• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Bokrecension: Sly av Sara Strömberg – en mycket lyckad debut som deckarförfattare

29 december, 2021 by Rosemari Södergren

Sly
Författare Sara Strömberg
Vera Bergström (del 1)
Utgivningsdatum 2021-08-20
Förlag Modernista
ISBN 9789180230865

Sly är den första deckaren i en planerad serie med en journalist som hjälten. Journalisten är lokalredaktören Vera Bergström, en kvinna som är 50+ och ensamstående, utan barn och som blivit av med sitt jobb som lokalredaktör i Jämtland då tidningsägarna dragit ned på antalet lokalanställda. Deckaren är skriven av Sara Strömberg, som också är journalist i Jämtland. Det märks att författaren kan sitt område och vet hur det är både att leva i Jämtland och att arbeta som lokalredaktör där.

Jag tycker mycket om denna kriminalroman, av flera skäl. Det är Sara Strömbergs debut som deckarförfattare och jag är övertygad om att vi kommer att läsa mer av henne i denna genre. Miljön är beskriven så att jag känner det som att jag är där, på plats och personerna, speciellt Vera Bergström, känns äkta.

Det har under senare år kommit flera skickliga författare som skriver om miljöer i norra Sverige. Tove Alsterdal är känd sedan längre tid, men det har tillkommit flera efter henne. Jag tänker att den norrländska miljön och landskapet passar väldigt bra för mörkare berättelser – och dessutom behövs det mer fokus på andra delar av Sverige än huvudstaden Stockholm och andra-staden Göteborg. Mediebevakningen i Sverige är oerhört fixerad på vad som händer i Stockholmsområdet. Det finns faktiskt mycket mer i Sverige och många fler människor än stockholmarna.

Handlingen utspelas under hösten i Jämtland. Den friställda lokalredaktören Vera Bergström bor i en igenbommad tågstation och har tagit jobb på ortens gymnasium. Då en kvinna hittas mördad i skogarna på Åreskutans baksida blir Vera övertalad av lokalredaktörernas chef att skriva ett reportage om bybornas rädsla. Men längs vägen blir hon allt mer besatt av att ta reda på vem offret var, vem som mördat henne – och varför. Det dröjer inte länge förrän Vera själv är i fara.

Vera vaknar till på flera sätt. Framför väcks journalisten inom henne till liv igen och hon känner att för att bli sig själv måste hon återuppta journalistiken. Medan hon gräver mer och mer kring den mördade kvinnans liv möter hon också egna besvikelser och upplevelser. Hon möter delar av sig själv och tar ställning till vad hon vill göra av sitt liv. Som 50+ har hon många känslor och tankar kring hur livet blev och vad som inte blev av.

Ett enda minus har kriminalromanen: och då handlar om vem som är mördaren och varför. Jag har lite svårt att tro på den upplösningen men jag tänker inte berätta mer, för det skulle kunna vara en spoiler. Denna deckare är absolut värd att läsa och oavsett vad man tänker om lösningen på mordet så ger den en hel del att fundera vidare på och diskutera kring, vilket är ett av kulturens viktiga syften.

SARA STRÖMBERG [f. 1975] är uppvuxen i Västerbotten och Jämtland.
SARA STRÖMBERG [f. 1975] är uppvuxen i Västerbotten och Jämtland. Hon arbetar som journalist och kulturredaktör i Östersund, där hon också är bosatt med sin familj. Sly är den första boken om antihjälten Vera Bergström. En stort anlagd spänningsdebut i Åsa Larssons anda, förlagd till en plats där storstadsturismen har tagit över, där vinnarna tar allt och där förlorarna faller.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Filmrecension: Aja baja, Alfons Åberg – helt underbar

27 december, 2021 by Rosemari Södergren

Aja baja, Alfons Åberg
Betyg 5
Svensk biopremiär 21 januari 2022
Regi Tomas Alfredson

Alfons Åberg fyller 50 år 2022 och det finns med tre nya filmer som bygger på Gunilla Bergströms älskade klassiker. Ja något annat ord finns inte för dessa underbara böcker om finurliga Alfons och hans pappa.

