• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Madama Butterfly

Madama Butterfly i Stephen Langridge´s version på Nasjonaloperaen i Oslo är en stor framgång

4 september, 2012 by Redaktionen

Foto: Erik Berg

Operapremiär på Nasjonaloperaen i Oslo 3 september 2012

Madama Butterfly

Musik: Giacomo Puccini

Libretto: Luigi Illica och Giuseppe Giacosa

Dirigent: John Helmer Fiore

Regi: Stephen Langridge

 

Ibland blir operabesöket en verklig stor upplevelse och ibland blir det inte så bra, men i går kväll blev det en mycket stor operaupplevelse. Publiken tackade de medverkande med långa stående ovationer, som ett bevis på sin uppskattning. Faktiskt bland de längsta stående ovationer som jag minns på ett bra tag.

Precis som med många andra operauppsättningar så finns Giacomo Puccini´s Madama Butterfly i flera olika versioner och vanligtvis, tror jag, upplever vi i dag den s k Parisversionen, som ibland påstås vara den vackraste, men samtidigt belastat med en negativ syn på kvinnor och framförallt Madama Butterfly eller Cio-Cio-San som hon också kallas.

På premiären på La Scala gjorde Puccini stort fiasko, vilket i dag framstår som mycket svårt att ta till sig, men detta gav kompositören anledning till att göra en ny version och sedan dess har Madama Butterfly gjort succé världen över.

I går fick vi ta del av Brescia-versionen, som var en av de första revisionerna och där Madama Butterfly gjorde succé. Jag antar att det är den versionen som är anledningen till att operaen kallar sin version för en mörk historia. Handlingen i verket har ju alltid varit mörk, men det är Puccini´s underbara musik som får oss att glömma den verkliga och mycket tragiska bakgrunden till handlingen.

I all korthet handlar ju Madama Butterfly om den tidigare förmögna Cio-Cio-San som nu försörjer sig som geisha och vars dröm är att komma tillbaka på spåret och hennes medel blir då att gifta sig med den amerikanske marinofficeren B F Pinkerton.

I bakgrunden ligger säkert också en förhoppning om att kunna flytta med honom till drömmarnas Amerika och detta är säkerligen en anledning till att hon överger som det heter förfädernas tro. B F Pinkerton har både andra tankar och behov, som han egentligen inte heller försöker dölja, åtminstone inte för den amerikanske konsuln Sharpless.

Musiken är helt enkelt mycket gripande vilket gör att jag/vi följer med den och kanske inte tänker så mycket på den egentliga bakgrunden. Operaorkestret, under ledning av operans musikchef John Helmer Fiore gör en av sina allra bästa insatser någonsin och härtill förstärks den starka musikaliska upplevelsen av operakörens magnifika insatser såväl sångligt som klädesmässigt. Lägg därtill mycket goda solistinsatser så förstår du säkert att detta var en mycket stark, gripande och berörandepremiärkväll.

Nu skall dock ingen förledas att tro att allting var stor succé och frid och fröjd och här tänker jag mest på delar av andra akten av Giacomo Puccini´s ”Madama Butterfly”, som även nu framstår som rent obegriplig. Ta till exempel det osynliga barnet som trots att barnet är tre år, ligger i sin babyvagn för att en stund senare vara ute på gården och leker. Ingen stor invändning, men ändå och aldrig har jag väl varit med om att få möta B.F Pinkertons föräldrar på plats i Japan och förmodligen har inte heller Madama Butterfly gjort eller förväntat sig detta möte.

Att frukten av samvaron mellan löjtnant B F Pinkerton och Madama Butterfly dvs sonen, är med på scen från början till slutet stör mig mindre och när jag förstod, i pausen, att denne man, som jag först trodde hade en vaktmästarefunktion, var den åldrande sonen så försvann problemet.

