Petter Stjernstedt

Vid MIK-scenen talar lärare och yrkesverksamma på skola om digitalisering i skolan, fjärrundervisning och dela med sig kulturen. Varför uppfinna hjulet när man kan ta färdig material av andra? Deltagarna är alla pristagarna till guldäpplet för bästa lärare.

Årets vinnare är Napat Khiyapat,Johan Sköld och Camilla Askebäck Diaz. Hon är lärare i Ma/NO åk 7-9 och förstelärare i digitala verktyg, på Södermalmsskolan i Stockholm.
Napat är modersmålslärare i thailändska och förstelärare med uppdrag i fjärrundervisning, Modersmålsenheten i Skellefteå kommun,.
Johan Sköld är lärare i svenska och tyska och nyanlända ungdomar i svenska som andraspråk och förstelärare inom IKT på Forshaga-akademin i Forshaga.

De tillsammans lyfter kreativa lösningar i klassrummet. Napatnhar en egen webbplattform där allt skolmaterial läggs upp och där kommunikationen med eleverna sker.
Johan använder sig av film i undervisningen. Carolina använder escape room där lärare kan dela material.med varandra. Och nyttjar appar som kan stötta eleverna i deras lärande, ex. för glosträning.

Medie och informationskunnighet i ett digitalt klassrum. Medverkande: Ylwa Pettersson.

Föreläsningen handlar om att använda Twitter i undervisningen rörande läs- och skrivkunnighet. Onion på Twitter delar information som kan verka trovärdig men när man ser närmare på inläggen med barnen märker man tvetydigheten.
Onion är ett satirkonto och en satirtidning. Nej, vi ska inte sno el från Finland för elförsörjning som en bild visar. Det är ett bra sätt att diskutera källkritik med barnen menar Ylwa.
Vilket ansikte är verkligt? Wich face. com.
På sidan kan man jämföra två ansikten där en ska bort, en har gjorts av en dator. Jag försökte gissa men misslyckades att identifiera det verkliga ansiktet båda gånger.
Det här var ett roligt sätt att visa på svårigheterna att ibland upptäcka en bluffbild.
Twitter är också en lärplattfrom. Här kan man dela med sig med andra lärare med samma erfarenhet och ventilera och diskutera problem och utmaningar i klassrummet.
Twitter är en digital skolplattform. En klass använde Twitter för att samla in pengar.
Det är lätt att skapa kampanjer på Twitter. Man kan ha Utbyten med andra skolor via Twitter eller varför inte en frågestund med en astronaut. Med Twitter når man ut bortom klassrummet väggar till omvärlden och vidare.

Mot Erland Loe – Djuren i Afrika.
Medverkande: Erland Loe och Helena Lindblom.

Boken djuren i Afrika handlar på ytan om sex med djur. Men det finns så betydlig mer att hämta här. Fem personer lämnar sina välordnade liv för att rädda världen. Loe sveper in berättelsen i samhällskritiska tankar och spetsar till det med syrlig skruvad humor.
Ungefär som han brukar. Han är känd för sin mörka humor och finurlighet.
Åter till boken – Vi människor tror vi har kontroll över allt. Men vi är sjuk irrationella och det kommer fram tydligt här. Loe har även varit involverad i filmen om Thomas Quick med manusskrivande. Det var något helt annat. Han är relativt nöjd med resultatet för den filmen men han hade gärna sett att den varit mindre allvarlig. Det fattas humor. Boken i motsats är full av humor. Att berätta med värme och som resultat orsaka många skrattsalvor kan vara effektivt sätt att nå ut. Djuren i Afrika finns ute i butikerna nu.

Uträknad – Sanningen om algoritmerna som styr världen.
Medverkande: David Sumpter och Klas Ekman.

Uträknad – Sanningen om algoritmerna som styr världen handlar om frågor som fake news, filterbubblor, och AI. David Sumpter har analyserat hur vi människor beter oss på nätet. Statistiker kunde via algoritmer hitta den verkliga konstnären Banksy vars identitet länge varit dold. Det här väckte Davids skepticism. Det var inte roligt. Poängen med Banksy är att han ska vara hemlig.
Cambridge analytics kom sen som naturlig fortsättning av hans nyfödda intresse kring algoritmer. De skulle kunna räkna ut vem som är neurotisk till femtio procent här i publiken, men bara till femtio procent. David menar att med kunskap om algoritmer behöver inte deras påverkan vara lika stor. Syftet med boken är att ge kunskap och lugna ner människor så att AI-problematiken lättat. Det är inte så illa som det ibland målas upp av teknikgenier och media. Med grundläggande kunskap i statistik kan man själv räkna ut hur pass mycket en algoritm påverkar. Boken argumenterar runt dessa frågor och slår hål på bubblor kring skräckscenarion kring AIs påverkan. Det finns skrämmande sidor också – sexistiska och rasistiska algoritmer. Människan som kontrollerar tekniken är i sig sexistisk och rasistiska därför blir resultatet därutefter.
Uträknad finns ute i butikerna nu.