Den första filmen, Aja baja, Alfons Åberg, släpps på bio 21 januari och den består av tre kortfilmer. Helheten är en underbar berättelse om kärlek mellan en förälder och ett barn, om respekten för barnet och en hyllning till alla våra små vardagsliv.

Om du har tillgång till något barn i de yngre åldrarna: missa inte att ta med detta barn till denna underbara filmupplevelse. Regissören Tomas Alfredson har förvaltat känslan från böckerna med skicklighet och Jonas Karlssons berättarröst är helt perfekt. Jonas Karlsson läser så det känns som att jag sitter i hans knä som en liten krabat och lyssnar hänfört.

Gunilla Bergström har med sina böcker om Alfons Åberg fångat äventyren i vardagen. Utan att behöva använda biljakter eller stora uppgörelser mellan de onda och de goda gör hon vardagen spännande, hon öppnar våra ögon för hur fantastiskt spännande det kan vara att vara på väg till dagis eller skola. ”Jag ska bara” säger Alfons och hittar hela tiden på något nytt han bara måste göra innan han kan komma till pappa som väntar med gröten i köket.

Regissören Tomas Alfredson berättar i ett pressmail:
– Jag funderade på vad som skulle hända om jag tog med mig filmfotografen Simon Rudholm och kröp in i en Alfonsbok och filmade av vad vi såg och sedan gjorde en liten film av det hela. 
Jag tyckte att berättelsen skulle vara precis så som Gunilla Bergström skapat den, utan att lägga till eller dra ifrån, men att med kamerans hjälp välja detaljer, närbilder och vinklar.

Alfredsons tillvägagångssätt fungerar perfekt. Fotona, bilderna, i lagom lugn takt tillsammans med Jonas Karlsson röst förmedlar samma kärlek till vardagslivets storhet som böckerna. Det känns som att det är precis det här vi behöver: se storheten i det lilla.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Svindlande äventyr i ljuvligt dynamiskt samspel – Jazzy Christmas på Stora Teatern

25 december, 2021 by Mats Hallberg

23/12 2021

Stora Teatern i Göteborg

Har hampat sig så att jag åtskilliga gånger senaste åren recenserat Caecilie Norby, från skivor och framför allt konserter. Också hört live och skrivit om hennes goa vänner på scen, som ju i ett fall är en otillräcklig benämning, då den hänförande vokalartisten är gift med Lars Danielsson. Basisten och cellisten kunde betraktas som den som skötte rodret under en strålande konsert i julens tecken. Duon flankeras av en gitarrvirtuos från Göteborg med världen som arbetsfält och trumslagare Magnus Öström, berömd från E.S.T och Rymden. Efter fem utsålda hus på jazzklubb i Köpenhamn, dristar de sig till att anordna Jazzy Christmas, en afton när familjer hemmavid lägger sista handen vid förberedelser inför årets stora högtid. De flesta krogar håller därför stängt. Jag laddar upp med fantastisk torskrygg på ett av gäster ovanligt glest befolkat Skanshof. Cirka 270 entusiastisk klappande händer fanns ändå på plats, i den vackra salong där Norby´s mor för fyrti år sedan sjöng opera av Carl Nielsen.

Brukar hävda med visst fog att det även som publik kan bli vanskligt att få samma känsla i kroppen, när man önskar att succétillställning ska upprepas, något eller ett par år senare. Poängen är att jag recenserade Jazzy Christmas för två år sedan, då med Snorre Kirk bakom trummorna. Fann då rubriksättarens ord världsklass berättigat. Ingen skillnad mot denna gång. Känslan i kroppen var nästan identisk. På Montmartre ingick också pianisten Jan Lundgren. Hans frånvaro kompenseras obehindrat av övriga musikanter. Får veta att det var premiär i Sverige för konstellationen på fotot ovan. Och vilken premiär det blev!

Man öppnar med danska psalmen Det är en ros utsprungen. Norby ackompanjeras försynt i en lätt tillskruvad version med drag av romanssång. Benämningen jazz ska mest som en utgångspunkt, en rörlig positionsbestämning. Någon enstaka gång kunde operautvikningarna (Caecilie brås definitivt på sin mamma Solveig Lumholt) förefalla opåkallade. Icke desto mindre är mixen unik och hänryckande. I Have Youself A Mery Christmas vräks det på. Fräckt, souligt groove där Wakenius snyggt adderar latin-style. Redan tidigt in i programmet kan fastslås att Magnus Öström tillför en annan vibe, gör formidabelt avtryck oavsett om han spelar baktaktsavigt eller excellerar genom rättframt markerade rytmer.

