Regina Spektor
Stockholm Music & Arts 2 augusti 2013
Betyg: 4
Svängig jazz, samhällskritisk punk, avantgardisk goth-opera och finstämd countrypop; om musikalisk bredd var något som präglade första dagen av Stockholm Music & Arts så var det eklektiska även något av ett ledord för kvällens headliner Regina Spektor. Rent soundmässigt kan hennes låtar spreta åt alla möjliga håll, men grundpelaren är närmast uteslutande pianot och hennes karaktäristiska röst.
Strax efter den utsatta tiden 22:30 smög sig den ryskfödde, men sedan länge New York-baserade låtskrivaren blygsamt upp på scen medan hennes medmusiker fick nöja sig med att stå lite i skymundan. Senast 33-åringen intog svensk mark var i samband med Peace & Love ifjol; då fick hon jetlaggad spela i solljus, men i mörker kändes det genast betydligt mer intimt och fängslande. Hon inledde spelningen med att a cappella sjunga bluesiga Ain’t No Cover, trummandes med fingret mot mikrofonen, för att sedan sätta sig bakom flygeln och framföra The Calculation (från 2009 års Far) följt av On the Radio (från albumet dessförinnan – 2006 års succé Begin to Hope). Någon i publiken ropar ”I love you” och med ett leende som skulle kunna smälta sten på läpparna svarar Spektor ”tack”.
Att Regina är en extremt uttrycksfull låtskrivare framgår ikväll om möjligt ännu tydligare än på skiva; inte minst på grund av hennes röstomfång, men jag tänker även på hennes texter. För varje November Rain vi hör på radion två gånger om eftersom DJ:n har somnat finns det även en rad så uppriktig om livets gång att du inte kan låta bli att känna av en gnutta melankoli. Men några sekunder senare gör hon något underligt ljud och du kastas tvärt tillbaka till det där charmigt lekfulla. Livet kan vara tufft men vi hittar vägar som tar oss vidare. Ett exempel är Fidelity som ikväll helt bokstavligt talat slår fyrverkerier.
Spelningen bjuder som sagt på en imponerande bredd – en balansgång som gör att intresset ständigt hålls uppe, du vet liksom aldrig riktigt vad som nalkas härnäst – kanske en rysk folkvisa, sprillans nya You’ve Got Time som sticker ut med sitt tempo, eller avslutande Samson som både den ena och den andra lämnade festivalområdet nynnandes på. Inte minst bevisade Regina Spektor att hon snart tio år efter skivbolagsdebuten med Soviet Kitsch fortfarande glädjs åt att få stå på scen.
Här är ytterligare två bilder från spelningen:
Foto: Emma Andersson


