• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toppnytt

Maj Wechselmann intervjuas om filmprojektet Moa

11 februari, 2018 by Mats Hallberg

Foto från kommande film om Moa Martinsson

Skriver nästan aldrig om film, ett  känslostarkt uttrycksmedel jag tyvärr i hög grad måste bortprioritera av tidsskäl.  I samband med årets filmfestival i Göteborg – en tilldragelse som jag tog semester för att uppleva på 90-talet – kom en förfrågan jag ville tillmötesgå.  Önskemålet kom från en PR-ansvarig person, med anledning av ett seminarium 28/1  med fokus på kommande dramadokumentär om Moa Martinsson.  Ett 18 minuter långt klipp visades. Ebba Witt Brattström och Maj Wechselmann som skrivit manus,  berättade om ett Work in progress.  Eftersom jag hade bokat in annan aktivitet och höll på med  andra skrivjobb, har jag först nu möjlighet att publicera, den intervju som via mejl genomförts med den ytterst produktiva Wechselmann. Minns dokumentärfilmaren från ett livligt panelsamtal på Hagabion under en festival för omkring tjugo år sedan. Och när hennes omskakande  Det är upp till dig visades på Bio Roy för några år sedan, köpte jag en kopia på dvd.  I den långa raden av verk från en uppmärksammad filmare och debattör, vill jag lyfta fram Barn av sin tid. Den är ett porträtt på författaren Aino Trosell, en kvinna numera bosatt i Göteborg som var min hedersgäst när jag hade 50-års kalas.

För att återgå till intervjuns ämne har jag sett spelfilmen Moa (1986), den berättande musikföreställningen Moa som turnerat hos Riksteatern samt läst fyra av Moa Martinssons romaner.  Två trailers, eller snarare oklippt råmaterial, uppladdat på Youtube, har fungerat som underlag för mina frågor och mitt intresse Som bonus har jag dessutom haft tillgång till en skiss över en planerad biografi om Moa Martinsson.  Filmen om Moa Landsmodern innehåller hela femhundra statister. Den berättande rösten tillhör Gunilla Nyroos. Att hon fått uppdraget som speaker passar perfekt, inte minst för att hon hade huvudrollen i ovan nämnda spelfilm. Har läst mig till att Wechselmann låtit sig inspireras av Witt Brattströms avhandling om Moa Martinsson, den som har titeln Skrift och drift på trettiotalet.

Varför behövs en sådan här film om Moa? Därför att Moa var den första som skrev realistiskt om våldtäkter i hemmen, den första #metoo

Hur ska hon värderas litterärt? Hon fick genom Folket i Bild en jättepublik- upp till 130 000 per bok. Bara Vilhelm Moberg nådde upp till jämförbara siffror. Detta skedde i en tid då tv inte fanns. Litteraturkritikerna och hennes egen generation av författare var snåla och ogenerösa mot henne.  Hennes, ofta självbiografiska, böcker är ännu viktigare idag. Det finns väldigt få vittnesmål om fabriksarbeterskornas och pigornas liv. Litterärt finns det få som skildrat de små i samhället så empatiskt, så humoristiskt och sarkastiskt. I visa böcker blir hon profetiskt poetisk. Idag kan hon också läsas som ett av de enda vittnesbörden ur socialantropologiskt perspektiv, om de nedersta. (Wechselmann exemplifierar med det myller av människor på olika nivåer av samhällsstegen som beskrivs i i Martinssons Östgötaepos  Vägen under stjärnorna. Av utrymmesskäl har jag valt att inte ta med denna passage.)

Varifrån hämtade hon sin energi och obändiga livsvilja? Jag tror att hennes stora kärlek till modern (Kristina) bar henne. Moas ogifta mamma hade just värme och empati för de som hade det ännu värre ställt.

Att belysa gigantiska klassklyftor och ojämställdhet mellan könen, har det varit drivkrafter i ert arbete? Ja! Lägg därtill den töntiga och oseriösa behandlingen av Moa från akademikerna, inte minst Svenska Akademien som gav pris till en tokig tant. I sin iver att höja Harry Martinsson till skyarna, gjorde Sonja Ehrfurt sig skyldig till ett nidporträtt och karaktärsmord på Moa.

När och var är det tänkt att filmen ska ha premiär? K-special på SVT ska ha den, men jag hoppas på biopremiär hos Folkets Hus och Parker. 