Det var annars en mycket stor och fin operaupplevelse och till det utomordentliga goda resultatet svarade sångarna för. Enligt min mening var, alla olika rollpartierna besatta av de allra bästa rösterna och detta gällde inte bara de ledande rollerna utan samtliga som hade några linjer att sjunga och här tänker jag på främst på följande: Goro som sjöngs av Svein Erik Sagbråten, Bonze, som Carsten Stabell hade fått på sin lott, Yamadori, som sjöngs av Thor Inge Falch, vilken fantastisk stämma, och inte minst Kate Pinkerton, som Tone Kummervold sjöng helt utmärkt. Jörgen Backer gjorde en väl avvägd insats som den kejserliga kommissarien och det är en roll som man annars knappast ens noterar innan insatsen är över. Dessutom var dessa sångare utmärkta även sett ur en scenisk synvinkel och i det sammanhanget kan jag också få berömma Yakuside, Butterfly´s onkel, som Roald Nygårdh gjorde en tragisk figur av.

Bland de fyra ledande partierna finns det bara mycket bra att skriva om och här utmärkte sig framförallt Madama Butterfly själv som för övrigt sjöngs av den ryska sopranen Olga Guryakova, en riktig sångstjärna som jag gärna vill höra mera av. B F Pinketon sjöngs klart godkänt av Henrik Engelsviken, men han var kanske inte lika trovärdig som en något yngre tenor hade varit och då tänker jag främst på Joachim Bäckström, Malmö Operas, ledande B F Pinkerton. Yngve André Söberg, som sjöng den amerikanske konsuln Sharpless var helt enkelt helt lysande. Han representerar väl mitt ideal av en Sharpless som mycket väl behärskar partiets alla krav, med både värme och skärpa i stämman. Han var helt lysande! Ingebjörg Kosmo sjung Suzuki´s parti med allt vad som krävdes av denna roll.

Sammanfattningsvis så var det väl samsjungna sångarna från huvudrollen och ner till minsta parti som gjorde det allra största intrycket på mig och här vill jag också nämna det rent sceniska, men också det långsamma men ändå kraftiga tempo som kännetecknade föreställningen som helhet. Min rekommendation är alltså att nu är det dags för oss svenskar att hemsöka Oslo och i synnerhet Nasjonaloperaens version av Puccini´s Madama Butterfly.

Produktionsteam

Musikalsk ledelse: John Helmer Fiore

Regi: Stephen Langrldge

Scenografi og kostymer: Alison Chitty

Lysdesign: Cris Davey

Sångare

Cio-Cio-San: Olga Guryakova

Pinkerton: Henrik Engelsviken

Sharpless: Yngve André S0berg

Suzuki: Ingebjörg Kosmo

Goro: Svein Erik Sagbråten

Bonz: Carsten Stabell

Yamadori: Thor Inge Falch

Kate Pinkerton: Tone Kummervold

En komissarie: Jörgen Backer

Sonen: Randolf Walderhaug

Yakuside: Roald Nygård

m fl

Arkiverad under: Recension Taggad som: Madama Butterfly

Madama Butterfly – en mörk historia- operapremiär på Nasjonaloperaen i Oslo

30 augusti, 2012 by Redaktionen

Foto: Erik Berg

Operapremiär på Nasjonaloperaen i Oslo

3 september 2012

Madama Butterfly

Musik: Giacomo Puccini

Libretto: Giuseppe Giacosa och Luigi Illica

Regissör: Stephen Langridge

 

Kimonos och körsbärsblommor, men också prostitution, fattigdom och rasism. Nasjonaloperaen öpppnar operasäsongen med en mörkare upplaga av Puccinis stora mästerverk, Madama Butterfly.

Den 3. september intar ett av operalitteraturens mest kända och ikonverk Huvudscenen i Operaen. Puccinis Madama Butterfly ser vid första ögonkast ut som en rar och vacker berättelse om en ung geishas förälskelse i en ouppnålig dröm. Men i bakgrunden lurar både prostitution, fattigdom och rasism. Nasjonaloperaen och regissören Stephen Langridge, som nyligen blev utnämnt till operachef på GöteborgsOperan, sätter upp en osentimental, men gripende version av Puccinis uppskattade opera.

 

– För mig handlar det hela tiden om att skapa en föreställning som är tillgänglig, både för de som aldrig har sett en opera i sitt liv och för de som har Madama Butterfly som sin favorittopera, säger Langridge.

