Lärare vill ha arbetsro i skolan, visar Skolfronts undersökning. Och de nya reglerna för skolan som högerregeringen infört har inte gett arbetsro. Istället för högerns kvarsittningar till stökiga elever vill lärare har mer resurser till utsatta elever och mer elevvård.
Undersökningen togs upp i valdebatten om skolan som hölls i SVT på måndagskvällen.
Mona Sahlin var noga med att betona att skolan behöver arbetsro och hon efterlyser en blocköverskridande överenskommelse, så skolans värld kan vara trygg och inte behöva riskera att allt rivs upp så fort det blir regeringsskifte. Men de fyra från högeralliansen hängde inte med på det. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt log bara, liksom överlägset. Är han så säker på att de vinner regeringsmakten igen?
Björklund och Folkpartiet stack ju ut eftersom det är det parti som vill införa hårdare regler i skolan på så många sätt som det är möjligt: kvarsittning, ta in bråkiga elevers föräldrar till skolan, skolk i slutbetyg, betygsättning så tidigt som möjligt …
Det var en intressant debatt. Vissa saker var det inte så stora skiljelinjer mellan blocken och till och med Björklund höll med de rödgröna i något.
Den stora skiljelinjen går nog i frågan om vinstdrivande skolor.
Ska skolar som faktiskt får skattemedel för varje elev få ta ut vinster till sina akteägare.
– Risken finns alltid att skolledningen börjar fundera på om de ska neka att ta emot elever som är resurskrävande för att aktieägarna ska få vinster, sade Lars Ohly.
För någon vecka sedan hörde jag Fredrik Ullén som är forskare på Karolinska Institutet berätta om flera vetenskapliga rapporter som tydligt visat att barn som får spela musikinstrument eller syssla med kultur blir smartare och presterar bättre och lär sig mer.
Mer kultur i skolan och barnen skulle bli duktigare och må bättre.
Detta pratades det inte om alls i skoldebatten.
Ingenting.
Det tycker jag är synd, för jag vet ju att de rödgröna har en politik för detta.
Det finns inga skiljelinjer i svensk utbildningspolitik mellan om man vill ha ordning och reda i skolan eller inte, eller om man är för eller emot att skolan ska förmedla kunskap. Den stora skillnaden ligger i synen på om människor ska få fler möjligheter att lära sig mer. Ska vi ha en skola som sorterar upp elever och dömer ut den som inte gått en spikrak väg genom alla utbildningar, eller ska vi ha en sammanhållen skola och ett utbildningssystem som hela tiden ger en andra chans?
Det är bra. Men mer kultur tidigt till alla barn i skolan. Det vill jag att de rödgröna skriver in också.
Relaterat:
Expressens direktrapport, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Läs även andra bloggares åsikter om skolan, samhälle, politik, kulturpolitik, val2010, skolfront, SVT
Erik Palmstierna säger
I alliansstyrda Upplands Väsby har skolan utvecklats fantastiskt under det senaste året. Behörigheten till gymnasiet har utvecklats en en mycket positiv riktning enligt skolinspektionen. Under senaste året sköt alliansen till 12 miljoner extra. Vi har för avsikt att fortsätta utveckla skolan i denna riktning efter valet. http://dittvasby.wordpress.com/2010/09/07/om-en-skola-i-stark-utveckling-i-alliansstyrda-upplands-vasby/
Sture Eriksson säger
Den nya läroplanen LGR11 har en allvarlig brist då den reflekterar “enhetselevens” utveckling enligt Piaget men saknar de forskningsbaserade principerna för en genuin individualisering av undervisningen. Se ”Sture Erikssons hemsida”: http://home.swipnet.se/StureEriksson/