Jul, jul, strålande jul inleds som ett underbart samarbete makar emellan. Melodin levererad på kontrabas kompletteras efter hand av Wakenius, något han gör på sin akustiska gitarr otroligt smakfullt, ytterst delikat. Hela poängen med Norbys fantastiskt framgångsrika koncept är de himmelska kontrasterna. Publiken är införstådd med att temperament kommer skifta maximalt. I en ösig låt om snö i december har vokalkonstnären lagt in enastående impro-språng, vilka avlöses av ömsint ballad. Efter hennes fina originallåt First Conversation, skriven för tjugo år sedan till sitt och världens barn, följer chant och handklapp insvept i västafrikanska rytmer, vars glädjerika utbrott övergår i Wholly Earth (Norby/ Danielsson). Artisten överlåter generöst utrymme åt musikerna i ett magnifikt tvådelat stick. Virtuos dialog emellan Wakenius och Öström skiftar till vidunderlig konversation emellan scattande Norby och trumslagarfantomen.

Andra set tar vid med fler kontraster, fler musikaliska övningar på högsta nivå. Kvartetten är extremt rutinerad utan att någonsin ta till knepet att gå på rutin. Inga utmaningar fuskas bort. Noterar allra först en nynnande Norby, trakterandes ett runt format rytminstrument placerat på scengolvet, jämte Danielssons drivande pizzicato på cello. Utvecklas till stimulerande excess i rytmiska kliv. Klangen förstärks sublimt av effektbox kopplad till cellon, vilket framkallar magi. Vad som framförs i ofantligt sprudlande tongångar är Toccata (Danielsson). Ett minst sagt fingerfärdigt solo från Ulf Wakenius minner om eran med Guitars Unlimited. Samtliga på scen kastar loss i ekvilibristisk utsvävning betitlad Momento Magicco (Wakenius). Sanslöst spännande stycke! Hör härligt frijazzig tolkning av Irving Berlin´s White Christmas.

Som ni märker är det inte uteslutande julsånger på repertoaren. Publiken får också överraskningar. Let It Snow, Let It Snow, Let It Snow för oss tillbaka till huvudspåret på ett stämningsfullt sätt. Wakenius riffar fräckt över pregnanta basgångar och subtilt vispspel. Glädjen från scen smittar av sig till publiken. Blir extra tillfreds av jambetonad instrumental, längre intervall. En glimrande episod där flow uppstår. I den längre andra akten är opera-referenserna från kvinnan i centrum rikliga. Extranumret blir föga förvånande utsökt vackert: Hallelujah till ackompanjemang av cello.

Beståndsdelarna i Jazzy Christmas utgörs av rytmiska finesser, enormt starka melodier, bländande samspel och som kronan på verket lika gripande som ofattbart omfångsrik sångkonst. Kvartettens oförlikneliga musik får sin glansfulla kontur genom dramatiskt laddade arrangemang, vilka raffinerat interfolieras av försiktigt brinnande lågor. Min oro över att succén inte skulle upprepas kom på skam.

Arkiverad under: Musik, Recension, Scen

Högkvalitativt musicerande i säregna arrangemang – Christmas Syndrome av Jazzagenturen/ Lindborg/ Hermansson

22 december, 2021 by Mats Hallberg

artwork Pontus de Wolfe

Jazzagenturen/ Lindborg/ Hermansson

Christmas Syndrome

5

Inspelning, mars 2021 i Riksmixningsverket Sthlm

Inspelning, mix, master och prod.: Pontus de Wolfe

Jazzagenturen

46:08

Release: 26/11 2021 (digitalt) releasekonsert 8/12 2021 på Södra Teatern

Fick relativt nyligen en förfrågan om recension från en av de i projektet involverade. Tackade JA med förbehåll att cd önskades. Den så kallade snigelposten tar sin tid på sig för att dela ut försändelser. I eftermiddags kom skivan. Nu har tid avsatts för att lyssna och ta anteckningar. Tycker givetvis att recensionen ska publiceras före jul, varför det blev stressigt. Vill jämföra med begreppet förstatagningar, vilket ju förekommer vid film- och skivinspelningar. Skriver i motsats till hur jag brukar gå till väga, efter att enbart en gång, ingående studerat hur det låter.

