• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Bokrecension: Senare av Stephen King

22 juni, 2021 by Rosemari Södergren

Senare
Författare Stephen King
Utgivningsdatum 2021-04-30
Förlag Albert Bonniers Förlag
Översättare John-Henri Holmberg
Originaltitel Later
ISBN 9789100188535

Att Stephen King kan skriva så texten flyter på och vi fångas in i handlingen – det är fastslaget många gånger i hans imponerande värv. Speciellt när han skriver om lite mystiska, paranormala fenomen är han en av de stora mästarna. I fokus i denna nya King-produktion är Jamie Conklin, en son till en ensamstående, hårt arbetande mor, vill bara ha en vanlig och normal barndom. Men han är inte en vanlig pojke. Han har en förmåga att se och tala med avlidna. Han är vad många skulle kalla ett medium.

Hela berättelsen skildras med Jamies ord, det är han som berättar. Och det fungerar bra. Det är trovärdigt, det är berättat med en ung mans sätt att tala.

Givetvis har en författare rätt att bestämma över sitt skapade imperium. Den värld som skildras i en författares verk bestämmer författaren regler och gränser för. Men då jag känner många som är utbildade inom mediumskap och jag känner några av de som rankas som världens främsta medium vet jag att det oftast inte fungerar så som det beskrivs i ”Senare”. Jamie säger att de avlidna måste gå omkring i sin spöklika ande-existens i de kläder och med de sår som de fått vid sin död. Så fungerar det inte alls om du bestämmer ett möte med någon som arbetar som medium. När jag vet att en så viktig del i berättelsen inte stämmer med hur det fungerar, då tappar jag lite engagemanget för berättelsen. Ja jag vet, den som inte tror att det alls går att kommunicera med andevärlden (de avlidnas andar) kanske helt struntar i hur de som jobbar med sådant anser att det går till.

Jamies mamma försöker hålla Jamies förmåga hemlig, men en polis lyckas ändå få reda på det och därmed blir Jamies problem stora då han tvingas hjälpa till att jaga mördare med hjälp av andar eller spöken. Att kunna tala med en avliden kan ju vara till hjälp på många sätt för en polis, speciellt om det är en korrumperad polis och den avlidne har gömt en skatt någonstans.

Senare är lättläst och har en del att säga om hur vuxna utnyttjar barn – och spännande i vissa delar. För den som gillar Stephen King är den en bra bok att ta med på semestern och läsa under skuggan av ett träd. Det är inte Kings största mästerverk, men den har flyt i berättelsen och är underhållande och ger några tankar också. Om jag skulle sätta betyg skulle det blir 3 av 5. Fast nu sätter vi inte betyg på böcker här i kulturbloggen.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Filmrecension: The United States vs . Billie Holiday

17 juni, 2021 by Birgitta Komaki

The United States vs. Billie Holiday
Betyg 4
Svensk biopremiär 18 juni 2021
Regi Lee Daniels

Billie Holiday föddes 1915 i Philadelphia och dog bara 44 år gammal. Då hade hon gjort sig känd genom sin talang och många välkända hits. De flesta av hennes sånger handlade om kärlek men med sången Strange fruit drog hon på sig statens ogillande. Den handlade om de lynchningar som förekom i södern och att sjunga om dem i ett segregerat land betraktades som ett hot mot staten. Det ledde till att FBI under ledning av Harry Anslinger försökte sätta dit Billie för narkotikamissbruk för att stoppa henne.

Billie Holiday (Andra Day) luttrad av livet sedan barndomen lever ett hårt liv. Redan som 10-åring blir hon våldtagen och sedan utnyttjad. Hon träffar män som utnyttjar henne och tjänar pengar på henne. Men hon väljer dem själv. Hon väljer sådana män som ger henne samma relation som hon är van vid. Hon är stark, vacker och svart. Hon ser ut som en miljonär – men hon känner sig som ingen. När hon träffar den stilige Jimmy Fletcher (Trevante Rhodes) möter hon någon som älskar henne, trots att han lurar henne. Någon som vill älska henne ansikte mot ansikte. Men hon klarar det inte.

