• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Filmrecension: The Rental

24 juli, 2020 by Birgitta Komaki

The Rental
Betyg 3
Svensk premiär 24 juli 2020
Regi Dave Franco

Två par hyr ett magnifikt hus vid havet för en helg. Dyrt, men de har råd och affärerna går bra. Männen är bröder och den yngre av dem har just fått ordning på sitt liv. Han har skaffat flickvän och hund och livet ser ljust ut. En flickvän, som är kollega med hans äldre bror. Att relationerna inte är helt okomplicerade anar man snart. Huset motsvarar alla förväntningar med lyx i alla former även om mannen som hyr ut det är obehaglig. Men han ska ju bara lämna nycklarna och åka iväg.

Redan första kvällen röker man ecstasy och festar loss. Relationer sätts på prov och flera konstiga händelser inträffar. När uthyraren hotar att avslöja allt, händer en olycka. Helt plötsligt måste alla ta ställning till vad man skall göra för att dölja sina egna hemligheter. Alla relationer sätts på prov och helgen blir en helg i skräck.

Där slutar den del av filmen som har ett känslomässigt innehåll man kan förstå. Resten av filmen blir en film där mycket händer och man väntar på en upplösning. Med den ena skräckeffekten efter den andra stiger spänningen . Musiken förstärker effekten. Varför händer alla olyckor? Man sitter och väntar att någon ska bli avslöjad. Visst finns det tusentals sätt på film att ta livet av sina medmänniskor och tusentals orsaker att göra det . Men när upplösningen kommer är den för konstruerad för att vara trovärdig. Jag tycker att filmen är bra men saknar förklaringen varför alla arrangemangen sker.

Skådespelarna har bra samspel , Dan Stevens och Jeremy Allen White som bröder, gillar varandra och konkurrerar på bröders vis. Sheila Vand som Mina är smart och stark, van att bita ifrån vid rasistiska påhopp. Egentligen för sexig och intelligent för sin svagare pojkvän. Hon är den som lyser mest i filmen. Alison Brie som Michelle är överslätande hustru.

Ett relationsdrama som blir en thriller som slutar med en blodig uppgörelse rakt in i dimman.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: The King of Staten Island

22 juli, 2020 by Rosemari Södergren

The King of Staten Island
Betyg 3
Svensk biopremiär 24 juli 2020
Regi Judd Apatow
Manus Judd Apatow, Pete Davidson och Dave Sirus
I rollerna Marisa Tomei, Pete Davidson, Adriana DeMeo, Bel Powley, Steve Buscemi, Bill Burr, Pamela Adlon, Maude Apatow, Domenick Lombardozzi m fl.

Ett starkt drama om att växa upp med en stor sorg och att vara speciell, att vara en ung man med en bokstavskombination som det brukar benämnas i dagens värld då man sticker ut från mängden och inte följer dagens riktlinjer för att staka ut sin karriär redan som ung.

Huvudpersonen, Scott, är i filmen 22 år och har som sjuåring förlorat sin pappa, som var brandman. Scott stod nära sin pappa och har inte kunnat hantera sin sorg. Han har inte lyckats klara skolan och kan inte studera vidare på college medan hans lillasyster nu är på väg att studera på college. Scott bor kvar hos sin mamma som är rejält utmattad. Scott driver mest runt med några kompisar Oscar, Igor och Richie och röker hasch. Hans dröm är att bli tatuerare och starta en kombinerad restaurang och tatuerings-studio. Restaurangens gäster ska kunna äta mat och samtidigt se på när andra gäster blir tatuerade. Ingen mer än Scott tror på hans idé och han lyckas inte ens bli accepterad som lärling hos en tatuerare.

Förutom att han verkar vara helt utan förmåga att genomföra något han vill och mest driver omkring är han självmordsbenägen och verkar också försöka låsa människor kring sig med sina hot om självmord. När han av filmbolaget beskrivs som att han inte hanterat sin sorg skulle jag vilja att det handlar om mycket mer än så. Jag känner så många som drabbats av stora tragedier och bär stora sorger med sig i livet. Att bli så utflippad som Scott är handlar om mer än att hantera en sorg och förlust.

Mitt i röran då lillasyster flyttat lång bort till college träffar hans mamma börjar träffa en högljudd brandman, Ray. Scott och Ray fungerar inte alls ihop och det blir konflikt på flera sätt.

Rollen som Scott spelas av Pete Davidson, skådespelare och komiker född 1993 som framför allt är bekant från Saturday Night Live. Han är uppväxt på Staten Island, New York, där filmen utspelas och hans pappa Scott Matthew Davidson var brandman som dog under attackerna på World Trade Center 9 september. Då Pete Davidson är en av de tre manusförfattarna finns det förmodligen en del egen-upplevt med i filmens handling.

