
Vad är en vuxen och var är de?
Manus och regi Andreas Boonstra
Scenografi och kostym Fridjon Rafnsson
Musik Simon Steensland
Teknik Ella Jonsson
Ljus Andreas Boonstra
Premiär 7 november 2026
Scen Moment teater i Gubbängen, Stockholm
Föreställning som recenseras 9 november 2026
I rollerna Lars Bringås som pappan och Linda Källgren som mamman
När pappan i pjäsen en sen kväll kommer hem från en barnteaterfestival i Nederländerna glider diskussionen om vad han har upplevt på festivalen och hur mamman har haft det hemma, över i en diskussion om föräldraskapets villkor och dagens barnuppfostran. Hur är det att vara förälder idag mot bakgrund av tidens alla orosmoln, sociala medier och skolans krav på hur man ska vara som ansvarstagande förälder. Hur ska man som föräldrar få ihop livspusslet om skolan plötslig kräver att barnen ska hämtas halv fyra. Hur fria kan man släppa barnen och vilka gränser får eller måste man som föräldrar sätta. Är tidens barn bortskämda och curlade in i ansvarslöshet? Är de ouppfostrade, osjälvständiga och otrevliga? Var går gränsen mellan beskydd och överbeskydd. Är dagens föräldrar alltför barnsliga och oförmögna att möta barnen på ett vuxet sätt?
Föräldrarna på scenen raljera över dagens curlande föräldrageneration och tar som exempel de moderna barnvagnarnas ståbrädor där de lite äldre barnen kan stå för att slippa gå. Är det att skämma bort barnen? Eller skämmer föräldrarna bort sig själva eftersom de genom att slippa barnens långsamma gång kan skynda och stressa vidare. De prövar än den ena och än den andra ståndpunkten om föräldraskap och barnuppfostran men varken orkar eller vågar stå för något bestämt. Är den musik som dagens föräldrar lyssnar till och de sätt som de klär sig på tecken på hur barnsliga dagens föräldrar är? Borde dagens föräldrar sträva efter att likna gårdagens föräldrar snarare än att försöka likna dagens ungdomar? Nej, det var definitivt inte bättre förr, men kanske är det värre nu.
Pjäsen handlar inte så mycket om dagens barn utan handlar snarare om dagens vuxna. Även om det inte är helt enkelt att svara på frågan vad är en vuxen så är det tydlig att den vuxne inte går att finna på moment: teaterns scen denna kväll. Det finns helt enkel ingen vuxen i det rum som har byggts upp på scenen. När pjäsens föräldrar raljerar över dagens föräldrageneration så raljerar de över sig själva. De blir på något sätt en parodi på sig själva.
Men ändå, det är ett roligt och igenkännande raljerande som lockar till många skratt. De skickliga och närvarande skådespelarnas dialogerna är snabba, träffsäkra och undanglidande utan att leda fram till något särskilt. Pjäsen vänder sig till vuxna, främst till föräldrar. Men en snabb blick över det lilla publikhavet tyder på att det stora flertalet i publiken snarare är farföräldrar. Kanske är föräldrarna hemma och pusslar, livspusslar.