• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Vokala standards raffineras av kvartett med likvärdig tyngd – Ellas Kapell på Valand/ Nefertiti

22 april, 2022 by Mats Hallberg

foto Jan-Olof Skalenius

Valand i Göteborg (Jazzföreningen Nefertiti)

21/4 2022

Har recenserat de två skivor Ellas Kapell släppt plus en konsert på Unity. Därav en beredskap, en slags förförståelse om ungefär hur det skulle låta. Konserten över två set i fantastisk akustik stärker ändå min uppfattning, om att deras beprövade koncept utförs med hyperkänslig begåvning.

Trots sin ungdom (25-30 års åldern) är man både välutbildade och etablerade i svensk musikliv, medverkar var för sig framgångsrikt i skiftande sammanhang. Kapellet som ursprungligen bildades i gemensam kärlek till the first lady of jazz, har sedan dess breddat repertoaren. De består av Lovisa Jennervall på sång, Manne Skafvenstedt på piano, trumslagare Edvin Fridolfsson samt nyligen prisade Jon Henriksson på kontrabas. (På skivorna trakterar Anders Langörgen basen.) Vi får veta att tre av dem kommer från Göteborg.

foto Jan-Olof Skalenius

Hänförs direkt av anslaget. My Funny Valentine präglas av gradvisa stegringar likt svallvågor. Sången är till sin natur uppfordrande, pockar på att bli lyssnad på. I den brygga arrangör Skafvenstedt lagt ut bryter en laddad batterist in och tar plats. Ett romantiskt örhänge den närmast viskande Chet Baker (såg honom göra låten 1984 på Nef när stämningen var magisk) tolkade på motsatt sätt. Avlöses av The Best Things In Life Are Free (musikalmelodi från 1927) vars intro spelas rappt av Jon Henriksson. Bedårande klang och dito dynamik utgör kännetecken för en konsert där allt sitter. Jennervall utsmyckar med scat-inslag.

Vid When i Grow Too Old To Dream för jag in i anteckningarna vad deras talesperson senare bekräftar. Nämligen det förhållande att man heter som man gör, vilket framhåller gruppens gemensamma syfte. Vidare är det uppenbart att man inte bara ackompanjerar, utan uttrycker sig enligt lustprincipen i diverse segment. ”Vi gör allting tillsammans, är ett kollektiv med olika personligheter och uppgiften att arrangera läggs ut på varje medlem”. Noterar också Edvin Fridolfssons hisnande utvecklingskurva från en redan tidigare hög nivå.

Tycker mig höra tonartshöjningar i Crazy He Calls Me, låt skriven för Billie Holiday som ju i modern tid blev ett paradnummer för Linda Ronstadt. Blir förtjust i eleganta löpningar på flygeln, vilka övergår i pådrivande puls från rytmsektionen, främst effektuerad av Fridolfsson. Det dröjande temat i en fulländad Beatles-komposition från Rubber Soul framställs med ackuratess, genom exempelvis vispar och bassolo.

Ett synnerligen vitalt första set avrundas med ytterligare en höjdpunkt, nämligen deras lika underhållande som komplexa arr på the Lady Is a Tramp (Rodgers/ Hart 1937). Påminner nästan om boogie när melodileverantören vid flygeln tar täten, varvid kompet med Henriksson i spetsen hänger på. Jennervall scattar skickligt! Hennes skarpslipade stämma imponerar, är en röst jag lärt mig uppskatta. Den kan trollbinda även om den mestadels befinner sig på avstånd från hennes rökigt färgade förebilder.

foto Jan-Olof Skalenius

Efter paus förs vi tillbaka till samma värld av sofistikerade tolkningar. Blir ånyo hänryckt av anslaget, denna gång i Cheek To Cheek. Fridfull stämning sprids, gör mig och förmodligen övriga i en publik, som borde varit större, ytterst tillfredsställd. Snyggt och respektfullt gjort utan att bli slentrianmässig imitation, tvärtom. Rytmiska krusiduller framhävs på ett sätt som om det slogs svängiga volter. Skafvenstedt leder kvartetten i ny riktning med Alfie (klassiskt ledmotiv från Michael Caine-film på 60-talet). Bacharachs berömda alster framförs obeskrivligt njutbart. Stående vid sångmikrofonen understryker en väldigt duktig sopran(?) textens innehåll.

För att spegla glädjen i kontraster byter kvartetten till halsbrytande takter i Don´t Ask Me Why. ” , några få av oss bekanta med Kapellets aktuella skiva, visste att det var en Billy Joel-hit som fått sig en rejäl putsning. Nu har vi röjt” konstateras från scen, varefter stråk av vemod tar vid. Töjs uppfriskande på uppställda ramar. Att man tillåter sig stor dos elasticitet är ett trumsolo bortom själva melodin ett bevis på.