Regissören Judd Apatow har flera gången under sin karriär lyft lovande komiker-talanger till framgång genom roller i succé-komedier på bio, bland andra Steve Carell, Seth Rogen, Jonah Hill, Jason Segel, Kristen Wiig, Amy Schumer och Kumail Nanjiani. Nu förväntas han göra att Pete Davidson slår igenom rejält internationella med The King of Staten Island som av filmbolaget beskrivs som en komedi med kärlek, sorg och skratt på Staten Island.

Jag tycker det är synd att filmen delvis ska vara en komedi. Filmen är omkring två timmar och en kvart lång, en dryg halvtimme längre än normallängd – och av och till fungerar det bra med det längre formatet. På det sättet hinner skildringar av några av karaktärerna fördjupas, vilket är ett plus. Tyvärr dras filmen ner av de scener som ska vara mer komiska. Ett drama om sorg och hur en familj kan ta leva med stor sorg är värd att tas mer på allvar. Med mer betoning på dramat hade filmen fått högre betyg. Även om betyg 3 är i högsta grad godkänt. Filmen var lite trög att ta sig in i, för mig är det svårt att känna engagemang för weedrökande utflippade unga men efter cirka 40 minuter grep handlingen tag i i mig och jag ville följa utvecklingen. Ett plus också att se Steve Buscemi i en biroll där han skildrar en för honom relativt ovanlig karaktär.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: The Outpost

17 juli, 2020 by Rosemari Södergren

The Outpost
Betyg 3
Svensk biopremiär 17 juli 2020
Regi: Rod Lurie
Manus: Eric Johnson, Paul Tamasy, baserad på roman av Jake Tapper
Medverkande: Orlando Bloom, Scott Eastwood, Caleb Landry Jones
Censur: 15 år

För att vara en film om soldater och krigstillstånd är detta en mänsklig film som jag kan stå ut med. Jag har svårt för krigsfilmer, men här känns det mer som att jag får komma nära soldaterna och filmen känns nästan som en dokumentär skildring. Det beror väl till stor del på att den bygger på en sann historia. Filmen är baserad på den bästsäljande romanen av CNN:s korrespondent Jake Tapper och den handlar om den sanna historien om slaget vid Kamdesh i Afghanistan, där 54 amerikanska soldater omringades av 400 talibanska rebeller vid världens dödligaste militära utpost, Outpost Keaton.

Att USA befinner sig i krigstillstånd med Afganistan är nästan bortglömt av medier. Det är den långvarigaste krigssituationen för amerikansk del under nutid.

Händelserna som skildras utspelades 2009. En grupp amerikanska soldater är utplacerade i en post längst ner i en brant dal. En riktigt idiotisk planering av en post, det begriper till och med en person som jag som aldrig gjort värnplikt eller varit i någon form av krigssituation. Talibanerna har fri sikt att beskjuta soldaterna och posten. Ursprungligen var tanken att soldaterna skulle samarbeta med lokalbefolkningen. När beslutet tas att posten ska stängas då sätter talibanerna in full kraft i sina attacker. Det blir en hel del onödig blodsutgjutelse, på grund av basens utsatta läge och en del idiotiska beslut av högre befäl.

Det som gör att jag står ut med filmen är att den inte är en hjälteberättelse enligt amerikansk film sedvanlig filmtradition. Det känns som att jag får en inblick i livet för en soldat som är utkastad i Afganistan, en livssituation som jag förmodligen aldrig kommer att uppleva själv och därför kan få viss inblick i hur det livet kan vara. Soldaterna har också olika karaktärer och är trovärdiga personer.

Så för att vara en krigsfilm är den är godkänd för min del.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Den hemliga trädgården – en kombination av traditionell flickbok och fantasy

16 juli, 2020 by Birgitta Komaki

Den hemliga trädgården
Betyg 3
Svensk biopremiär den 17 juli 2020
Regi Marc Munden

En klassisk historia som har blivit en gripande och spännande familjefilm.
Den 10-årige Mary Lennox, född i Indien av brittiska föräldrar blir föräldralös på grund av koleran.

Tillsammans med många andra engelska barn skickas hon till England, till sin morbror Archibald Craven som lever på ett gods i Yorkshire. På godset i Yorkshire härskar förstämning och hushållerskan Mrs Medlock styr med järnhand i det stora och mörka huset. Mary får stränga order var hon får gå men naturligtvis utforskar hon ändå godset. I en av flyglarna träffar hon sin kusin Collin som ligger till sängs och inte kan gå. Bevakad av hushållerskan ligger han alltid på sitt rum och kommer aldrig ut.