Andra Day sjunger fantastiskt, är magnifik att se och har en mycket cool utstrålning.
Några gånger skymtar också människan bakom den tuffa fasaden fram. Knark, whisky och cigaretter är Billie ständiga följeslagare något FBI hela tiden utnyttjar. Till och med på sin dödsbädd blir hon arresterad.

Filmen skildrar inte bara Billies utsatthet och mod. Den visar också den mentalitet som härskade i staten. Den segregation som fanns och rädslan för sanningen.
En gripande film med många fanatiska sångnummer.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: In the Heights – en kärleksförklaring till latinokulturen

17 juni, 2021 by Birgitta Komaki

In the Heights
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 juni 2021
Regi Jon M Chu

I New York, i området Washington Heights, består befolkningen av latinos. Alla har sina rötter i länder som Puerto Rico, Kuba eller Dominikanska republiken. Folk har kommit till USA för att försörja sig och blivit kvar. Folk är fattiga men lyckliga, man dansar och sjunger, ler och håller samman. Allt är kärlek och musik, ungdom och skönhet. En hyllning till ett sorglöst liv fyllt av glädje, sång och dans. En lång musikal 2 timmar 23 minuter med evig lycka.

Visst finns drömmen om att återvända men det är en omöjlighet för de flesta och även huvudpersonen Usnavi ( Anthony Ramos) ger upp sin dröm. Han som är döpt efter ett krigsfartyg av sin far som lycklig immigrerade till USA. Filmen rör hastigt vid papperslösas situation och synen på latinos i samhället. När Nina (Leslie Grace) börjar studera på college möter hon majoritetssamhällets fördomar. Samtidigt har hon faderns förväntningar på sig. Resten är som en lycklig saga.

Det finns sköna scener, som när alla kvinnor på hår och skönhetssalongen dansar loss
så att till och med perukerna på hyllan börjar dansa. Och på klubbens dansgolv är
Vanessa (Melissa Barrera) som en eldslåga. Glassförsäljaren som säljer Paraguay från sin vagn. Och när filmens enda färgade latinos Benny ( Corey Hawkings) tar ton är det en ren njutning. Filmen har fått mycket kritik för att endast en (1) är färgad av skådespelarna med tanke på hur befolkningen är sammansatt i de länder de kommer
från.

Här är ingen revolution på gång utan här gäller ännu Tålamod och tro. Precis som Abuela (Olga Merediz) sjunger om sin ankomst och sin uppväxt med en mamma som arbetade som städerska hela livet. När strömavbrottet kommer tänder alla fyrverkerier och fortsätter dansa. Här finns inga plundrare och inga konflikter.

Hela filmen är som en kärleksförklaring till latinokulturen med alla sina positiva sidor. Men även en musikal behöver lite drama. Nu blir det en lång vacker dans utan
verklighetsförankringen.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Ojämn imponerande satsning innehåller åtskilliga guldkorn – Bangatan av Fia Ekberg

17 juni, 2021 by Mats Hallberg

foto Adam Ekholm

Fia Ekberg

Bangatan

4

Inspelad i hemmastudio och i Moorstream Studios i Stenkullen 2020

Producenter: Fia Ekberg / Patrick Rydman (exekutiv prod. Livet Nord)

Kakafon Records

42:30

Release: 4/6 2021

Musikalartist goes vispop skulle kunna vara passande rubrik på Fia Ekbergs riktningsförändring mot identitet som singer-songwriter. . Låt mig först fastslå tendens som noterats senaste 6-7 åren, då jag, förvisso tämligen selektivt, recenserat svensk musik live och på skiva. Anser att den mest intressanta musiken gjorts av kvinnliga artister. Och i min bok är en snubbe som Lars Winnerbäck väldigt överreklamerad. Ur det perspektivet är det tänkbart att min förväntningar i föreliggande fall låg lite väl högt. Bangatan är därtill ett album det är komplicerat att ha tvärsäkra synpunkter på, istället en skiva vars bedömning skiftar beroende på humör. Tre singlar har släppts. Utan att det explicit omnämns, har pandemins konsekvenser absolut påverkat innehållet på Ekbergs fullängdsdebut.