Hur har den finansierats? Av Film i Öst plus institutioner som Arbetets museum i Norrköping, Östgötateatern, Örebro Länsteater, ett antal småteatrar i Östergötland, ”Hallarna” i Norrköping, ABF Östergötland, Hembygdsföreningarna i Bersbo och Finnspång, Norrköpings Stadsmuseum och Stadsarkiv, Gruvmuseet i Åtvidaberg samt Kalmar Museum. Vidare har ett stort antal kulturpersonligheter i Norrköping jobbat gratis. Varken jag eller Ebba har fått betalt. Produktionsgruppen Wechselmann har till dags datum lagt ut 250 000:- kontant. Nu ska ansökan skickas in till SFI (Svenska Filminstitutet).

Hur hittades alla medverkande? Folk har anmält sig till scenerna. Vi har haft casting. Överraskande många har till och med sytt sina kostymer. Jag tror de gjort det, därför att Moa i sin tid satte fart på så många. För de äldre är det helt klart så att hon finns i deras hjärtan. Detta projekt har fått mer stöd än jag någonsin fått tidigare under mina femtio år som filmare.

OBS Intervjun publiceras 11/2 2018 i något redigerad form

Foto från kommande film om Moa Martinsson – Work in progress

 

 

Arkiverad under: Film, Intervju, Toppnytt

Teaterkritik: Gyllene draken på Uppsala stadsteater – starkt, berörande, träffande, absurt, komiskt och existentiellt

11 februari, 2018 by Rosemari Södergren

Gyllene draken
Av Roland Schimmelpfennig
Översättning: Ulf Peter Hallberg
Regi: Viktor Tjerneld
Scenografi & kostym: Christian Albrechtsen
Ljus: Anders Ekman
Mask: Ella Carlefalk
Premiär på Uppsala stadsteater, Lilla scenen 10 februari 2018

En starkt, berörande, träffande, absurd, komisk och existentiell skröna om västvärlden – där världen skildras genom en Kina-Thai-Vietnam-take-away-restaurang. En skrämmande, mörk aktuell skildring om utsatta migranter, om västvärldens stora skuggsida, framförd med enastående skådespelare, helt underbar koreografi och ljussättning i en något för experimentell uppsättning.

Regissören har valt att låta skådespelarna, samtliga klädda i helvitt, pendla mellan att berätta handlingen och gå in i scenerna. Ibland berättar de med jag-perspektiv ibland som utanförstående berättare. Dessutom får kvinnor ofta ta rollerna som män medan män spelar kvinnor. Det kan ha sin poäng att betrakta vår förmåga att leva oss in i situationer: I vårt inre ser vi den unga kvinnan trots att det är en kraftfull man som framför rollen. De äldre spelar yngre och yngre spelar äldre. Jag tycker det blir lite för mycket experimenterande. Schimmelpfennigs drama är så starkt i sig själv att det behöver inte experimenteras med.

Genom att skådespelarna går ut och in i scenerna – att de berättar delar och går in och agerar i karaktärerna är en form av Brechts Verfremdungseffekt, som kan användas för att publiken istället för att helt leva sig in i karaktärerna ska fundera på handlingens kopplingar till samhället och politiken. Jodå, det fungerar oftast mycket väl i den här föreställningen, mycket på grund av skådespelarnas starka insatser. Fast jag tycker att Schimmelpfennigs pjäs är så tydlig ändå.

Foto samtliga tre bilder: Micke Sandström

En liten störande detalj är när en skådespelare går in i rollen i en person, säger något och sedan säger orden: ”Lång paus”. och sedan säger vad som kommer därnäst. Ja det är roligt första gången, ja upp till sju gånger är det roligt men sedan blir det vara tröttsamt. Nå nu är det som sagt bara en detalj. I helhet är dramat så starkt att det känns långt in i märgen och dramat är mycket snyggt framfört, även om jag tycker att just den här pjäsen inte direkt behöver något experimenterande.

Handlingen utspelar sig i en Kina-Thai-Vietnam-restaurnag där fem papperslösa asiater arbetar och vi får pendla mellan händelserna på restaurangen och livet som pågår i några av lägenheterna i samma hus. Schimmelpfennig väver samman de olika människornas livsöden på ett brutalt, roligt, poetiskt och fantasifullt sätt.

Roland Schimmelpfennig har fått enorm framgång med sin pjäs ”Gyllene draken”. Bokförlaget som har pjäsen berättar  om draman: Han beskriver globalisering, stereotypa könsroller, traffficking, livet som ålderstrappa, ett latent samhälleligt våld och en hierarkisk ordning byggd på rasism och inkomststorlek. Dramat berättas via korta scener med snabb rytm. Rytmen stryks under med ständiga matbeställningar där de olika maträtterna beskrivs snabbt och effektivt.