 

I originalhistorian ”köper” den amerikanske marinofficeren Pinkerton den 15 år gamla geishan Butterfly. Men medan hon tror att hon gifter sig med honom, ser han på det hela som ett tillfälligt arrangemang. Langridge har flyttat Puccinis välkända historia från det 19. århundradet till slutet av andra världskriget, efter den amerikanska ockupationen av Japan, där denna typ sexhandel var vanlig.

 

– I likhet med Pinkerton, som köper en ung flicka genom att ”gifta” sig med henne, så kunne en amerikansk ockupationssoldat betala för en så kallad «only girl», en prostituerad som inte hade sex med andra än honom, berättar han.

 

Langridge har också, i samarbete med Nasjonaloperaen, valt att använda en av Puccinis tidiga versioner av verket, som både genom musiken och librettot problematiserar förhållandet mellan Pinkerton och Butterfly. Det hela fremförs av ett stjärnlag, med sopranerna Olga Guryakova och Svetla Vassileva som Madama Butterfly, och Nasjonaloperaens egen Henrik Engelsviken och Diego Torre i rollen som Pinkerton. Nasjonaloperaens sångkrafter medverkar också i de andra rollerna, med Ingebjørg Kosmo och Tone Kummervold som Suzuki, och Yngve André Søberg och Ole Jørgen Kristiansen som Sharpless. Søberg blev i förra veckan hedrad med Tom Wilhelmsens Stiftelses opera- og ballettpris.

Musikchefen John Helmer Fiore och Oleg Caetani står för den musikaliska ledningen. Fiore bjuder också på en underhållande och gratis introduktion til operan i Fiore’s lecture show. Dessutom kan barn mellan 4 og 7 år bli med på Minimadama, där man lär mer om föreställningen genom lek och sång. Och konserten Sound of Japan ger en unik möjlighet att lära sig mer om den japanska traditionella musiken som Puccini lät sig inspireras av under arbetet med Madama Butterfly.

Läs mer om de olika aktiviterna som beskrivs här ovan

Arkiverad under: Scen Taggad som: Madama Butterfly, säsongspremiär på Nasjonaloperaen iOslo

Operakväll ikväll i P2 och Parsifal från Amsterdam

18 december, 2010 by Redaktionen


Ikväll blir det ytterligare en sådan där kväll då jag tvingas att välja.

Vad valet gäller? Parsifal från Concertgebouw i Amsterdam med Katarina Dalayman som Kundry och Krister St Hill som Klingsor eller Joachim Bäckström, som B F Pinkerton i Puccini´s ”Madama Butterfly” från Malmö Opera.

Här är en länk till P2 Programmet börjar med introduktion kl: 19:15 själva föreställningen börjar kl: 19:30.

Här är länken till Holländska radion

Det är förresten förmodligen ändå inget problem eftersom det kanske går att lyssna på ”Madama Butterfly” i det s.k. efterlyssningsarkivet, men det är jag mera osäker på.

Nu är det nog dags att fundera på att köpa någon sorts inspelningsfunktion så jag kan vara säker på att i framtiden undvika dylika krockar och ändå är det inte den värsta krocken jag har varit med om för den 12 februari nästa år har jag tre alternativ att välja på: urpremiären på Jonas Forsells opera ”Hemligheter”, G F Händels ”Alcina” som samma kväll har premiär på GöteborgsOperan samt direktöverföringen från Metropolitan Operans utsändning av John Adams ”Nixon in China”, men detta behöver jag ju inte ta ställning till idag.

Ikväll blir det troligtvis ”Madama Butterfly” i P2.

Arkiverad under: Musik Taggad som: i P2, lördag 18 december, Madama Butterfly

Madama Butterfly – en klar succéföreställning på Malmö Opera

29 november, 2010 by Redaktionen


Den gångna veckan har jag gjort några operaresor dels till Göteborg, Köpenhamn, Stockholm dels till Århus. I Göteborg såg jag premiären på ”Don Carlos” på GöteborgsOperan och på DKT i Köpenhamn Alban Berg´s ”Lulu”.

Vid stockholmsbesöket passade jag på att se Giuseppe Verdi´s opera ”Ernani” med Södertäljeoperan och i fredags åkte jag till Århus för att se Giacomo Puccini´s ”Manon Lescaut på Den Jydske Opera och i lördags (27/11) var det så dags för premiären på Giacomo Puccini´s ”Madama Butterfly” på Malmö Opera.

