Litteratur och konst

Titel: Glupahungern
Författare: Andrea Lundgren
Förlag: Natur och Kultur
Utgiven: 201403
ISBN-nummer: 9789127137646

Med ”Hundra år av ensamhet” skapade Gabriel Garcia Márques latinamerikansk magi. Andrea Lundgrens bok Glupahungern är norrländsk magi.

När Márques bok följer generationerna i en isolerad by i Colombia följer Glupahungern generationerna i en by djupt inne i de norrbottniska skogarna. Den latinamerikanska hettan, myllret, magin och galenskapen är ersatt av mörka tjärnar, hembränt, slagsmål och enstöringar i fallfärdiga hus. Också finns något annat också. Något som drar, något som får blommorna att växa med magisk kraft och tioåriga Ingrid att vandra djupare och djupare in i skogen.

Andrea Lundgrens familj befolkas av ”slukare” och ”dykare”. Slukarna vänder sig mot omvärlden och äter allt i sin väg. De hetsar och söker efter något okänt. Sen finns det dykarna också. De vänder sig inåt och längtar efter djupet. De är melankoliska tänkare. Destruktiva precis som slukarna. Fast de går in i sig själva och drunknar.

Att jämföra Andrea Lundgrens Glupahungern med mästerverket Hundra år av ensamhet är som att jämföra Mozart med Markoolio. Hos Márques träffar varenda bokstav rätt rakt genom den 358 sidor långa boken. Hos Lundren träffar många bokstäver rätt. Det är nog så imponerande. Ibland tappar hon i fart och alla stickspår känns inte relevanta. Men den trolska stämningen och känslan av att det långt inne i skogen finns en kraft som människan inte kan tämja består rakt igenom boken.

Mästaren Márques gick bort i april i år. Då känns det bra att veta att hans magiska realism har tagit sig ändå till en by i de norrländska skogarna. Mästaren är död med hans ande lever vidare. 28-åriga Andrea Lundgren kan gå långt.

Text: Charlotta Wennerström

Titel: Norrsken
Författare: Cecilia Skybäck
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgiven: 2014-05
ISBN: 9789137141367

Cecilia Stiernfors – fångad i en sfär av korsetter, etikett och föråldrade normer – bär på en förtärande hemlighet. Cecilia har begått en handling, oacceptabel för hennes överklassposition, i Sverige, under 1800-talets mitt. Hemligheten avslöjas i och för sig långt in i romanen men är egentligen inte svår att gissa sig fram till. Bland personer och platser hon känner väl befinner hon sig ändå på osäker mark. Tillbaka från Schweiz i det skånska residenset Rosenlund – sitt barndomshem – får Cecilia förbereda sig inför ett bröllop hon inte är intresserad av. Vid sidan av detta bröllop finns dessutom den riktiga kärleken i form av en ung konstnär vid namn Ludvig.

1800-talet bjuder på impressionism, fotografiet, alltfler järnvägsspår och fler kvinnliga konstnärer. Under 1800-talet dyker Brontësystrarna och Jane Austen upp. De förstnämnda tre systrarna publicerar sina romaner under pseudonymerna Acton Bell, Currer Bell och Ellis Bell – de utger sig själva för att vara män. Norrsken utspelar sig under detta 1800-tal vars samhällsnormer i Sverige skilde sig – en hel del – från dagens. Relevant i romanen är könsnormerna.

Brontësystrarna, Jane Austen – berömda klassiska romaner som idag läses världen över, kanske på grund av en eskapism till samhällsskildringar bortom den nuvarande epoken. 1800-talets rådande regler, traditioner och normer är idag exotiska, för att inte nämna kläderna och frisyrerna. Detta exotiska för oss samhälle skildrar Cecilia Skybäck i Norrsken. Likt de nämnda författarna ställer hon i sin planerade bokserie de kvinnliga karaktärerna i centrum – inte det allra självklaraste författardraget under 1800-talet –, skapar romantiska bekymmer och framställer kvinnan som självständig i omständigheter som i få fall tillåter henne att vara det. Till en början oroar jag mig som läsare för att Cecilia – romanens huvudkaraktär – kommer att framställas som alltför modern för att framstå som en trovärdig överklasskvinna. Det är lätt skett om man skildrar en annan tid, ett annat samhälle, men Skybäck överraskar med att senare i romanen få Cecilia att handla på ett sätt som verkar stämma överens med hennes bakgrund.

