Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Thomas Johansson

Recension: Jade Bird, en röst att hålla koll på

by

Artist: Jade Bird

Scen: Hedvigs kyrka Norrköping/Where’s the musik 2018

Betyg: 4

Jade Bird, 20 årig tjej boende i London sen hon var 16. Ensam med en gitarr, stående i den vackra Hedvigs kyrka i Norrköping. En röst som fyller varenda vrå i kyrkan. Hon är på strålande humör och det riktigt syns, det strålar om henne. Det sprudlande gigget är bara 30 minuter långt, men vilka minuter. Det är skört, det är starkt och det är gåshudsframkallade. Jade Bird har öppnat för First Aid Kit, men kommer nog att ganska snart ha fixat en annan ordning på spelordningen om hennes karriär håller samma fart som den har just nu.

Ska jag klaga på något, så är det att jag blir sugen att höra hennes låtar i lite mer påklädda versioner, med större komp är bara gitarr och handklapp. Det är ändå en önskan, inget som förstör våra 30 minuter. Har lagt Jade Bird på listan av artister jag nu vill hålla koll på. Kommer garanterat att följa hennes karriär, och det är väl det som är tanken med Where¨s the music.


Text: Lea Johansson Maliniemi
Foto: Thomas Johansson

Last Train, överraskande bra rock på Where’s the music i Norrköping

by

Artist: Last train

Scen: Saliga munken Norrköping/Where’s the musik 2018

Betyg: 4

Last train, fyra killar från Frankrike, som kindpussas med varandra före och efter spelningen. Kindpussningen är pepp, ovh tecken på hur goda vänner dom är i bandet. Här går inte energin till att bråka inom bandet, utan vi som åskådare får den. De står på den lilla scenen på Saliga munken i Norrköping, en av de tio scener som finns för Where´s the music, en festival för de (mestadels) okända banden. En festival för oss som älskar att upptäcka ny musik.

Last train är helt enkelt underbara, de är Jean-Noël Scherrer (sångare och gitarrist), Julien Peultier (gitarrist), Timothy Gerard (basist) och Antoine Baschung (trummor) . De är fyra energikickar på scen, och jag blir helt lycklig. Det går helt enkelt inte att värja sig mot detta tåg, jag blir överkörd, och min enda önskan är att bli överkörd igen. Detta är ett band jag definitivt kommer att hålla koll på. Kul att om några år säga, jag såg dom i Norrköping, på en liten scen, och redan då var dom helt underbara. Dom är i Norrköping med hjälp av stöd från från franska ”le bureau export”, och visst, Last train kan mycket väl bli en fransk exportsuccé.

Skivrecension: Felix Hagan and the family – Attention seeker – en glädjeschock

by

Artist: Felix Hagan and the Family
Titel: Attention seeker
Betyg: 4

Felix Hagan and the family, är ett band baserat i London. ”Attention seeker” är bandet tredje skiva eller så är det den första. Det är den första utgiven på ett skivbolag, de två första gavs ut själva av bandet. Skivans namn stämmer bra med bandets vilja. De vill vara med i centrum, de vill ha dans och glädje. Glamour och glädje, med drag av både disco, rock, musikal och burlesk. Får vibbar av en modern variant av 70-talets glamrock. Du får vara vem du är, men välkommen att

Den nya skivan ”Attention seeker” är tolv pärlor, som behövs i vintermörkret. Fullt med energi, glitter och glamour blandat med svarta små prickar av allvar. Ändå är det mest glädje, och jag får lust att smycka mig med lite glitter och skaffa mig en fjäderboa för att kasta mig in i dansen. Nu nöjer jag mig med att spela musiken i köket, och jag lovar, det blir roligare att städa till Felix Hagan and the family. Dock en varningens finger, om någon kan se dig utan att höra musiken, finns risken att det ser väldigt lustigt ut.

Attention seeker, inleder skivan, ett energipiller som snabbt sätter dig i rätt stämning. Skivan fortsätter i den riktningen, dansant, storslaget, roligt och full med så mycket energi, att snön smälter bara av att du spelar musiken.

Sven-Bertil Taube på Dramatens stora scen – överraskande bra

by

Så länge skutan kan går med Sven-Bertil Taube och Peter Nordahl på Dramaten

Sven-Bertil Taube på Dramatens stora scen

Betyg: 3

Erkänner, är ingen stor fan av Sven-Bertil Taube, men nyfiken på vad han kan leverera på en scen 2017. Ganska nyligen hjärtopererad, med dålig syn, står han där framför mig på Dramatens stora scen. Det är han och ett piano, avskalat i jämförelse med spelningarna i Göteborg som var med en symfoniorkester.

Det är den åldrade sångaren och dagen till ära kan ha även få titeln skådespelare. Han pratar, sjunger och deklamerar sin fars sånger och texter. Erkänner, gillar det jag hör. Jag har tidigare sagt att han inte riktigt kan sjunga längre, men här funkar det. Orden får en extra tydlighet, och jag har varit för hård i mina ord, Sven-Bertil Taube kan fortfarande sjunga.

”Ja, vem har sagt att just du ska ha hörsel och syn, höra böljornas brus och kunna sjunga?”, får en extra innebörd denna kväll. Att ladda Pappa Evert Taubes sånger och texter med lite ny innebörd, är en bedrift. Det är en bedrift med tanke på att just pappas sånger är något han ofta återvänt till i sin karriär. Han får utmärkt hjälp av Peter Nordahl på piano.

Sven-Bertil Taube 2017, är ändå 83 år ung. Han är en av de stora giganterna i svensk musik, och ikväll känns det helt välförtjänt.

Gillar du Sven-Bertil Taube så passa på och se honom just nu på Dramaten. Dock är han redan bokad som skådespelare, och Påklädaren har premiär den 23 mars 2018, även den på Dramatens stora scen.