En dag när Mary snokar runt på ägorna kommer en stor lurvig hund som hon följer och den leder henne till en hemlig magisk trädgård. En trädgård som har anknytning till både hennes avlidna mamma och moster. Den fantastiska trädgården leder till många upptäckter i naturen men också att hon så småningom förstår sina föräldrar och släktingar . Hennes utveckling från bortskämd och krävande börjar och hon utvecklas till en godhjärtad och envis hjältinna. .

Filmen är baserad på romanen Den hemliga trädgården som skrevs av Frances Hodgson Burnett år 1909. Boken har blivit filmatiserad 8 gånger. Att filmen utspelar sig på ett gods och under kolonialtid gör att miljön känns lite som ett Downtown Abbey . Hushållerskor och hjälp med påklädning är avlägset för de flesta unga. Samtidigt blir den hemlighetsfulla trädgården som en fantasivärld. En tidlös
prunkande värld långt från allt vad miljöförstöring heter. En dröm om den fantastiska orörda naturen som kan lösa alla problem. En dröm om paradiset där endast fantasin sätter gränser.
Där kan sjukdomar botas och vänskapen utvecklas. Med den drömska tonen i naturen och mystiken får filmen ett drag av en vacker saga. Till och med Marys trauman från barndomen som dyker upp i Flashbacks med jämna mellanrum med en mor som aldrig visar sin kärlek får sina försonande drag.

Det är en vacker film och jag tycker om mystiken. Filmen är som en kombination av en traditionell flickbokshistoria och en fantasy historia.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Översättarna – en riktig känga åt den kommersiella litteraturen, spännande och rolig

14 juli, 2020 by Rosemari Södergren

Översättarna
Betyg 4
Svensk biopremiär 17 juli 2020
Regi Régis Roinsard
I rollerna: Olga Kurylenko (Quantum of Solace, The Room), Sidse Babett Knudsen (Borgen, The Duke of Burgundy, Westworld) och Lambert Wilson (Jacques – Havets utforskare).

Filmen ger en rejäl spark åt kommersialiseringen av litteraturen, där ger en riktig känga åt förlagsvärlden och samtidigt är den spännande med överraskande vändningar, en thriller där du troligen inte kan räkna ut vem som är boven. Och ganska rolig också, men en hel del drift av dagens kulturelit.

Jag har vid det här laget sett många, många deckare och thrillers och i nio fall av tio kan jag alltid säga vem som är boven efter att ha sett tio-femton minuter av filmen eller avsnittet i tv-serien. Att jag kan lista ut snabbt vem som är boven behöver inte vara negativt, det som avgör kvaliteten är många saker. Men det är ändå trevligt att bli överraskad av en del vändningar i den här underbara filmen.

Det är en av många filmer och tv-serier på senare tid som rollbesätts med skådespelare från flera olika länder. Det är en trevlig utveckling, tänker jag. I den här filmen känns det naturligt med ett sådant urval eftersom handlingen bygger på att att en förlagsägare har plockat ut nio av världens duktigaste översättare från olika länder. Dessa översättare har fått ett jobb som kan verka ett drömjobb. Tillsammans ska de översätta den avslutande delen av en omåttligt populär fantasytrilogi. Det är inte långsökt att tänka sig paralleller till Outlander eller Game of Thrones.

Hemlighetsmakeriet inför boksläppet är på allra högsta nivån. De nio översättarna ska utföra arbetet isolerade i en lyxigt inredd bunker. Säkerheten är så hög att de inte får ha mobiltelefoner och inte tillgång till Internet. De får bara tillgång till något kapitel i taget som de ska översätta. Det blir en del protester mot det, några översättare tycker de inte fungerar att översätta utan att känna till helheten. Men de har ingen talan, de är fast i bunkern som snabbt känns som ett fängelse när det otänkbara händer: Trots den rigorösa säkerheten sprids tio första sidorna av manuskriptet sprids online.

Förläggaren är övertygad om någon av de nio översättarna ligger bakom. Den uppretade förläggaren som dessutom utsätts för utpressning av hackaren skyr inte några medel i jakten på att avslöja och gripa den som läckt manuskriptet. Drömjobbet blir en riktig mardröm. Det var länge sedan jag satt som på nålar och ville se slutet av en thriller.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 512
  • Sida 513
  • Sida 514
  • Sida 515
  • Sida 516
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in