Om bara Skybäck undvikit kärleksförklaringarna jag har för mig att jag hört minst tusen gånger någon annanstans hade romanen troligtvis verkat annorlunda på mig – bättre. Förhållandena, bekymren och dramat i Norrsken hör till de delar av romanen som intresserade mig mindre. I jämförelse med huvudkaraktärens tydliga karaktär är resten suddiga och ofta – med ett antal undantag – svartvita när det kommer till personligheterna. Däremot är förhållandet mellan Cecilia och sin lillebror någonting alldeles särskilt. Som jag förstår det är Norrsken första boken i en serie, jag ser därför den romanen som en väldigt lång inledning till någonting som kan bli intressant, särskilt om de andra karaktärerna framhävs.

Text: Anastasia Brink

Titel: Följande historia
Titel: I de Nederländska bergen
Titel: Ritualer
Författare: Cees Nooteboom
Förlag: Modernista
Utgiven: 201405
ISBN: 978-91-7499-374-5, 978-91-7499-373-8, 978-91-7499-372-1

Livets gåta som komedi eller tragedi? – Cees Nootebooms romaner återutges Modernista satsar på återutgivning av den holländske författaren Cees Nooteboom. Det handlar om romanerna; Följande historia, I de nederländska bergen och Ritualer. Bokomslagen pryds av Max Neumanns vackra och gåtfulla målningar. Omslagen är som Nootebooms figurer, på samma gång fulla av mening och fulla av meningslöshet. Varje bok har också fått ett nyskrivet förord.

Följande historia vann flera litterära priser och blev författarens genombrott år 1991. Huvudpersonen Herman Mussert är en vanlig Nooteboom-figur, en man på kant med sin omvärld som avskiljer sig från omgivningen. Klosterliv och munkar är ofta förekommande i Nootebooms verk. Romanen börjar med att Mussert vaknar i Portugal, fast han gått och lagt sig i Amsterdam kvällen innan. Han har fått sparken som lärare och försörjer sig på att skriva reseguider, en förnedrande syssla. Mussert är en oansenlig man som lever för den antika mytologin, hans öknamn är Sokrates. Det är en tragikkomisk historia och det blir än mer komiskt när han blir tillsammans med sin motsats, lärarinnan i naturvetenskap, en rödhårig, blodfull kvinna.

I de nederländska bergen är en variation på H C Andersens saga Snödrottningen. Kai och Lucia uppträder på en cirkus som illusionister. De är båda perfekta, de äger en perfekt skönhet. I den här berättelsen finns en starkt, närvarande berättare/författare som ibland bryter illusionen och gör utvikningar om språk, geografi etc. Nåväl är inte författaren själv att se som en illusionist?

Romanen Ritualer tilldelades Pegasuspriset och gjorde Nooteboom till en betydande författare. Det är en suggestiv berättelse som också har en del komik. Jag läste Ritualer för många år sedan och har aldrig glömt den mystiska japanska rakuskålen som slås sönder efter den perfekta teceremonin. Huvudpersonen Inni Wintrop har inga ambitioner och ser sig som misslyckad. Han tror varken på sig själv eller Gud. När hans fru lämnar honom beslutar han sig för att ta livet av sig – och misslyckas givetvis. Romanen börjar med att berätta om hans självmord och att redogöra för dagen aktiekurser: Philips 149.60. Sedan möter Inni den märklige enslingen Arnold Taads som måste vara Nederländernas ensammaste människa. Tror Inni. Till dess han möter sonen Philip Taads…

Cees Nootebom är en spännande författare som har mycket att säga, eller rättare sagt många frågor att ställa. Jag hoppas att fler ska upptäcka hans författarskap.

Text: Ulrika Bergman