• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Skivrecension: Soundtracket till Cornelis

4 november, 2010 by Redaktionen

Cornelis var inte en i raden av svenska visartister. Att göra en film om en artist som Cornelis ställer förstås större krav på musiken än i andra filmer. I filmen om Cornelis spelar musiken lika mycket en huvudroll som Hans-Erik Dyvik Husby – skådespelaren som gestaltar Cornelis själv. Soundtracket innehåller originalinspelningar som man grävt fram ur ett djupt bergrum där de legat och väntat på att upptäckas. På några har man varsamt ersatt Cornelis röst med Dyvik Husbys och resultatet är en äkta scenkänsla som föder en nyfikenhet på mannen som med sin röst så effektivt spelar Cornelis. I utgrävningarna bland lådor av material har man hittat både gammalt och nytt – och därför finns det också tidigare outgivna inspelningar av de kända sångerna.

Musiken blir tråden igenom berättelsen om Cornelis utsvävande liv som artist och rättshaverist, men också hans roll som make och far och till slut som en legend. Soundtracket innehåller inte bara Cornelis sånger utan också annan musik från filmen. Jack Vreeswijk har gjort stämningsmusik man nästan kan ta på. Det är inte svårt att uppleva historien från filmen igenom lyssningen. Här finns också den musik Cornelis själv uppskattade – skön jazz som är samtida med Karl-Bertil Jonsson. Det är Lars Gullin, Siw Malmqvist men också Janne Schaffer och Pugh Rogefeldt.

När jag lyssnar på sångerna, på musiken däremellan och på den samtida jazzen, förstår jag hur stor Cornelis var. Han var vår tids Bellman, en modern Dan Andersson eller en Evert Taube utan förljugen sjömansromantik. Med ett stort men bräckligt ego tog han plats i det visans musikaliska landskap som växte fram i skydd av det radikala 60-talet och under proggens röda 70-talsfanor. Men Cornelis hörde aldrig till kärnan i det proggrockande Sverige. Medan andra trubadurer eldade folkmassorna till rättmätig kamp, gick Cornelis kompromisslöst sin egen väg. Med burleska visor berättade han om människor på livets skuggsida, om vinddrivna och kantstötta existenser. Hans iakttagelser är skarpa samtidsskildringar som Ballad på en soptipp om jakten på allt högre standard eller Slusk Blues om grabben som inte följer normer och moral. Han sjunger om Polaren Per som lurade tanten på socialen och om den morgonnakna Ann-Katarin vars lycka dör av skratt. Han sjunger om Fredrik Åkare som förförde den ljuva fröken Cecilia Lind en ljummen sommarkväll i skärgården och om Herr Ågren som nog besökte Cornelis själv ganska ofta. Det ilskna vemod och lätt anarkistiska förhållningssätt som präglar sångerna får hans briljanta och burdusa personlighet att träda fram från soundtracket och får mig att vilja se filmen. Sångerna stannar kvar i minnet och det slår mig att de är märkligt och genuint svenska. Cornelis var den svenskaste holländare som någonsin funnits.

Trailer för filmen

Cornelis i egen hög person sjunger Ballad från en soptipp.

Kulturbloggens recension av filmen
Gaffas recension
Intervju med Jack Vreeswijk inför premiären på filmen

Läs även andra bloggares åsikter om Cornelis, soundtrack, recensioner, musik, visor, Cornelis. Vreeswijk

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Cornelis, Cornelis. Vreeswijk, Musik, recensioner, Soundtrack, visor

Skivrecension: Echoes, Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet

4 november, 2010 by Redaktionen

Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet, Echoes Foto: Anders Löwdin. Fler bilder på Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet.

Magnus Carlson från Weeping Willows, tillsammans med The Moon Ray Quintet har på nyutkommna plattan Echoes tagit sig an och tolkat storheter som Nina Simone, Nick Cave, Nick Drake med flera. Jag tycker att det är modigt och rätt framgångsrikt.

Jag har lyssnat och lyssnat och även besökt bandets releasespelning på restaurang Imperiet i förra veckan. Och skivan växer för mig i angelägenhetsgrad ju mer jag lyssnar på den. Den är soft, mjuk och nyanserad. En vacker musikalisk förpackning helt enkelt utan att försöka förminska. Live kommer dock den riktiga nerven som jag stundtals saknar på skivan, det svänger rejält.