Have You Met Miss Jones artar sig till en yster dänga med både scat av yppersta snitt och accentuerade basgångar i den högre skolan. Som extranummer serveras radikalt annorlunda version av All Of Me. En fjäderlätt bevekande interpretation, vars superlångsamma tappning stannar kvar i en efteråt likt ett inre jubel. Hedrar kvartetten att de beter sig anspråksfullt och innovativt, töjer på vokaljazzformeln. Inte överraskad, men väldigt nöjd!

Arkiverad under: Musik, Recension, Scen

Filmrecension: Min kusin

22 april, 2022 by Rosemari Södergren

Min kusin
Betyg 3
Svensk biopremiär och på streaming 15 april 2022
Regi Jan Kounen

En film om vänskap, släktskap och att acceptera varandra som man är. Två medelåldersmän är kusiner och hade nära kontakt när de växte upp. Nu är de förbundna med varandra genom att de båda är delägare av en framgångsrikt internationellt företag som säljer alkoholdrycker. Pierre leder företaget och är duktig företagare. När han tog över företaget efter sina föräldrar var det nära konkurs. Han har genom sin envishet och skicklighet vänt det till framgång. Hans kusin, Adrien, är en udda personlighet. Adrien bor på ett hem för människor med psykiska problem och han har inte något arbete. Däremot har han en stor förmåga att känna av intuitivt vad som ska hända. Han säger att han visualiserar och kan se att bilar ska krocka och annat. Han har fruktansvärda humörsvängningar dessutom.

Pierre är på väg att köpa upp ett stort vinföretag och på så sätt utvidga företaget. Men han behöver få Adriens underteckning. Adrien däremot längtar efter att de två ska hitta tillbaka till sin nära relation och ställer därför som krav för att skriva under att han får hänga med Pierre på jobbet ett tag. Det är bäddat för katastrof förstås när Adrien börjar lägga sig i. Eller? Frågan är vem som är mest skadad egentligen. Vad är mest friskt?

De två kusinerna tvingas ge sig ut på en resa som antingen kommer att föra dem närmare varandra – eller driva dem bägge till komplett vansinne.

Första delen av filmen var lite klyschig och med en komedistil som inte riktigt tilltalar mig men skildringen växte och engagerade mig allt eftersom. Det är väl till viss del en feelgood-film om att lära sig se sig själv och därigenom också se andra – och att acceptera varandra som man är, med fel och brister och tillåta sig själv och andra att vara sig själva.

Lite fakta om regissören:

Jan Kounen slog igenom i slutet av 90-talet med actionrökaren Dobermann och har sedan dess hållit publiken på tårna med sin eklektiska blandning av seriefilmatiseringar (Blueberry), satir (99 Francs – med Oscarvinnaren Jean Dujardin), romantik (Coco Chanel & Igor Stravinskij) samt diverse dokumentärer. När han tillsammans med Césarvinnaren (The Measure of a Man) Vincent Lindon, som också hade en av huvudrollerna i Julia Ducournaus Titane, ger sig på att göra en både komisk och känslosam road movie liknar resultatet garanterat inte något annat du sett i genren.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Cyrano – ett välspelat drama i mustigt 1600-tal

21 april, 2022 by Birgitta Komaki

Cyrano
Betyg 4
Svensk premiär 22 april 2022
Regi Joe Wright

Historien om Cyrano finns i många varianter. För det mesta är han mannen med den allt för stora näsan. Här är han dvärg, 135 cm, och lika övertygad om att ingen kan älska honom.En tidlös historia med kärlek och musik.

Den vackra Roxanna (Haley Bennett) längtar mer efter kärlek än välbeställda friare.
När hon får syn på Christian (Kelvin Harrison.Jr) faller hon genast för hans utseende.
Men han har inte orden i sin makt och Cyrano de Bergeracs ( Peter Dinklage) blir hans röst och skapar vackra verser och brev. Cyrano som älskar Roxanna av hela sitt hjärta vågar aldrig bekänna sin kärlek. Men han har de ljuvaste orden att beskriva henne.

En musikalisk historia med mycket känslor. Ett välspelat drama i mustigt 1600-tal. Med deklamation och verser ska känslor beskrivas. Med poesi och sånger blir denna filmade musikal en egen upplevelse. Romantisk men ändå så tragisk och tidlös.
Att Cyrano på grund av sitt utseende aldrig vågar bekänna sin kärlek är tragiskt men också så mänskligt. Alla kan känna igen osäkerheten inför den stora kärleken.

Haley Bennett är ljuvlig som Roxanna, med ett öppet ansikte där alla känslor kan läsas.
Hennes motspelare Peter Dinklage är en skicklig skådespelare som tolkar Cyrano med bravur. Speciellt hans roll i Game of Thrones har gjort honom berömd men här visar han också ett annat register.