Handlingen startar i köket där den senaste anställde kocken har fruktansvärd tandvärk. Eftersom han är papperslös kan han inte gå till tandläkare. Han skriver i högan sky och de andra kockarna försöker få tyst på honom så inte kunderna ska störas. I en lägenhet försöker en ung kvinna berätta för sin farfar att hon väntar barn – men farfar är mest fylld av sin egen ångest för att tiden går och att han vill vara ung och stark igen. En berusad man får besök av sin före detta fru som klätt sig i den röda klänningen hon fick av honom och som klär henne mycket väl. Två flygvärdinnor har gått av sina pass efter en långflygning och beställer soppa på restaurangen. De olika livsödena vävs samman på ett tankeväckande sätt. Det är ett starkt drama, mycket snyggt framförd – och det var länge sedan tiden flög iväg så snabbt på en teaterföreställning.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Recension, Scenkonst. Teater, Teaterkritik, Uppsala Stadsteater

Grattis: Ni vann biobiljetter till filmen The Disaster Artist

9 februari, 2018 by Redaktionen

The Disaster Artist är en komedi som tar oss med bakom kulisserna av ”The Room” – filmen som uppmärksammades stort över hela världen när den kom, då den anses vara den bästa sämsta filmen någonsin gjorts.
Här får vi följa den excentriske Hollywood-outsidern Tommy Wiseau (James Franco) vars passion för sitt filmskapande är lika stor som hans metoder är ifrågasatta. The Disaster Artist påminner oss om att det finns mer än ett sätt att bli en legend, samt om att det finns ingen begränsning i vad man kan åstadkomma – om man inte har någon som helst aning om vad man håller på med…
I övriga roller ser vi bl a Dave Franco, Seth Rogen, Kristen Bell och Zac Efron.

The Disaster Artist har biopremiär 9 februari 2018. Kulturbloggen har fått sex biobiljetter som våra besökare kan vara med och tävla om. Tre vinnare får två biljetter var.

Tävlingen är nu avgjord. Vinnare som får två biobiljetter var med posten är:
Rune Vallentin Klüft, Bunkeflostrand
Christoffer von Essen, Stockholm
Angelica Lind, Tyringe

Vill du vara med och tävla om biobiljetter? Gör så här:
Berätta varför just du borde vinna en sådan biljetter.
Skicka din motivering – och din postadress (hur ska vi annars kunna posta biljetterna till dig?) med epost till
tavling snabel-a kulturbloggen punkt com
Om du inte skickar med din postadress har du ingen chans att vinna.
Vi måste ha ditt tävlingsbidrag senast den 10 februari kl 15.

Arkiverad under: Film, Toppnytt Taggad som: biobiljetter, Scen, Tävlingar

Titta: El Perro Del Mar – Mirrors

9 februari, 2018 by Redaktionen

El Perro Del Mar har släppt en video till den aktuell singelns ”Mirrors”. Den mörka, suggestiva poplåten kommer med en vacker video, som speglar textens tema.

Ett pressmeddelande:
Såhär beskriver Sarah Assbring sin nya singel:

– Det är en dialog med en annan människa (eller en själv), antingen i nutid eller dåtid – för att hjälpa en att förstå sig själv bättre, och därmed också sina medmänniskor. Det är en låt lämnad någonstans på en kall hed, om att sträcka ut en hand till sig själv, efter empati och mänsklighet. Om att våga se sig själv och andra med kärlek och omtanke, säger El Perro Del Mar.

Musikvideon till ”Mirrors” är regisserad av Connor Hurley, som beskriver sitt verk med dessa ord:
– För mig handlar ”Mirrors” om kampen uthålligheten hos kvinnor sedan urminnes tider. Karaktärerna i videon representerar samma kvinna i tre olika livsstadier, och idén om att försöka kommunicera med sitt dåtida och nutida jag.

”Mirrors” ingår, ihop med den omtyckta förstasingeln ”Fight for Life”, på den 6-spåriga EP:n ”We Are History” som El Perro Del Mar släpper den 23 februari. Assbring gör ett antal utvalda livegig under våren också, som bokas klart just nu. Tveka inte att höra av dig för att boka en intervju eller dylikt, om du inte redan har hunnit gör det.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Musik, Musikvideo, Titta

Sveriges Radio vill att den som har mobiltelefon ska betala tv-licens

9 februari, 2018 by Rosemari Södergren

Sveriges Radio vill att den som har mobiltelefon ska betala tv-licens. Det visar hur långt från vanligt folks verklighet Sveriges Radios vd Cilla Benkö med flera i SR-ledningen lever. Ja med sina vidlyftiga löner förstår det inte hur det för många utsatta människor måste vända på varje krona för att ens ha råd att skaffa sig en mobiltelefon. Att tvingas betala licensavgiften, som inte är särskilt billig, skulle slå sönder deras ekonomi totalt. Om du skrattar åt det jag säger, då visar det bara så tydligt att du själv tillhör de priviligierade som inte har en aning om hur många har det. Det finns människor som är sjuka, inte kan ha jobb eller inte får jobb, det finns människor som inte har råd att köpa månadskort för att kunna åka kommunala färdmedel.