Detta är musik jag gillar. Den har sin självklara plats i mitt vardagsrum en lördagskväll när jag bjuder på fin middag. Ja, det är en musik för vår tid nu i mörka november när det bästa man kan göra är att krypa inomhus och riktigt rå sig själv och de sina. Ja, ni förstår ….

En extra bugning åt bandet The Moon Ray Quintet som i sin proffessionallitet verkar kunna lira skjortan av vem som helst ….

Avslutningsvis så hade det inte suttit fel med även Riders on the Storm på skivan. Alldeles lysande, se själva på YouTube.

Bästa låt: I’m alive!
I’m alive!
And I see things mighty clear today, I’m alive!
I’m alive!
And I’m breathin’ clean, fresh air today, I’m alive!


Echoes
Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet. Består av:

Magnus Carlson– vocal
Goran Kajfeš– trumpet, producer
Per ”Ruskträsk” Johansson- Saxofon
Carl Bagge-piano
Peter Forss- bass
Lars Skoglund- drums
Mattias Ståhl– vibraphone

Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet tolkar följande låtar och musiker: River Man (Nick Drake), Feeling Good (Nina Simone), Barabajagal (Donovan), Rain (José Feliciano), If I Could Only Be Sure (Nolan Porter), Ain’t There Something Money Can’t Buy (Young Holt Unlimited), I’m Alive (Tommy James and the Shondells), Black Swan (Thom Yorke), Love Letter (Nick Cave and the Bad Seeds) och Ocean Rain (Echo and the Bunnymen) och Summer in Siam (The Pouges).

Läs & lyssna – MySpace 1, MySpace 2.

Referenser:
Svd, recension, DN, recension, HD, recension

Läs även andra bloggares åsikter om Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet, Echoes, recensioner, musik, jazz.

Arkiverad under: Musik, Recension

Skivrecension: Good Charlotte – Cardiology

3 november, 2010 by Rosemari Södergren


Good Charlotte som ett punkigt eller rockigt band? Glöm det när det gäller nya skivan Cardiology. Det är som den engelska sajten Craveonline skriver: Det är en popskiva med bra hitkänsla. Även om Craveonline är lite grinig fick albumet ändå 6,5 av 10 poäng.

Good Charlotte’s new album Cardiology is lunchroom theme music, teenage anthem songs that serve up a healthy dose of fake rebellion in a super, finger snapping, catchy way. This is an album for suburban kids who think dressing in all black at the mall makes them really different. It’s the by-product of the fact that punk rock is now a rite of passage, a “phase” kids go through akin to the Hula Hoop or the buckle shoe. Tattoos, piercings, Mohawks, bullet belts, all the things my generation got beaten up for now make up the scene uniform for kids who will love Cardiology.

Jag gillar jättemycket titellåten: Cardiology, Det är en mjuk, spröd, ganska smörig sång om det omöjliga att förstå hjärtat.
Först blir jag lite förvånad när jag lyssnade på albumet, för att Good Charlotte brukar låta mycket råare, men bandet fungerar bra som ett snällt popband också.

Läs även andra bloggares åsikter om Good Charlotte, Cardiology, musik, popmusik
M

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Cardiology, Good Charlotte, Musik, Popmusik

Skivrecension: The Bells – Threads

3 november, 2010 by Redaktionen

The Bells är en svensk poptrio, en klassisk sättning med trummis, bassist och gitarrist.

Och musiken låter därefter, det är soft modern popmusik med inslag av svårmodiga texter.
Det är nostalgiska tillbakablickar, ånger och saknad i vuxen popförpackning.

Sångaren, Jonas Tenglund, är stundtals tveksam och är i mitt tycke det gruppen har att jobba mest på inför framtiden.

Albumet har 10 spår:
Open forests, Closed fields
River’s Hand
We kick back
I owe my life to more than I can mention
Reading
After summer
All our relations
No waves
Outside
Looking for a career

Smakprov på albumet kan avlyssnas på The Bells hemsida.

Många av låtarna skulle platsa på Lugna Favoriter vilken dag i veckan som helst.

