Sameblod

Jag börjar festivalen med att gå vilse. Jag ska till Biopalatset men hamnar på Bergakungen. Efter ha frågat en snäll dam om vägen får jag i högsta hastighet kuta bort mot Kungsportsplatsen. Jag slinker in i biosalongen precis innan dörrarna slår igen. En miss i schemat onekligen från min sida. Men det hör väl till en festival stor som denna. Idag blir det svensk poetisk dokumentär, biografi om mytoman, en isländsk uppväxthistoria samt årets hype, den samiska ”Sameblod”.

”Shapeshifters” är en svensk dokumentärfilm om identitet, ursprung och om att vara invandrare i Sverige idag. Sophie Vukovic vänder kameran mot sig och berättar sin historia om livet i Sverige och Australien. Vad blir de långsiktiga konsekvenserna av att hens föräldrarna lämnar hemlandet Jugoslavien? Det är ett närgånget porträtt berättat på ett mycket originellt sätt som minner om Mia Engbergs ”Belle Ville Baby”. Det är poetiskt och personligt. Sophie målar sin filmfond med naturbilder. Träd, lövverk, istappar som droppar i den bländande solen och maskar som krälar i mossan. Naturbilderna förstärker känslan av alienation och vilsenhet som vår huvudkaraktär känner i landet Sverige. Det udda valet av musik samt ljudläggning förstärker känslan. Det poetiska språket träffar ofta rätt i beskrivningen av hennes kamp. Filmen balanserar stundtals på vågen mellan briljant och överpretentiöst. Men mestadels är ”Shapeshifters” fängslande. Det är ett en debutfilm som verkligen förtjänar sin publik. Sophie Vukovic, kom ihåg det namnet och minns vart du hörde det först.

”Ingen tid för kärlek” är en spännande biografi om musiklegenden Johnny Bode. Filmskaparna Bo Sjökvist och Bengt Löfgren förknippar honom först och främst med de porriga poplåtar såsom Runka mig med vita handskar på och Vad ska en stackars fattig flicka göra? som skrevs av Bode på 60-talet. Men ju mer de gräver i arkivet desto mer förändras bilden. Nära, arbetskollegor och vänner och familj får berätta om deras relation till den egensinnige mannen. Det här är historien om Bode nazisten, kompositören, kommunisten,provokatören,industrijätten som drog in stora summor pengar för sina musikproduktioner.Det är Bode, mytomanen som bland annat påstår att han varit säkerhetsagent för Säpo. Och det är Bode, party-prisen och alkoholisten, som hällde i sig champagne varje tillfälle han gavs och sedan lämnade sitt sällskap med den saftiga notan. Han är svår att greppa, ändå lyckas filmskaparna att göra en spretig, men ändock fascinerande film om musiklegenden. Via Bodes livshistoria får vi en hel svensk era uppvisad från den svenska synden till andra världskriget till mentalsjukhusens storhetstid. Biografier av denna typ blir lätt platta och i sin gestaltning bara späder på mytomsbilden. Så inte här. Detta tack vare sångerskan Lillemor Dahlqvist, även kallad Bordellmamman. Hon ger ett behövligt mänskligt ansikte till Bode och vi inser att även han var en människa av kött och blod.

”Heartstone” är historien om Thor, en tolvårig grabb som växer upp i en liten isländsk by där inskränkthet och tunnelseende råder. Thor spenderar en stor del av sin tid tillsammans med kompisen Christian. De trivs ihop. Men kompisen vill mer än så men vågar inte visa det. Det är ett starkt drama om tuffa förhållanden på landet. Det fantastiska barnskådespelarna, det suggestiva fotot samt det vackra karga isländska bergslandskapet får denna uppväxtskildring att sticka ut i mängden.

Som sista film för dagen ser jag ytterligare en uppväxtskildring – svenska ”Sameblod” som turnerar runt på världens festivaler. Det är en imponerande debut av Amanda Kernell. Filmen rymmer teman som identitet, kolonialism, samisk kultur, ursprung, rasism och familj. Lene Cecilia Saprroks gör en ypperlig rolltolkning av fjortonåriga Elle Marja som inte vill annat än lämna allt det samiska bakom sig och starta ett nytt liv i Uppsala som “svensk”.
Hon är less på att bli behandlad som ett cirkusdjur och vill slippa mobbning och utsatthet.
Men hon har familjen emot sig. Det blir en tuff kamp. ”Sameblod” berör verkligen. Som debut är detta en stor prestation. Och med detta avrundar jag min första dag. Ses imorgon.