Jazzagenturen är ett nätverk av musiker och band i vår huvudstad, vars syfte är att anordna spelningar på större och mindre scener. Under pandemin har man istället mest ägnat sig åt att spela in i studio. Har tidigare på Kulturbloggens fb-sida tipsat om Swedish Songbook Series med Leo Lindberg trio (delade scen med kvintetten på Christmas Syndrome under releasekonserten på Södra Teatern). Jazzagenturen sägs representera traditionell jazz, nota bene inte tradjazz och definitionen ges sannerligen vida ramar.

På föreliggande skiva finns tolv melodier/ stycken, vars anknytning till årets stora högtid är uppenbar ibland, inte lika uppenbar andra gånger. Arrangemang och utförande får helt avgörande betydelse. Projektet marknadsförs som skavigt och avantgardistiskt vilket äger sin riktighet. Saxofonist Fredrik Lindborg i par med pianist Fredrik Hermansson är ”skyldiga” till samtliga snillrika arr. Hade kunnat bli pannkaka, istället uppnås munterhet och framför allt genialiska djupdykningar.

Trots att vi har över tvåhundra gemensamma facebookvänner är Fredrik Hermansson ett nytt namn för mig. Han är verkligen inte oäven, tvärtom. Gör strålande ifrån i detta i övrigt välbekanta sällskap. Kvintetten består av Hermansson, saxofonisten Fredrik Lindborg, trumpetaren Nils Jansson, allestädes närvarande Niklas Fernqvist på kontrabas samt lika aktiva Konrad Agnas bakom trumsetet. Bortsett från nämnde pianist har jag hört musikerna i åtskilliga skiftande sammanhang, live och på skiva. Lyssnandet har i stundtals resulterat i skriftligt beröm.

Från releasekonsert på Södra Teatern i Stockholm – bild från Jazzagenturens fb-sida )okänd fotograf)

Rolig början i lätt vanvördig stil. Ave Maria framförs till stor del som en sömning blues. Vem kom på idén? Den ruskar på sig, piggnar till allteftersom. Helt genialt arr med pricksäker Nils Jansson och i rollen som främste assistent märks Niklas Fernqvist. Följs upp på lika skojigt manér. Fredrik Lindborg med flera firar triumfer när Disney-klassiker förknippad med julaftonssignatur, omvandlas till en combo av yster swing och stolt blues. Oj vad busiga man är när den sidan exponeras. Ett stycke ur Nötknäpparsviten featuring Lindborg på basklarinett eller möjligen barytonsax, demonstrerar kvintettens fabulösa mångsidighet. Tjusigt värre! All I Want För Christmas Is You är pulserande, förstklassig bebop utförd av kvalitetsmusiker. Ursprungsmelodin har förvandlats till nära nog oigenkännlighet. Liksom i Sally´s Song (D. Elfman) hörs inspirerade solon från, den för mig nyupptäckta pianisten.

Frapperas av lysande ensemblespel i Silent Night, vars utflykter placerar sig vid rimlighetens bortre regioner. Respekten för en finstämd psalm som emotionellt påverkat så många, behålls i en balansakt. Att hotta upp psalmer kan annars lätt leda fel. Ballad i form av Gustaf Nordqvists Jul, jul exekveras bedårande med en strålande Nils Jansson i centrum. Låtlistan på Christmas Syndrome har en enorm spännvidd.

En fantastik melodi utgår från ett soundtrack till vad som förmodligen är en skräckfilm från 2006. Avser Sally´s Song som genomsyras av eminent spel från samtliga. Fridfullt och tillbakalutat utan att ens komma nära det mjäkigt inställsamma. Avlöses av ett annat amerikanskt soundtrack från tidigt 50-tal, förevigat av Bob Hope. Kvintetten skrudar sig i sina mest propra bluesiga kostymer. Melodin kröns genom formidabelt solo av saxofonist Lindborg.

