Nu har Stockholms kulturfestival som är inför sitt tionde år valt att satsa på temat Storbritannien, och dess ungdomsdel i Kungsträdgården — We Are StTHLM — kickat igång. Vår fotograf Emma Andersson var på plats och fotade Sirena och Medina under öpnningsdagen. Här kan du läsa vår intervju med Sirena.
Sirena
Sirena: ”Det här med länder är ganska meningslöst”
Sedan hennes debutsingel Love Is Not släpptes sommaren 2013 har Sirena hunnit med att göra en hel del samarbeten. Under 2014 har vi bland annat kunnat höra henne på Style of Eyes singel Louder och tillsammans med Alesso på Sweet Escape. Nu har hon precis släppt nya låten Chemicals och med anledning av det hade vi bestämt möte på söderfiket Blå Låtus, men när vi märker att vi båda ska vidare till Debaser Strand efteråt bestämmer vi oss för att göra intervjun på vägen dit istället.
Du växte upp i Stockholm och Barcelona. Hur har det format dig att växa upp i två kulturer?
– På så sätt att jag känner att jag inte har någon tillhörighet. Jag är bara jag. Har fått jämföra mellan olika kulturer ända sedan jag var liten. Har lärt mig två språk, så jag har alltid haft lätt för språk i skolan.
Har du känt dig utanför eftersom du inte kunnat identifiera dig med någon av nationaliteterna?
– När jag var liten gjorde jag det, när jag var tonåring, men det var ett ganska hårt klimat överhuvudtaget att vara tonåring. Nu när jag blivit äldre och hittat min egen kärna tycker jag bara att det är kul. Jag tycker det här med länder är ganska meningslöst. Vi bor alla på jorden och är alla människor. Separation är aldrig bra, jag tycker vi alla ska känna att vi hör ihop.
Återspeglas det i din musik?
– Det är klart det gör det, eftersom jag skriver allting utifrån mitt eget perspektiv, och det jag vill förmedla med min musik är frihet. Att inte ha några gränser.
Din far var musiker i Spanien. Hur har han stöttat dig i ditt musicerande?
– Han uppmuntrade mig att sjunga när jag var liten. Han lärde mig spela gitarr och har lärt mig mycket om musik och harmonier. Annars har han lämnat mig att göra precis vad jag vill. Egentligen har jag gjort det själv, han har mest funnits där och visat att det går att jobba med musik.
När du var liten skrev du dikter, fotograferade, dansade och sjung i olika körer. Sedan hoppade du av gymnasiet för att kunna ägna dig fullt ut åt musiken. Vad var det som fick dig att ta det steget och satsa på musiken?
– Det var nog en inre eld som behövde komma ut. Jag var trött på samhället och hur jag hade blivit behandlad i skolan, så det var en ganska rebellisk grej. Jag hade inställningen att jag bara skulle kriga mig fram. Sedan har det varit väldigt kul, men det var därför jag var så radikal och körde.
Du studerade musik i Barcelona men återvände sedan till Sverige och lärde känna Noonie Bao som signade dig. Hur träffades ni?
– Vi träffades på en fest. Jag blev väldigt inspirerad eftersom hon berättade att hon jobbade med musik och var låtskrivare. Det var jag också, men jag hade inga att jobba med. Jag gjorde allt själv så det var skönt att träffa någon som var lik mig. Sedan hörde hon av sig och frågade om vi skulle börja jobba ihop, så ledde det till att jag signade till hennes skivbolag.
På vilka sätt har hon inspirerat dig musikaliskt?
– Vi har skrivit grejer ihop, så vi har inspirerat varandra när vi skrivit våra låtar. Och genom att ge feedback och stötta varandra. Det är kul att jobba med människor man tycker om, det är det viktigaste.
Du släppte din debutsingel Love Is Not förra sommaren och sedan dess har du hunnit med att göra en rad samarbeten. Hur har du utvecklats sedan dess och vad har du lärt dig av samarbetena?
– Jag har utvecklats jättemycket. Det är alltid spännande att träffa nya människor som har andra sätt att skriva. Det blir något nytt varje gång, man vet aldrig vad som kommer hända när du går in i studion.
Lär du dig mer om olika genrer och musikstilar också?
– Absolut. Som låtskrivare är det kul att prova olika genrar. Sedan blir det också en inspirationskälla till det jag själv skriver som Sirena. Jag har aldrig riktigt fattat det här med genrer. Om jag hör något jag gillar så går jag igång på det. Sedan kan det vara vadsomhelst. Inga mallar, bara känsla.
Vilka känslor försöker du förmedla i ditt eget lårskrivande? Ser du några genomgående teman?
– Mycket frihet, kärlek, mystik, lekfullhet. Jag tycker om när det är episkt och stort. När det är poppigt blandat med vemod. Jag försöker förmedla budskapet att bara vara sig själv och köra.
Och vad inspirerar dig textmässigt?
– Jag tycker om att skriva texter. Ofta får jag en idé så skriver jag bara ner allt som kommer ur mig. Jag blir inspirerad av Bob Dylan och Bruce Springsteen. Just folkmusiker har inspirerat mig mycket när jag skriver texter. Jag tycker om att gå in på djupet. Det får gärna vara metaforer, jag tycker om att beskriva en sak på flera olika sätt genom att använda bilder och färger. Det blir lite som att måla en bild med ord.
Du släppte precis din nya singel Chemicals. Hur kom den låten till?
– Den kom till i mitt rum, jag fick bara massa ord till mig och tyckte det var kul att beskriva den här vemodigheten när man längtar bort. När man känner sig fast men vet också att man är lurad. Den här känslan när man vet att något är fel men man ändå är kvar i det. Sedan fick jag massa olika bilder. Det började med att jag ville att det skulle handla om ett par som egentligen inte gillar varandra, de gillar varandra bara när de är fulla, de söker något hos varandra som de inte hittar men de är glada i stunden. Sedan blev det lite djupare. Jag kom in på samhället och att vi är så bra på att fastna i våra destruktiva mönster. Det finns så mycket kemikalier i alla produkter vi använder hela tiden som är giftiga för oss. Det första steget är att veta att det är lur, sedan får man göra något åt det. Så det är en övergångslåt. Att man inser något, så kanske nästa låt får handla om att man är fri och glad.
Vad brukar du tänka när du skriver en låt? Finns det något mönster eller skiljer det sig från gång till gång?
– Det är på alla olika sätt. Med Love Is Not ville jag skriva en hit, det var verkligen uttänkt. Med Chemicals gick jag bara runt och sjung. Ibland kommer det som en blixt, ibland är det verkligen planerat. Jag gillar att skriva på olika sätt, det finns inga rätt och fel.
Till sist, vad kan vi förvänta oss av Sirena framöver?
– Självklart har jag en dröm om att släppa ett album, men först kommer jag släppa en EP kring årsskiftet och därefter kommer det bli en till singel. Sedan vill jag bara fortsätta skriva, gå fullt ut och inspirera andra att göra samma sak. Min dröm är att turnera i USA. Jag känner mig väldigt internationell – jag älskar Sverige – men eftersom jag är spansk också vill jag få ut det i hela världen så att så många som möjligt ska kunna ta till sig budskapet.