49-åriga småländskan har alltid ägnat sig åt musik. Trubadurade som barn, skaffat sig en gedigen utbildning. Gått folkhögskolor, Balettakademin i Göteborg och The London Studio Centre. Hon har försörjt sig som musikalartist i både Sverige och England. Under åren i England började hon skriva eget material., jobbade som studiosångerska och var med i band. Fick svårartade problem med rösten, men kunde utveckla låtskrivandet. 2003 skedde på en debut – ep första samarbetet med Patrick Rydman & Henrik Cederblom. Sedan dess har Ekberg rest runt i Europa och framfört sin musik. Vidare har kvinnan med så mycket på meritlistan, spelat musikteater för barn, ingår i gruppen My Quiet Companion, ingått i Springsteen-tribut samt i låtskrivarsällskap. Dessutom undervisar hon.

Ekberg bor på genuina Bangatan i utkanten av Majorna i Göteborg, en stad låtskrivaren gett sin kärleksförklaring. Det mest slitna kvarteret utgjorde en av skådeplatserna för Vår tid är nu. Har för mig att jag besökt två personer boende längs den klassiska gatan. Trots rötterna i Bottnaryd tycker artisten att hon hittat hem efter många uppbrott, genom att ha bott vid denna okuvligt stolta gata längre än på någon annan plats. Romantisk bejakelse! Texterna är ett kapitel för sig. Har ibland vissa besvär med att få grepp på dem, fast de går att följa i texthäfte. De speglar i viss mån platsen, än mer hur det är att längta efter närhet, vara mamma och att förhålla sig till vardagen. Nu är jag ingen som i detalj analyserar texter, inte ens när de är på svenska med substans. Flera funkar förträffligt, känns genomarbetade. Andra synes alltför impulsiva.

Patrick Rydman / Fia Ekberg – foto från artistens hemsida

Vi får nio original, samtliga signerade Fia Ekberg. Hon hörs på både akustisk gitarr, elgitarr, elbas (två spår), beats, keyboards (två spår) samt kör. Medproducent Patrick Rydman (hört som vokalist och arrangör) har mycket att stå i. Spelar keyboards, piano (ett spår), beats, cymbals, sounds, percussion/ loops, trumpet, kontrabas (ett spår), akustisk gitarr, elgitarr, elbas (ett spår), kör samt programmerad bas respektive dito stråkar. Imponerande insats av någon som var avsevärt mer multiinstrumentalist än undertecknad visste. Vidare körar Anna Ottertun och Marianne Holmboe på Jag tycker om dig, Henrik Cederblom förstärker med ytterligare elgitarr och e-bow medan pålitlige Sten Källman på sopransax märks i titellåten. Således ett påkostat album rikt utsmyckat med allehanda instrument och pålägg. Instämmer i ”varudeklarationen” att krispiga gitarrer och delikata syntljud utgör huvudackompanjemang till de nakna texterna.

Efter första lyssningen gick tankarna i riktning ”varken hackat eller malet”. Visar sig vid fler lyssningar vara en ganska omotiverad reaktion. Sedan tänkte jag skriva ”faller mellan stolarna” i rubriken. Artisten har med sig vokala färdigheter genom tonartshöjningar och ibland en sorts twist i rösten. Självklart sker dessa manövrar i samråd med bollplanket Rydman, som kan ha rekommenderat modifieringar. Icke förty skiner Ekbergs bakgrund stundom igenom. Angivna referenser till Ted Gärdestad, Tomas Andersson Wij och Eva Dahlgren är hyfsat relevanta. Vad beträffar Dahlgren märks en doft av En plats på jorden i Kanske är du som jag. Vackra balladen En stilla natt kan relateras till Frida Hyvönen eller rent av Barbro Hörberg. Ekberg etablerar självklar kontakt genom patos, emellanåt darr på stämman. Ett sympatiskt intimiserande hon delar med den störste i gamet, folkmusikdrottningen Sofia Karlsson. Under avdelningen referenser bör också Fröken Elvis (Camilla Fritzén) och Irma Schultz nämnas.