Temat i muntra folkvisan Uppå Källarbacken tillhör de få som känns igen direkt. Förekommer tydligen både när det vankas ringdans kring midsommarstång och julgran. Musikernas schwungfulla attacker förtjänar massvis med lovord. Det är kul och det svänger kopiöst. Ytterligare dansanta tongångar i Blue Christmas artar sig nästan till dixie, med antydan till latin-vibe. Får ingen som helst julkänsla, däremot association till slickt spelande Earl Bostic. Allra sist tar de bägge arrangörerna sitt koncept så långt det är möjligt, rakt in i snårskogen. En engelsk julpsalm från 1700-talet tolkas i frijazzig estetik. På hugget varande Fredrik Lindborg anför. På sluttampen ökas intensiteten ett snäpp till av trumfantomen Konrad Agnas.

Hörs att formationen stortrivs i studion. I halsbrytande arrangemang presteras på en svindlande nivå. Det är snyggt, tokroligt och otroligt variationsrikt!

Arkiverad under: Skivrecensioner

Recension av tv-serie: Folk med ångest

22 december, 2021 by Rosemari Södergren

Folk med ångest
Betyg 3
Premiär på Netflix 29 december 2021
Regi Felix Herngren
I rollerna syns Alfred Svensson som Jack, Dan Ekborg som Jim, Leif Andrée som Roger, Marika Lagercrantz som Anna-Lena, Carla Sehn som Julia, Petrina Solange som Ro, Anna Granath som Zarah, Per Andersson som Lennart, Lottie Ejebrant som Estelle, Sofia Ledarp som Maria samt Shima Niavarani som Milou.

Två klantiga poliser, Jack och Jim som dessutom är far och son, misslyckas med att fånga en bankrånare som tar sig in i ett hus med en lägenhetsvisning och tar åtta personer som gisslan. När gisslan släppt och bankrånaren försvunnit, som om om rånaren gått upp i rök, visar det sig att inte en enda ur gisslan kan ge någon beskrivning av rånaren/gisslantagaren. Folk med ångest är en tv-serie i regi av Felix Herngren som hade vunnit mycket på att mera renodlat satsa på antingen komedi eller drama eller action. Nu förlorar serien en hel del på att dess karaktärer skildras som töntiga. Det är väl en stil som blivit typisk svensk, ett arv från Åsa-Nisse-filmerna måhända?

Den äldre av de två poliserna, spelad av duktige Dan Ekborg, ser till att han själv och sonen får utreda det mesta själva. Att två landsortspoliser själva får utreda ett gisslandrama är förstås helt orealistiskt. När de börjar intervjua den ena efter den andra ur gisslan visar det sig att ingen av dem tycks ha sett gisslantagaren men samtidigt får vi en inblick i deras liv och deras tragedier. Den delen av serien är intressant, det är en varm berättelse om hur människor kan mötas när de är ärliga och öppnar sig för varandra. Karaktärer som är väldigt olika varandra kan hitta stöd och förståelse för varandra. Den delen är seriens styrka.

Netflix har en bra beskrivning av serien:
Den efterföljande utredningen förvandlas snart till en klassisk – men fantastiskt rolig – pusseldeckare där samtliga i gisslan får ge sin skildring av vad som faktiskt hände i en serie motstridiga vittnesmål. Vad polisen inte vet är att personerna som tagits som gisslan delar en hemlighet som har skapat ett unikt och nästintill obrytbart band dem emellan.

Den som gillar svenska serier som Solsidan kommer troligen att gilla denna serie också. Det är samma komiska/töntiga karaktärer som på ett överdrivet sätt berättar om hur människor agerar. Men en lång rad av duktiga svenska skådespelare som tidigare nämnde Dan Ekborg och Sofia Ledarp, Shima Niavarani Leif Andrée, Per Andersson och Marika Lagercrantz med flera. Duktiga skådespelare höjer nivån från buskis.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Toppnytt, TV Taggad som: Felix Herngren, Netflix

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 422
  • Sida 423
  • Sida 424
  • Sida 425
  • Sida 426
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in