Svarta lögner, rött blod är den nionde boken skriven av Kjell Eriksson, en av Sveriges mest lästa deckarförfattare. Han skriver om sin hemstad Uppsala. Sitt Uppsala, långt från studentliv och Pelle Svanslös som han själv uttrycker det. Kjells böcker är översatta till tio språk och han har belönats med Svenska Deckarakademins debutantpris 1999 för Den upplysta stigen. 2002 blev Prinsessan av Burundi utsedd till årets bästa svenska deckare.
I boken får vi följa polisen Ann Lindell och hennes kollegor. Ann är en typisk ”ensam-är-stark- kvinna”. Ensamstående med sin son Erik. Duktig på sitt yrke men innerst inne längtande efter kärlek. Plötsligt möter hon Mannen. Anders Brant. Han är journalist och hon blir passionerat förälskad. Efter några veckor försvinner han. Han säger att han måste resa bort, men inte vart och inte varför.
Kallduschen kommer för Ann när hans telefonnummer mycket överraskande hittas i en ihjälslagen mans ficka. Hon hamnar i ett dilemma där hon väljer att inte berätta att hon känner Brant sen tidigare. Lögnerna snärjer in henne och genom att arbeta hårt med ett annat ouppklarat brott försöker hon hålla tankarna bort från Brant. Men det lyckas förstås inte …
Jag tycker mig se en vilja i boken att skildra en del av världens orättvisor. Brant besöker dagens Brasilien med all sin fattigdom. En fattigdom som skapar hög brottslighet, ojämlikhet och brist på respekt för människoliv. I Uppsala får vi möta bostadsbristens och alkoholisternas Uppsala samt de rikas del av staden. De rika som genom ojusta medel lever ett gott liv. Putin och oligarkernas Ryssland finns också med på orättvisornas karta. Ryssland, ett delat land där omoralen segrar. Där några få skor sig på samhällets förändring medan andra får sälja sina minnen för att överleva. I alla städer vi besöker är klasskillnaderna tydliga och för vissa karaktärer ett problem.
Journalisten Anders Brant brottas med sina egna privata dilemman i Brasilien. Han är ju en del av den vita mannens maktvärld, vare sig han vill eller inte. Trots många år i landet och en nästan felfri portugisiska står han utanför. Det är kanske det som är kärnan i berättelsen. Att vilja vara en del av något som man inte är. Den alkoholiserade, bostadslösa f.d. ställningsbyggaren Bosse Gränsberg vill så gärna vara en del av det samhälle han en gång deltog i. Ann Lindell vill vara en del av det vanliga ”Svenssonlivet”. Leva med någon, ha någon som älskar henne. Som kan ta hand om denna duktiga brottsutredare.
De står alla utanför och tittar in på något de vill ha. Men frågan är förstås att när och om de väl får det, kommer då även lyckan?
Svarta lögner, rött blod är mitt första möte med författaren Kjell Eriksson och med karaktärerna. Konstigt kan man tycka, inte bara p.g.a. att han är en av Sveriges mest lästa författare inom deckargenren utan att jag liksom han har Uppsala som min barndomsstad. Min ungdomsstad. Mitt studentliv. Men inte samma generation. Att läsa om ”sin” egna stad borde väl locka. Eller? Inför frågan känner jag mig lika itudelad som staden själv. Jag har läst massor av böcker med skildringar från städer och platser där jag varit. Har inte vad jag minns haft några svårigheter när det gäller läsning om min nuvarande stad Stockholm men Uppsala känner jag så väl. För väl?
En av de största upplevelserna för mig med att läsa är att jag kan flytta mig, inne i mitt eget huvud, till nya rum. Jag kan se, lukta och uppleva en plats med hjälp av författarens ord. Orden skapar min fantasi. När jag nu vid några tillfällen förflyttar mina sinnen till en ny plats och börjar skapa mina bilder så störs jag av att i en mening få det skrivet var jag FAKTISKT befinner mig. Det finns liksom en sann bild, en sann plats där allt detta utspelar sig och jag måste revidera min egen. Bilden skakas om och blir otydlig. En stor del av min läsupplevelse går förlorad. Detta beror inte på författarens val av ord utan mitt helt privata önskemål om vad jag vill ha ut av min läsning. Jag vill ha mina egna bilder!
Annars tycker jag att denna deckare är en helt ok sådan. Den innehåller alla de ingredienser man brukar förknippa med genren. En schysst bok att läsa medans man ihopkrupen i soffan lyssnar på hösten utanför.
Marie S
PS: Här har Kulturbloggen en intervju med Kjell Eriksson.
Svarta lögner, rött blod
Författare Kjell Eriksson
Förlag Ordfront Förlag
ISBN 9170373752
ISBN-13 9789170373756
Andra bloggar om: deckare, kriminalroman, orättvisor, Kjell Eriksson, lögner, recension, bok, bokrecension
[…] Hedåsen och brände mig en aning på axlarna. Men jag simmade i Storsjön, åt våfflor och läste Kjell Erikssons Svarta lögner, rött blod. Gillar den mycket och inser att jag har flera olästa deckare av honom så det får bli en […]