Senseis portfölj
Utgivningsdatum 2021
Förlag Tranan
Författare Lars Vargö
ISBN 9789189175266
Det är inte särskilt mycket som händer i ”Senseis portfölj”, på både gott och ont. En dag träffar Tsukiko en av sina gymnasielärare, vars ämne (japanska) hon aldrig riktigt varit särskilt intresserad av. Trots att läraren har ett namn kan Tsukiko inte förmå sig för att använda sig av det, därför fortsätter hon helt enkelt att kalla honom för ”Sensei” resten av boken. Vad som följer är en stillsam och lugn skildring om ett möte mellan vad som framstår som två någorlunda ensamma personer. I alla fall är det så att det inte är särskilt många andra karaktärer som kommer i fokus. Tsukiko och hennes gamla lärare möts först och främst på en bar där de njuter av varandras sällskap framför sake, öl och olika sorters japanska maträtter. Då och då går de någon annanstans för att ta en promenad eller äta någonting annat på ett annat matställe.
Rent händelsemässigt är det inte mycket mer än det redan nämnda som händer i denna roman. Som i ett töcken träffas Tsukiko och Sensei. De dricker och samtalar. Vid tillfällen dricker de i tystnad. Här och där slutar de att träffas under en längre period, men det går över och så sitter de på den där baren igen, och fortsätter att samtala, fortsätter att dricka. Tsukiko och Sensei kommer varandra nära, men det är alltid ett påtagligt avstånd mellan dessa två karaktärer. Kanske är det åldern, kanske är det någonting annat också. Hursomhelst är det inte ett obekvämt avstånd. Lars Vargö i sin översättning av denna bok har lyckats mycket väl med att få fram detta avstånd, med tanke på att det svenska språket inte använder sig av samma hedersbeteckningar som japanskan. Avståndet, maten, språket – allting framstår som mycket naturligt.
Om det finns någonting som är en aning störande i denna bok så är det att sensei ofta påpekar att Tsukiko inte får göra eller säga någonting eftersom hon är kvinna, vilket är värt att himla med ögonen åt. De mängder alkohol som dricks kan också vara en aning förvånande för vissa läsare, kan det tänkas sig. Men i överlag är ”Senseis portfölj” någorlunda fri från störande faktorer. Dessutom är sättet denna roman är skriven på inte bara lugnt i sig men även lugnande. ”Senseis potfölj” är en enkelt skriven, harmonisk text, ackompanjerad av en lika enkel och harmonisk, stillsam handling. Därutöver (med tanke på de detaljrika matbeskrivningarna) kan man lätt bli sugen på den mat som Tsukiko och hennes före detta japanska lärare unnar sig.