Nu vill Cilla Benkö och hennes ledningsfolk att en så kallad teknikneutral avgift införs. Det betyder med normalt språk: den som har en mobiltelefon av smartphonemodell, en surfplatta eller en dator ska betala licensavgift.

Förutom att det kommer att slå ut de som redan har det sämst i samhället och knappt har råd med en mobiltelefon blir det extremt konstigt för företag som har datorer åt sina anställda. Hur många licensavgifter ska det bli för dem och hur blir det för den enskilde som har tillgång till dator på sitt jobb?

Anledningen till SR:s utspel är den utredning om hur public service ska finansieras som föreslagit att dagens licensavgift ska ersättas med en skatt. Det har fördelar och absolut också rejäla nackdelar. Den som inte vill betala för att han eller hon inte använder sig av public service tvingas via skattesedeln betala ändå. Det svenska systemet behöver kanske inte fler skatter? Ja det finns det förstås olika åsikter om.

En fördel är att avgiften till public service via skattsedel blir lägre än nuvarande licensavgift, som ärligt talat är rätt dyr.

Jag har hört röster som tycker det är vore bra om licensen blev en skatt, för då kan inte fuska. Själv är jag rätt tveksam till att det är så många som fuskar.

Själv har jag inget problem med att betala min avgift, jag följer många av SVT:s serier via SVT Play. Den vanliga tv-apparaten skulle vi i princip kunna ta bort från vår bostad. Den tittar ingen av oss på mer än någon gång per år. Däremot använder jag SVT Play nästan dagligen och jag lyssnar på public service-radion i bilen nästan varje dag.

Att det går att utnyttja public service på surfplattor, datorer och telefon gjorde att Radiotjänst försökte kräva in licensavgift från personer som inte hade tv men hade mobiltelefon, dator eller surfplatta. Då fick Radiotjänst backa från sina krav.

SR skriver i sitt remissvar på utredningen om framtida finansiering av public service att en skattefinansierad modell äventyrar public service-bolagens oberoende. SR är oroligt att public service då kommer att jämföras med andra poster i statens budget vid varje budgetmangling. Om licensen blir en skatt vill SR ha en grundlagsändring som garanterar deras oberoende.

Nu går det ju att diskutera hur oberoende SR är. Jag tänker på ett reportage de hade om att cyklister i Stockholm tyckte att bilister var så framfusiga. Reportern intervjuade en lång rad cyklister men de tog inte upp den andra synen på situationen: att många cyklister cyklar mot rött, de stannar inte vid övergångsställen, de är farliga i trafiken. Ingen som hade någon kritik mot cyklister fick framföra något.

En annan reporter hade intervjuat många som levde som papperslösa och flera av de papperslösa som fick berätta hur utsatta de var kom från andra europeiska länder som Bosnien. Alltså från länder som inte går att få asyl från. Att en del av de papperslösa faktiskt fått nej flera gånger på sina asylskäl och kanske borde återvända till sina hemländer: den frågan kom aldrig upp. Ja människor kan ha problem om de kommer från Bosnien, men det är inte politiska asylskäl utan personliga problem och det är inte vad asylen ska användas till. Det är alldeles för många som far illa i länder med krig och förtryck och som behöver få skydd.

Och hur ofta märks det inte att reportrar inom public service inte ser sjukförsäkringen som en försäkring utan ett bidrag. De ställer aldrig kritiska frågor kring nedskärningar inom sjukförsäkringen eller hur borgerliga politiker använder begreppet bidrag om just sjukförsäkringen.

Så nog finns det en hel del som inte är särskilt journalistiskt objektivt eller kunnigt inom SR:s redaktionella utspel.

Arkiverad under: Kulturpolitik, Toppnytt Taggad som: Kulturpolitik, Politik, public service, Sveriges Radio

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 895
  • Sida 896
  • Sida 897
  • Sida 898
  • Sida 899
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 904
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Bokförsäljningen fortsätter att öka

Under det andra kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen fortsätter att öka

Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Den 11 september 2026 släpps en … Läs mer om Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Primavera Betyg 4 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Hans Loelv Last … Läs mer om Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Det finns något väldigt tilltalande med … Läs mer om Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Lysistrate Av Aristofanes Bearbetning … Läs mer om Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

För en vecka sedan såg jag Veronica … Läs mer om Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Det finns få svenska band som kan få en … Läs mer om Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Manus: Lisa Lindén (fritt efter bok av … Läs mer om Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in … Läs mer om Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in