Bästa låt: River’s Hand

Läs även andra bloggares åsikter om The Bells, recensioner, musik, popmusik

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Musik, Popmusik, recensioner, The Bells

Skivrecension: Gary Wilson – Electric Endicott

3 november, 2010 by Redaktionen

År 1977 släppte Gary Wilson ett unikt bisarrt och personligt album med titeln You Think You Really Know Me. Kort efter att albumet släpptes försvann Gary Wilson spårlöst. Albumet väckte till en början ingen större uppmärksamhet, men Gary’s småstadsopus spred sig från mun-till-mun och inspirerade med sina udda låtar och personliga musikaliska vision en hel generation yngre musiker och producenter.

Albumet fick kultstatus och höjdes till skyarna av bland andra Beck och The Simpsons skapare Matt Groening.

I början av 2000-talet hyrde Motel Records en privatdetektiv för att spåra upp Gary Wilson. Till slut fick man kontakt med honom via hans gamla bandmedlemmar. Han var då nästan 50 år gammal och försörjde sig som vaktmästare på en porrbio. Motel Records fick hans tillåtelse att 2002 återutge You Think You Really Know Me. Filmaren Michael Wolk fick korn på historien och gjorde en dokumentär om Wilson – You Think You Really know me, The Gary Wilson Story.

Karriären tog fart och 2004 släppte Wilson Mary Had Brown Hair på Stones Throw Records, hans första album med eget material på nästan 30 år.

Wilsons liv kantas av anekdoter och besynnerliga episoder liknande dessa. Han lär t ex som 14-åring ha träffat konstmusikern och kompositören John Cage. Denne imponerades så till den grad av Wilsons begåvning att han bjöd hem honom. De pratade musik i flera dagar. Av Cage fick Wilson lära sig att om musiken han skapar inte irriterar och oroar lyssnarna så har han inte gjort sitt jobb.

Wilsons nya album, Electric Endicott, visar att han inte glömt bort sin gamle lärofaders visdomsord. Den musik Wilson gör skulle kanske kunna kallas loungemusik från helvetet. Men albumet innehåller mycket mer än så. Korta experimentella ljudkollage blandas med avant-garde jazz, electro-funk, ”pop” och ”soul”.

Det är inte ofta man hör ett album som spretar åt så många olika håll. Detta är också albumets stora svaghet. Jag tror plattan hade vunnit på att något av uttrycken renodlats. Som det nu är skrevar den musikaliskt åt så många olika håll att helhetsintrycket bara blir förvirrande. Men, vem vet, det är kanske just det som Wilson vill åstadkomma? Ett album med en rad underfundiga poplåtar, eller stämningsfull pianojazz, vilket Wilson är klart kapabel att skapa, hade tilltalat mig betydligt mer än alla de oförenliga ljud och gåtfulla textbudskap som nu strömmar emot mig.

Albumet innehåller fjorton låtar, den kortaste trettio sekunder, den längsta knappt fyra minuter – all songs written and performed by Gary Wilson. De bär namn som Sandy Put Me On A Sick Trip, Swingin With Karen Tonight och The Clouds Cry For Endicott.

Slutsats: Legenden Wilson är betydligt mer intressant än musiken han gör. Electric Endicott kommer sannolikt inte att göra samma avtryck som debutplattan från 1977. Ändå är detta tveklöst ett originellt album, som här och där låter lite som en nedtonad Captain Beefheart. För den som är intresserad av udda och utforskande musik kan Electric Endicott bli en trevlig bekantskap.

Men det måste också sägas: vill man höra personlig och annorlunda musik så finns det betydligt bättre alternativ. Jag kan t ex rekommendera hela Robert Wyatts katalog. Wyatt skulle rent idémässigt och musikaliskt kunna sägas vara Wilsons europeiska tvillingsjäl.

Lyssna på Gary Wilsons förstlingsverk You Think You Really Know Me från 1977 via Grooveshark.

Läs även andra bloggares åsikter om Gary Wilson, recensioner, musik

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Gary Wilson, Musik, recensioner

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1450
  • Sida 1451
  • Sida 1452
  • Sida 1453
  • Sida 1454
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in