Artist: EP’s Trailer Park
Titel: Lojsta & Other Stories from an Island
Betyg: 5
Det är lite av ett genidrag Eric Palmqwist gjort när han tillsammans med sin trailer park tar oss med på en resa till sin barndoms ”öjn” och det Lojsta där han har sin sommarstuga. Resultatet är ett album fullt av guldkorn; varje spår en historia, ett minne, ett fragment förankrat i något djupt personligt. Det är finstämt och storslaget på en och samma gång och när Palmqwist sjunger med en innerlighet utan omvägar måste man kapitulera. Melodisk indiefolkpop när det är som bäst. Mest gripande blir det när han lägger texten så nära sig själv det bara går som i spåret S:t Olof, titeln lånad från det numera nedlagda mentalsjukhuset. Please call the police I am hanging from a tree, sjunger han och berättar vidare om erfarenheterna från en djup depression. Men även rivigt rockiga Rävhagen, inledande Östergarn, upprymt storslagna Schenholms eller mer laidback Lojsta är riktiga pärlor. Stråkar och körsång lyfter och skapar oväntad dynamik och kontrast. Ett musikaliskt sommarprogram att lyssna på om och om igen.
För den som inte är bekant med EP’s Trailer Park sedan tidigare kan lite namedropping och hårdkokt fakta vara på sin plats. Under tidigt 90-tal flyttade gotlänningen Eric Palmqwist som är navet allt kretsar kring till Stockholm för att satsa på musiken och några år senare startade han bandet som musikaliskt står med ena benet i pop och det andra i indie, folk och country. Genom åren har musiker som Tobias Fröberg, Magnus Tingsek och Popsicles Arvid Lind och Björn Yttling från Peter, Bjorn & John passerat och idag är medlemmarna — vid sidan av Palmqwist — Ruben Engzell, Roger Olsson, Jesper Jonsson och Ulf Jonsson. Den senare för övrigt en av de som kammade hem en guldbagge i klassen bästa scenografi för Roy Anderssons En duva satt på en gren och funderade på tillvaron.
Lojsta & Other Stories from an Island blir EP’s femte album och är producerat av indielegenden Andreas Mattsson. Plattan kom ut nu nyligen och tajmingen kunde inte vara bättre. Såhär i början av året känns det som en evighet till sommaren. När avslutande Sudret klingar av är man utan tvekan någon stans vid en klippa på Gotlands sydkust. Det är ljummen sensommarkväll och fallen slår mot masterna i vindbrisen.
PS. Plus för omslag efter ett original av Sabrina Cuccu, handmålad karta och en geografisk genomgång av de elva spåren alla med titel efter en gotländsk socken.
Text: Jenny Abrahamsson