Min cd präglas av mångsidighet, flerskiktiga arr och raffinerade klanger. Finns en lyxig tyngd över produktionen som avviker från den gängse hos singer-songwriters. Ljudbilden är ypperlig. Tecken på hur ambitiöst man gått till väga, metoder som rent av kan anses pretentiösa. Låter antingen medryckande eller finstämt, ljust och sorgligt om vartannat. Tyvärr håller inte alla låtar riktigt samma höga kvalitet. Dock, efter fyra-fem lyssningar genererar skivan som helhet goda vibrationer.

En styrka rent musikaliskt handlar om hur stränginstrument hanteras. Förmodar att det är Henrik Cederblom som med den äran tar hand om flertalet solon. I en passage övergår ett sådant solo i fräcka licks. Inledande titellåt har hitpotential i sin poppiga framtoning. Urskiljer fler höjdpunkter. Erotiskt laddade Jag tycker om dig med sitt fräckt bluesiga sound toppat av vibrato på gitarr. Ekberg vägrar här vårda språket. Ett av de främsta alstren, tillika ett av de viktigaste textmässigt, heter Dansa. Läckert gitarrspel omgärdar låt om mobbing av en Billy Elliot-liknande varelse. I en hudlös ballad väjer inte låtskrivaren för solkig bitterhet. Vissa sånger är av mer poetisk karaktär, varvid på ett par ställen trumpet interfolierar elegant. Förvisso pretentiös anstrykning, men En stilla natt skulle passa som förlösande solosång i en gripande musikalscen. På plattans längsta låt överraskas vi av spoken word vars text tål att funderas på. Särskilt uppmaningen om att våga gå sin egen väg. Nålar vetter åt tillbakalutad jazz med sin skönt makliga optimism och perfekta symbios mellan markerade rytmer och trumpet.

Efter att ha beskrivit så pass många ingredienser i positiva ordalag, återstår bara att uppvärdera spretande Bangatan. Efter viss vånda hamnar betyget på en 4:a. Här finns mycket att utvinna.

Arkiverad under: Skivrecensioner

Filmrecension: Luca – en vacker film om vänskap för hela familjen

16 juni, 2021 by Rosemari Södergren

Luca
Betyg 4
Premiär 18 juni 2021 på Disney+

Disney och Pixars underbara nya datoranimerade “Luca” handlar om vänskap i en vacker italiensk omgivning med smäktande italienska toner och härligt blåa havsvyer. Två sjöjungfru-pojkar, Luca och Alberto, tar klivet upp på land, fast de alltid hört hur farligt livet på land bland monstren som kallas människor är. Bland människorna finns en stor rädsla för monstren som finns i havet. När Luca och Alberto vistas bland människorna i den lilla italienska fiskebyn gäller det att inte få vatten på sig. När en sjöjungfru kliver upp på land får han eller hon gestalt av en människa – men om de får vatten på sig förvandlas de tillbaka till sin sjöjungfru-form. Och den formen är människorna rädda för och vill döda. I människornas ögon är en sjöjungfru ett monster.

I den lilla fiskebyn har Luca och Alberto svårt att passa in i mallen och de får en fiende i Hercule. Men de hittar vänskap också, med en flicka som är utanför byns gemenskap också. Gemenskapen bland de unga i byn är inte särskilt hjärtlig, den bygger på skräck för Hercule. Det har paralleller till den fascism som styrt i Italien under 1900-talets början.

Luca är en vacker film om vänskap men också om diktatur och rädslor för de som är annorlunda – och om att kunna acceptera varandra och leva tillsammans. Det är trist att pandemin gör att denna enbart tycks släppas digitalt. Luca skulle vara underbar att se på stor duk med bra ljud.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 467
  • Sida 468
  • Sida 469
  • Sida 470
  • Sida 471
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in