Det var allt för denna gång. Hörs säkerligen nästa år tills dess läs mycket böcker och gå inte på alla myter från teknikjättar och högerextrema krafter. Vi lever i en spännande tid med utmaningar och möjligheter. Det klargör bokmässan innehåll med önskvärd tydlighet. Nu ska jag börja läsa min kopia av David Sumpters bok och förhoppningsvis lugna mina nerver. Med mer kunskap kan vi motstå vad som helst och här är mässan en viktig arsenal av användbara vapen i kampen mot okunnande och tunnelseende.

Lite bilder från mässan.

Bokmässan inleds med stor dramatik. Jag hinner inte ens gå in i lokalen då jag möts av en kraftfullt demonstration riktad mot politikerna. Idag är det Friday for future och i hela världen går barn och vuxna ut i strejk för klimatets skull. Bokmässans entre mer eller mindre blockeras av aktivister. De häller hinkar med blodfärgad vätska som rinner över gatstenen. Som en stark symbol för de barn politiker försakar om inget snart görs .

På väg mot dagens första punkt stannar jag till och lyssnar kort till Stina Wirsén som intervjuas om sin bok -” Heja jorden ” med tema miljö. Boken delas ut på McDonalds till din Hapy meal. ” Visst är det så att McDonalds inte är den mest klimatvänliga verksamheten men vi har inte tid att vara petiga. Når man ut så gör man det och det är enbart bra. ”
Hon är mycket van med att få kritiska kommentarer så hon får ta det om människor tycker en valt fel restaurang att marknadsföra sig på.

Diskussionerna i och med Lilla Hjärtat var på flera vis konstruktiva. Det påbörjades en diskussion kring tolkningsföreträde och där hamnade jag ikläm och intentionen med mitt verk bortsågs. 

Hur skapar du dina bilder? Det går inte att förklara. Det bara sker. Jag inspireras av en bild eller en rubrik också blir det till en teckning.

Historien om Bodri, barnboken för yngre barn, har hon gjort tillsammans med Hedi Freid. Det är ett porträtt av Hedi, överlevaren av förintelsen, som utspelas under 2vk och berättas ur hennes hund Bodris perspektiv.
Hur fångar du dubbelheten i dina bilder när Hedis föräldrar spelar orädda men innerst inne är livrädda?
Jag har skrivit flera böcker om döden tidigare och jag har försökt att förhålla mig så nära Hedis berättelse som möjligt. Jag har verkligen förörskt sätta mig in i hennes känsla och upplevelser. Det finns många bra böcker om ondska i världen men inte så mycket om Hitler som är anpassade för de så små barnen. Däri fyller min bok ett behov.

En svensk tiger?
Medverkande: Elisabeth Falkhaven, Jan R Andersson, Karin Linder, Niklas Karlsson, Olof Sundin, Willy Silberstein
Tid: 10:00 – 10:45

Känslor har fått en ny status inom samhällsdebatten där forskning samtidigt har tappat mark. Fakta görs till en åsikt som man kan ha en diskussion kring. Det menar Olof Sundin, professor på Lund universitet. Biblioteket har en avgörande roll att fylla som pedagogisk resurs. I regeringens beslut blir biblioteket en del av det psykologiska försvaret. Det brann i svenska skogar sommaren 2018. Där och då hade biblioteket fungerat som redskap för att få till sig rätt information från säkra källor, säger ordförande för biblioteksföreningen Karin Linder. Det stora förtroende som finns för biblioteket från samhällsinvånare borde nyttjas mer. Men det får inte bli en situation där man som offentlig verksamhet ska svara på vad som är sant och inte. Paneldeltagarna är relativt överens om att biblioteket ska ingå i totalförsvaret. MIK-satsningar inom bibliotek får fyra miljoner för vidare aktivt arbete med frågan. Detta pekar mot att politiken ser biblioteket som en viktig pedagogisk och kunskapsbaserad resurs. Det är inte tydligt hur biblioteket ska fungera som del av försvaret. Detta enligt flera av deltagarna. Men det fakto att man tar in biblioteket i planen talar sitt tydliga språk. Det är bra om bibliotek får mer tydliga uppdrag. Risken är att biblioteket som fristående aktör tappar sin egenmakt. Det är viktigt att tänka på att biblioteket inte är någon propagandacentral. Så länge man är medveten om gränsgången tror jag det kan fungera väl, menar Karin Linder. Det kan finnas viss skepticism från bibliotekariers håll då man är van att stå på civilsamhällets sida. Biblioteket ska fortsätta att göra det man gör men med ett större förtroende från maktens horisont.

