
Bokmässan inleds med stor dramatik. Jag hinner inte ens gå in i lokalen då jag möts av en kraftfullt demonstration riktad mot politikerna. Idag är det Friday for future och i hela världen går barn och vuxna ut i strejk för klimatets skull. Bokmässans entre mer eller mindre blockeras av aktivister. De häller hinkar med blodfärgad vätska som rinner över gatstenen. Som en stark symbol för de barn politiker försakar om inget snart görs .

På väg mot dagens första punkt stannar jag till och lyssnar kort till Stina Wirsén som intervjuas om sin bok -” Heja jorden ” med tema miljö. Boken delas ut på McDonalds till din Hapy meal. ” Visst är det så att McDonalds inte är den mest klimatvänliga verksamheten men vi har inte tid att vara petiga. Når man ut så gör man det och det är enbart bra. ”
Hon är mycket van med att få kritiska kommentarer så hon får ta det om människor tycker en valt fel restaurang att marknadsföra sig på.

Diskussionerna i och med Lilla Hjärtat var på flera vis konstruktiva. Det påbörjades en diskussion kring tolkningsföreträde och där hamnade jag ikläm och intentionen med mitt verk bortsågs.
Hur skapar du dina bilder? Det går inte att förklara. Det bara sker. Jag inspireras av en bild eller en rubrik också blir det till en teckning.
Historien om Bodri, barnboken för yngre barn, har hon gjort tillsammans med Hedi Freid. Det är ett porträtt av Hedi, överlevaren av förintelsen, som utspelas under 2vk och berättas ur hennes hund Bodris perspektiv.
Hur fångar du dubbelheten i dina bilder när Hedis föräldrar spelar orädda men innerst inne är livrädda?
Jag har skrivit flera böcker om döden tidigare och jag har försökt att förhålla mig så nära Hedis berättelse som möjligt. Jag har verkligen förörskt sätta mig in i hennes känsla och upplevelser. Det finns många bra böcker om ondska i världen men inte så mycket om Hitler som är anpassade för de så små barnen. Däri fyller min bok ett behov.
En svensk tiger?
Medverkande: Elisabeth Falkhaven, Jan R Andersson, Karin Linder, Niklas Karlsson, Olof Sundin, Willy Silberstein
Tid: 10:00 – 10:45

Känslor har fått en ny status inom samhällsdebatten där forskning samtidigt har tappat mark. Fakta görs till en åsikt som man kan ha en diskussion kring. Det menar Olof Sundin, professor på Lund universitet. Biblioteket har en avgörande roll att fylla som pedagogisk resurs. I regeringens beslut blir biblioteket en del av det psykologiska försvaret. Det brann i svenska skogar sommaren 2018. Där och då hade biblioteket fungerat som redskap för att få till sig rätt information från säkra källor, säger ordförande för biblioteksföreningen Karin Linder. Det stora förtroende som finns för biblioteket från samhällsinvånare borde nyttjas mer. Men det får inte bli en situation där man som offentlig verksamhet ska svara på vad som är sant och inte. Paneldeltagarna är relativt överens om att biblioteket ska ingå i totalförsvaret. MIK-satsningar inom bibliotek får fyra miljoner för vidare aktivt arbete med frågan. Detta pekar mot att politiken ser biblioteket som en viktig pedagogisk och kunskapsbaserad resurs. Det är inte tydligt hur biblioteket ska fungera som del av försvaret. Detta enligt flera av deltagarna. Men det fakto att man tar in biblioteket i planen talar sitt tydliga språk. Det är bra om bibliotek får mer tydliga uppdrag. Risken är att biblioteket som fristående aktör tappar sin egenmakt. Det är viktigt att tänka på att biblioteket inte är någon propagandacentral. Så länge man är medveten om gränsgången tror jag det kan fungera väl, menar Karin Linder. Det kan finnas viss skepticism från bibliotekariers håll då man är van att stå på civilsamhällets sida. Biblioteket ska fortsätta att göra det man gör men med ett större förtroende från maktens horisont.
Algoritm- och informationspåverkan – vilken roll spelar biblioteken?
Medverkande: Anna Troberg, Carl Heath
Tid: 11:30 – 11:50