Många sånger berör och när soldaterna sjunger sina avskedssånger till dem där hemma inför den snart annalkande döden på slagfältet blir det så känslosamt att man gråter. Det är en scen som är gripande men också alltid aktuell.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmkritik, Filmrecension

Den nya streamingtjänsten BritBox samlar brittiska serier och filmer

21 april, 2022 by Rosemari Södergren

Den nya säsongen av Line Of Duty kommer med BritBox. Foto: Steffan Hill

Gillar du brittiska tv-serier och filmer? Då är förmodligen den nya streamingtjänsten BritBox något för dig. Torsdag 28 april 2022 lanserar denna brittiska streamingtjänst i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Bakom BritBox ligger de två brittiska tv-stationerna BBC och ITV.

BritBox presenterades på ett pressmöte online den 21 april. Streamingtjänsten finns sedan tidigare i Storbritannien, Australien, Kanada, USA och Sydafrika.

Brittiska deckarserier som Line of Duty, Grantchester, Fader Brown, Vera med flera kommer att ingå i utbudet men också komedier, livsstilsprogram och dokumentärer. Brittiskt innehåll från BBC och ITV, helt enkelt.

Tjänsten lanseras den 28 april dels som fristående streamingtjänst som går att se via dator eller ladda ner som app, men den kommer också att ingå i paket hos C More.

Prismässigt lägger sig BritBox en bra bit under Netflix. Månadspris för BritBox blir i Sverige 89 kr men nya kunder ska erbjudas en provperiod på sju dagar gratis. Priset för ett årsabonnemang blir strax under priset för åtta månader.

Frågan är: hur många streamingtjänster kommer hushållen att vilja spendera pengar på? Det blir fel och fler streamingtjänster och om människor inte stannar hemma längre på grund av en pandemi kanske de inte vill spendera alltför mycket på abonnemang av streaming. Dessutom har inflationen på grund av kriget i Ukraina börjat göra mat och annat dyrare. SVT.se rapporterar att under de tre första månaderna av 2022 avslutades omkring 1.5 miljoner streamningabonnemang i Storbritannien, det visar en ny undersökning av Kantar sifo.
Den vanligaste anledningen bakom uppsägningen sägs beror på att allt fler hushåll vill spara pengar och budgetera inför ökade kostnader. Vilket kan ses som ett tecken på den stigande inflationen i landet.

Netflix höjde nyligen sitt pris, till skillnad mot de flesta andra streamingtjänster som fortfarande ofta är hälften så dyra.

Jag tror att BritBox kommer att bli en tjänst som jag kommer att vilja ha, eftersom jag gillar brittiska serier och skådespelare väldigt mycket. Vad jag undrar är hur det blir för SVT och SVT Play som ofta har många av de kvalitativa brittiska serierna. Kommer det att få dessa senare nu? Det ska bli intressant att följa konkurrensen mellan de många streamingtjänsterna framöver.

Arkiverad under: Kulturpolitik, Scen, Toppnytt, TV

Filmrecension: Memory Box – visar krigets vansinne

21 april, 2022 by Birgitta Komaki

Memory Box
Betyg 4
Svensk premiär 22 april 2022
Regi Joana Hadjithomas, Khalil Joreige

Maria bor med sin tonårsdotter Alex i Montreal efter att ha flytt från krigets Libanon.
Under sina egna tonår bodde hon i Libanon och när hennes bästa vän Liza flyttade till Frankrike skrev hon till henne. Nu har många år gått och en dag får hon ett stort paket som innehåller allt hon skickade till Liza. Liza som nu har dött.

Dottern Alex blir nyfiken på innehållet och börjar i hemlighet kolla på materialet. Hon längtar efter att få veta mer om sin mammas bakgrund. Men både hennes mamma och mormor är emot Alex företag. Att Alex är i den ålder som Maia var när hon skrev sina brev ger en extra dimension till filmen.

Filmen skiftar mellan nutid och tiden i Libanon under kriget. Den visar Maias bakgrund, ungdom och förälskelse men också kriget. Granater, bomber och raketer som förstör Beiruts vackra stad. Krypskyttar i staden och flera dygn i skyddsrum. Livsglädjen hos de unga finns där ändå trots förstörelsen och rädslan. Förlusten av en familjemedlem förstör livet för många år framåt för familjen. Minnet skaver trots att Maia har försökt glömma. Hela historien berättas ganska lågmält trots Maias trauman i livet. Den visar också hur relationen mellan generationerna ändras när Maia delar sin bakgrund med dottern.

Med foton och filmteknik skapas många spännande och roliga effekter och musiken bidrar. Musik av Blondie,Kim Wilde och Aha tar filmen till 1980-talet. Filmen visar krigets vansinne när många grupper slåss mot varandra. Att krig påverkar livet för generationer framåt.

Trots allt är filmen hoppfull. När ett nytt Beirut växer upp visar det att livet alltid måste gå framåt. Liksom att de som genomlevt kriget måste fortsätta leva sina liv framåt med sina minnen.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 413
  • Sida 414
  • Sida 415
  • Sida 416
  • Sida 417
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 2141
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in