Algoritm- och informationspåverkan – vilken roll spelar biblioteken?
Medverkande: Anna Troberg, Carl Heath
Tid: 11:30 – 11:50

I denna föreläsning lyfts andra sidan av myntet. Potential som inte tas om hand eller nyttjas så som den borde. Algoritmer finns överallt, kodning och riktlinjer om hur vi förhåller oss och vad som styr oss på en viss specifik plats. Förhållningsregler, votering och utdelande av roller, stadgar i en bostadsförening är en form av algoritmer. Det menar Carl Heath. Skillnaden är att algoritmer på nätet inte är lika öppna och svårare att förstå. Hur skapar vi ett samhälle som möjliggör delande av data , transparens och organisering av individuell data samtidigt som vi ser till att skydda den personliga integriteten? Samhället och politiker har inte förstått bibliotekets roll härinom, menar medverkande. Kompetens finns men den värderas inte särskilt högt när politiker väljer att lägga ner bibliotek eller inte säkerställer att alla skolor har ett eget skolbibliotek.

Kärlek = galenskap?
Medverkande: Greta Thurfjell, Liv Strömquist, Suzanne Brøgger
Tid: 15:00 – 15:45

Den rödaste rosen slår ut är Liv Strömquists nya seriealbum som handlar om hur kvinnor blir sinnessjuka vid förälskelse. Hon liknar en kvinna som är kär med ett kebabkött i ett gatukök utan ben och armar som snurrar runt runt och bara har förmågan att brinna för en annan.

Om kärleken från Kierkegaard och romantikens ideal handlar Livs berättelse.
Kärleken är en saga, ett narrativ vars sagoskimmer får oss att falla och vi känner oss som världens sämsta person med darrande knän och hackande tänder. Plötsligt är man mycket nära nån, någon man vill leva upp till, och gentemot en själv ställer man orimliga krav. Kärleken i vår tid har svalnat menar Liv när man på detaljnivå kan välja sin partners egenskaper via dejtingappar. No Love återkommer med stora versaler i hennes serie. Vi går mer och mer mot en narcissism. Att vara knuten till en annan person gör att man måste investera i någon och det i sin tur innebär kompromisser. Men i en självcentrerade tid blir vi mindre och mindre villiga att göra de typer av uppoffringar. Förmodligen tvingar sig kärleken in oavsett vilket system eller samhälle vi väljer att ha. Även om det kan vara svårare att nå dit i en självcentrerade tid. Selfempowerment-feminism handlar om att ta kontrollen över alla delar av sitt liv inkluderat kärleken. Där och då dör begäret. Att ge utrymme för kärleken i livet bygger på att våga släppa kontrollen och låta förälskelsen hända. Den rationella synen på kärlek liknas vid människans förhållande till klimatet.  Den tror att vi kan kontrollera skeendet, men det kan vi inte. Istället borde vi acceptera förtrollningen och låta kärleken förgifta oss.

Vem är kulturradikal idag?
Tid: 17:00 – 17:45
Medverkande: Daniel Suhonen, Greta Thurfjell, Ivar Arpi, Åsa Linderborg

Vem är kulturradikal idag? Snabb historisk genomgång av Åsa – Alfons Åberg, en fullständigt antiauktoritär figur, Nyfiken gul filmerna under 60-talet, Hasse och Tage och RFSU på 80 talet är exempel på kulturradikala ting som vågade utmana och provocera. Idag är kulturradikalismen hotad från både höger och vänster håll. Kulturradikalism innebär frihet att få tala om vad som helst. Åsa försvarade Nya tiders närvaro på mässan. Det var en kulturradikal kamp hon tog dig an. Ivar tycker kulturradikalismen handlar om att driva med det rådande såsom genusanalysen. Han leker med idén om att utförandet att kritisera judar kan vara kulturradikalism eftersom det är inget gemene man idag gör. Här är Lars Vilks ett exempel. Åsa: Vi ska ha goda värderingar och det ska speglas i konsten. Det är samhällets syn på konstarterna och vår ”goda moral” som talar. Hon håller med Ivar om att Vilks är radikalism, men tycker inte att innehållet i sig, skymfen mot muslimer, därmed måste vara radikalt. Ivar förstår inte devisen om att konservatism är på frammarsch i världen. Greta och Åsa håller inte med. Konservatism är en ideologi som växer i hela världen.