I denna föreläsning lyfts andra sidan av myntet. Potential som inte tas om hand eller nyttjas så som den borde. Algoritmer finns överallt, kodning och riktlinjer om hur vi förhåller oss och vad som styr oss på en viss specifik plats. Förhållningsregler, votering och utdelande av roller, stadgar i en bostadsförening är en form av algoritmer. Det menar Carl Heath. Skillnaden är att algoritmer på nätet inte är lika öppna och svårare att förstå. Hur skapar vi ett samhälle som möjliggör delande av data , transparens och organisering av individuell data samtidigt som vi ser till att skydda den personliga integriteten? Samhället och politiker har inte förstått bibliotekets roll härinom, menar medverkande. Kompetens finns men den värderas inte särskilt högt när politiker väljer att lägga ner bibliotek eller inte säkerställer att alla skolor har ett eget skolbibliotek.
Kärlek = galenskap?
Medverkande: Greta Thurfjell, Liv Strömquist, Suzanne Brøgger
Tid: 15:00 – 15:45

Den rödaste rosen slår ut är Liv Strömquists nya seriealbum som handlar om hur kvinnor blir sinnessjuka vid förälskelse. Hon liknar en kvinna som är kär med ett kebabkött i ett gatukök utan ben och armar som snurrar runt runt och bara har förmågan att brinna för en annan.
Om kärleken från Kierkegaard och romantikens ideal handlar Livs berättelse.
Kärleken är en saga, ett narrativ vars sagoskimmer får oss att falla och vi känner oss som världens sämsta person med darrande knän och hackande tänder. Plötsligt är man mycket nära nån, någon man vill leva upp till, och gentemot en själv ställer man orimliga krav. Kärleken i vår tid har svalnat menar Liv när man på detaljnivå kan välja sin partners egenskaper via dejtingappar. No Love återkommer med stora versaler i hennes serie. Vi går mer och mer mot en narcissism. Att vara knuten till en annan person gör att man måste investera i någon och det i sin tur innebär kompromisser. Men i en självcentrerade tid blir vi mindre och mindre villiga att göra de typer av uppoffringar. Förmodligen tvingar sig kärleken in oavsett vilket system eller samhälle vi väljer att ha. Även om det kan vara svårare att nå dit i en självcentrerade tid. Selfempowerment-feminism handlar om att ta kontrollen över alla delar av sitt liv inkluderat kärleken. Där och då dör begäret. Att ge utrymme för kärleken i livet bygger på att våga släppa kontrollen och låta förälskelsen hända. Den rationella synen på kärlek liknas vid människans förhållande till klimatet. Den tror att vi kan kontrollera skeendet, men det kan vi inte. Istället borde vi acceptera förtrollningen och låta kärleken förgifta oss.
Vem är kulturradikal idag?
Tid: 17:00 – 17:45
Medverkande: Daniel Suhonen, Greta Thurfjell, Ivar Arpi, Åsa Linderborg

Vem är kulturradikal idag? Snabb historisk genomgång av Åsa – Alfons Åberg, en fullständigt antiauktoritär figur, Nyfiken gul filmerna under 60-talet, Hasse och Tage och RFSU på 80 talet är exempel på kulturradikala ting som vågade utmana och provocera. Idag är kulturradikalismen hotad från både höger och vänster håll. Kulturradikalism innebär frihet att få tala om vad som helst. Åsa försvarade Nya tiders närvaro på mässan. Det var en kulturradikal kamp hon tog dig an. Ivar tycker kulturradikalismen handlar om att driva med det rådande såsom genusanalysen. Han leker med idén om att utförandet att kritisera judar kan vara kulturradikalism eftersom det är inget gemene man idag gör. Här är Lars Vilks ett exempel. Åsa: Vi ska ha goda värderingar och det ska speglas i konsten. Det är samhällets syn på konstarterna och vår ”goda moral” som talar. Hon håller med Ivar om att Vilks är radikalism, men tycker inte att innehållet i sig, skymfen mot muslimer, därmed måste vara radikalt. Ivar förstår inte devisen om att konservatism är på frammarsch i världen. Greta och Åsa håller inte med. Konservatism är en ideologi som växer i hela världen.
Viss konst, den politiskt korrekta, premieras, enligt Åsa. Konservativa vill inte att konst ska ta politisk ställning. Många är ängsliga på kultursidan och anpassar sig till det som där och då är det aktuella stoffet. Metoo blev i och med ett kulturradikalt arv stort i Sverige. Radikalt var projektet dock inte resultatet när det skapades en form av polarisering mellan män och kvinnor. Ondskan är knuten till mannen.Vem är kulturradikal idag? Buden är många och panelen högst oense.
Dag två närmar sig sitt slut. Jag snurrar förbi en panel om sagor, en annan om psykisk ohälsa och en tredje om Sverige vänner. Variationen är stor och intrycken många. Jag samlar mina tankar och kommer fram till följande. Konservatismen är på frammarsch då man har en liknande diskussion som den om kulturradikalism där metoo kritiseras. Samtidigt att kunkskapssamhället är stort när biblioteket blir en del av försvaret. Än finns det hopp. Ses imorgon.