dagsläget Kalle Anka och Bamse).

Ett pressmeddelande berättar:

Bakom satsningen står förlaget Egmont Kids Media, med Seriefrämjandet som samarbetspartner. Målsättningen är att genom ökad läsglädje bidra till att vända den negativa trenden kring svenska skolbarns och skolungdomars läsvana och läsförmåga.

Fokus läggs inledningsvis på det nya utbildningsmaterialet och lärarhandledningen Kalle Anka i skolan, som har utvecklats av läraren Melinda Galaczy, och som under våren har testats med framgång på Augustenborgsskolan i Malmö. Uppgifterna är anpassningsbara utifrån elevernas behov och intressen.

– Att jobba med serier har verkligen varit en aha-upplevelse för mig. Det märks inte minst bland de lässvaga barnen att serieformatet, med bilder som stödjer texten, är bra för språkutvecklingen, säger Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson, lärare på Augustenborgsskolan i Malmö.

På sikt är tanken att satsningen och innehållet på den nya webbplatsen ska breddas med mer pedagogiskt material och serier för alla årskurser.

– Vår långsiktiga ambition är att lärare och elever över hela landet ska få upp ögonen för fördelarna som finns med att använda serier i undervisningen. På sikt välkomnar vi därför fler aktörer att vara med i detta, säger Jonas Lidheimer, projektledare på Egmont Kids Media.

Den ideella föreningen Läsrörelsen med mottot ”Ge dina barn ett språk”, som under drygt tio år har arbetat på många olika arenor för att öka läsandet, ser med spänning fram emot satsningen på serier i undervisningen

– Olika former av läsning som stimulerar fantasi och kreativitet är viktig för att öka barns och ungas läsförmåga och läsförståelse. Här är serierna med sin blandning av bild och text en intressant möjlighet, säger Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen.

Serier i undervisningen lanseras idag vid ett seminarium på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Besök www.serieriundervisningen.se för att ta del av utbildningsmaterial och läsa mer om projektet.

Elsa Thulins pris för framstående översättargärning ­­till­delas i år Maria Ortman, berättar ett pressmeddelande från Författarförbundet.

Maria Ortman översätter skönlitteratur och sakprosa från ungerska, engelska och tyska. Bland hennes översättningar märks verk av Péter Nádas, György Konrád, Imre Kertész. Läs mer om pristagaren och priset i det bifogade pressmeddelandet.

Prisutdelningen äger rum torsdag 24 oktober klockan 18.00 i Författarnas hus i Stockholm.