Viss konst, den politiskt korrekta, premieras, enligt Åsa. Konservativa vill inte att konst ska ta politisk ställning. Många är ängsliga på kultursidan och anpassar sig till det som där och då är det aktuella stoffet. Metoo blev i och med ett kulturradikalt arv stort i Sverige. Radikalt var projektet dock inte resultatet när det skapades en form av polarisering mellan män och kvinnor. Ondskan är knuten till mannen.Vem är kulturradikal idag? Buden är många och panelen högst oense.

Dag två närmar sig sitt slut. Jag snurrar förbi en panel om sagor, en annan om psykisk ohälsa och en tredje om Sverige vänner. Variationen är stor och intrycken många. Jag samlar mina tankar och kommer fram till följande.  Konservatismen är på frammarsch då man har en liknande diskussion som den om kulturradikalism där metoo kritiseras. Samtidigt att kunkskapssamhället är stort när biblioteket blir en del av försvaret. Än finns det hopp. Ses imorgon. 

MIK som motståndskraft för alla.
Medverkande: Carl Heath, Anne Stigell, Carina Milde, Annette Novak, Per Jagemark, Rebecka Pentrell.

Panelen talar om demokrati och MIK-kompetenser som vapen mot ökad polarisering. Bristande medie- och informationskompetens handlar om att inte ha möjlighet eller kunskap att kunna delta i det demokratiska samtalet. Samverkan och en gemensam idé om vartåt vi vill nå – offentliga verksamheter emellan – kan vara en viktig lösning. Att vi hjälps åt och lär ut kring de kunskaper som finns som motverkar konspirationsteorier, fejknews, blufftidningar och vinklade budskap. Läs mer om MIK.

Läs om UNESCOS konferens om MIK. 

Äldres (65 år och uppåt) förmåga att motstå desinformation är bristande. Därmed bör extra satsningar riktas mot de grupperna. Barn och unga, skolan och bibliotek är de grupper och verksamheter som det på nationellt håll satsas på kring MIK. Men på grund av en bristande samsyn och gemensam strategi finns en tendens att arbetsverksamma gör samma sak, så att säga uppfinner hjulet i onödan.

En uthållig struktur är vad forskningen säger är rätt väg att gå för att öka kunskaperna och kunna arbeta långsiktigt med MIK. Hjälp och utbilda varandra, skapa en dela-med-dig-kultur på arbetsplatsen så vi stödjer varandra i MIK-relaterade frågor.

HBTQ-rättigheter och nationella identiteter
Tid: 13:00 – 13:45
Medverkande: Anna-Maria Sörberg, Annika Hamrud, Caroline Källner, Emil Edenborg, Petra Mölstad, Saga Becker

Psykisk ohälsa och transidentitet är nära sammanbundna. Det är många som definierar sig som trans som bär på erfarenhet av att må dåligt. Transpersoner får kämpa för sina rättigheter i hela världen, men verkligheten för den gruppen ser olika ut beroende på bland annat plats och land. Saga Becker har skrivit en bok om hennes erfarenhet som ungdom i Sverige. Annika Hamrud är journalist som nyligen utkommit med boken Fundamentalisterna om HBTQ i Uganda, ett enligt henne både homofobiskt och transfobiskt land. Det finns ett ständigt närvarande hot om våld och i de uganska kyrkorna predikas om homofobi. Här är verkligheten en annan än i Sverige.

Emil Edenborg, forskare, talar om Putin och Ryssland.  Den auktoritära ledaren säger att den moraliska idén har blivit obsolet. Europeer vill att deras barn ska kunna ha minst fem olika kön. Radikala idéer om kön hotar vår demokrati och nationella identitet. Bolsonaros Brasilien klär pojkar i blått och flickor i rosa. HBTQ pekas ut som ett hot mot de traditionella konservativa värdena och den heterosexuella familjen. Detta kallas för heteronationalism där Väst får epitetet Gay-Europa. Motsatsen är homonatinalismen. Men egentligen är det bara en annan strategi för nationalistiska grupper att använda HBTQ som verktyg i sin kamp mot oliktänkande.

Anna Maria Östberg pratar om hur nationalistiska grupper omfamnar HBTQ och lyfter begreppet homonationalism. En berättelse målas upp om ett demokratiskt land, ta Ungern, Turkiet, Uganda som exempel. Här är HBTQ-personer fria att leva som de vill. Eller så målas det upp. Det handlar om att stöta ut andra grupper, flyktingar, invandrare, som enligt många nationalistiska ledare inte tillhör den homovänliga nationen. Mari LePen flörtade som ny ledare tydligt med homosexuella och många lockades till hennes team där flyktingarna var fienden. Men närgranskar man homosexuellas rättigheter i det här länderna ser vi en annan bild där HBTQ är långt ifrån jämställda med övriga samhällsgrupper. I Sverige propagerar Sverigedemokraterna för att dra tillbaka biståndet från homofientliga nationer som ett sätt att framstå som mer gayvänliga än de egentligen är.

Det är viktigt med att se nyanserna i debatten. Olika HBTQ-grupper har på olika platser inom ett land har olika stort utrymme. HBTQ har de bättre i St Petersburg än i södra Ryssland. Vi får inte gå i den fälla som nationella grupper vill att vi ska gå i där vi enbart pekar mot Öst när det kommer till homofobiska tendenser.

I och med att auktoritära krafter försöker ta plats växer nya motståndsgrupper fram.
Det här skapar hopp hos paneldeltagarna, att olika grupper med olika mål och samhällsvision kan sluta upp i kampen mot nationalism och likriktighet.

Ungas nyhetsanvändning under lupp
Medverkande: Yvonne Andersson, Johan Lindell, Maria McShane.

Klass har betydelse för konsumtionen av kvalitetspress.. Forskningen talar om ett kunskapsglapp, där grupper i samhället kan mindre än andra.
Yvonne Andersson på medierådet pratar om medieförtroendet hos barn och ungdomar. Hon har gjort en kvantitativ studie och frågat ut barn om deras medievanor. På senare tid har viss polarisering hos barn identifierats vad det gäller politisk åskådning. Barn som sympatiserar med nationalistiska partier har lägre tilltro till etermedia. Handlar polarisering mer om politik än klasstillhörighet? Det frågar Yvonne sig. Lägst förtroende har man för Facebook och Twitter. Högst förtroende hittar vi när det gäller medier som Dagens Nyheter, Tv4 och SR. Men hos familjer ur en lägre socioekonomisk klass ökar förtroendet för nyhetsmedier med låg status som de sociala forumen och Flashback. Nyanlända litar i mindre utsträckning på etermedia som public service. Resultaten tyder på att klass och ursprung är variabler som påverkar barns mediekonsumtionsmönster.

MIK – så enkelt är det
Medverkande: Carl Heath, Emma Frans, Jack Werner, Josef Sahlin, Karin Linder.

Jack Werner slänger ut frågan till paneldeltagarna – Vad är det med MIK som inte gör att ni vill lägga oss ner och dö? Sluta oroa er, vi har lösningarna och det är bara att sätta igång, säger en av deltagarna. Bästa motgift mot desinformation är bildning och det är något som lärare suktar efter, säger en annan. Vi måste få barn att förstå hur makten att kunna veta och behärska saker är något bra. Sist ut är Carl Heath. Han menar på att informations- och mediekunskap handlar om att värna om vår demokrati och det är så mycket bra grejer som händer ute i landet kring digitalisering, MIK-aktörer, faktakoll-projekt, myndigheter som satsar på området.

Digitaliseringen sätter maktbalansen på spel. Influenser får hög status. De säger bra saker och barnen lyssnar men på grund av bristande expertis sprider de ibland felaktigheter och rykten. Hur ser vi till att tackla det?
Det finns en tendens att vi blandar ihop räckvidd – om hur långt man når ut – med kvalitet och förtroendekapital, säger Emma Frans.  Alltså att det skulle tyda på större tillförlitlighet för att personen följes av många på nätet. Auktoriteter som lärare är något barn söker upp för att testa nya idéer, saker man läst på nätet. Däri ligger ett stort ansvar hos samhällsaktörer som journalister, folkbildare och lärare att agera som goda förebilder.
Det är viktigt att lära ut verktygen som ett försvar mot myter för egenmakt att själv se igenom lögnerna.

 Sammanfattningsvis lyftes många viktiga frågor att tänka kring, om samhällsaktörers makt, om påverkan och betydelsen av att ge fler redskap att själv kunna ta källkritiska beslut. 

Det var allt för idag.  Ses imorgon.