Mina tankar om dessa föreställningar kan du läsa mer bl.a. här på Kulturbloggen, Om du vill.

Det är en operapremiär som jag har längtat till ända sedan första veckan i juni när det stod klart för mig att Joachim Bäckström skulle sjunga B F Pinkerton den amerikanske marinlöjtnanten, som gifter sig med geishan Cio –Cio- San, ett äktenskap på japanska som kan sägas upp med en månads uppsägningstid.

När det sen blev klart att den danska sopranen Elsebeth Dreisig skulle sjunga Madama Butterfly så var det hur enkelt som helst att bestämma mig för att den föreställningen skulle jag se.

I det här sammanhanget kan det noteras att Malmöoperan denna gång skulle ha två premiärer och på den första premiären skulle den tyske tenoren Thomas Piffka sjunga Pinkerton och koreanskan Kyunghae Kong.

Det var alltså först på den andra premiären som Bäckström/Dreisig skulle sjunga, men det gjorde ju inte så mycket för då blev det tillfälle till två premiärer.

Nu visade det sig emellertid att Piffka blev plötsligt indisponerad vilket innebar att Joachim Bäckström fick agera premiärlöjtnant och med koreanskan Kyunghae Kang som Madama Butterfly.

Detta skulle bli min tredje uppsättning på kort tid eftersom jag dels såg den något moderniserade versionen på Dalhalla för några år sedan och också den traditionella uppsättningen från Metropolitan Opera på en bio nära dig.

Även det här var en traditionell uppsättning, även om den inte liknar tidigare uppsättningar som jag har sett. Mitt intryck är att regissören, Henry Akina tillsammans med sitt team, Dean Shibuya och Anne Namba har lyckats göra en otroligt fint sammanhängande uppsättning. Kostymerna var fantastiska och scenografin var mycket ändamålsenlig och vacker. Egentligen var det bara två saker som störde mig dels muren bakom det japanska hemmet dels figuranterna, som gestaltades av Malmöflickorna. Skulle de föreställa ninjasoldater? Muren kan åtminstone inte jag placera i verket, men det finns säkert en helt perfekt förklaring till den, även om jag inte lyckades uppfatta den.

I övrigt anser jag nog att det var en tydlig och gripande föreställning som väl följer Puccinis intentioner.

På sånginsatserna kan man inte heller klaga även om jag tidvis hade svårt att uppfatta Joachim Bäckströms klangfulla stämma, men det kanske kan skyllas på omständigheterna eller kanske att min hörsel inte är vad den en gång var. Att Joachim Bäckström har framtiden för sig råder det dock ingen som helst tvekan om.

Det var också roligt att höra Rickard Söderberg, som Goro och här noterade jag att hans roll var större än jag minns från tidigare uppsättningen, men det gjorde ju absolut ingenting då han både sjöng och agerade förträffligt.

På herrsidan var jag mycket imponerad av den danske barytonen Per Höyer som sjöng och gestaltade Sharpless, den amerikanske konsuln helt ypperligt. Jag har ju under årens lopp hört och sett honom i ett stort antal roller, men det här var något utöver det vanliga.

På damsidan imponerade som vanligt Emma Lyrén i Suzuki´s parti, men det var inget större fel på Kyunghae Kong som gestaltade Cio-Cio-San och hennes tolkning av Un bel di vedremo utlöste de första egentliga applåderna i föreställningen.

Bra skötte sig också, som vanligt, Malmö Operakör, men också orkestern under ledning av Joseph Swensen.

Realistiskt och trevligt var det också att se att parets gemensamma barn, som för dagen hette ”Sorg” var en riktig treåring i motsats till en uppsättning jag såg på Deutsche Oper i Berlin där barnet var i tioårsåldern.

Sammanfattningsvis anser jag att det var en ovanlig vacker och fin uppsättning, som jag säkert kommer att njuta av fler gånger innan sista föreställningen den 2 februari.Det kan du också göra!

Information om biljetter mm

Här kan du läsa Carlhåkan Larséns recension i Sydsvenskan

Arkiverad under: Musik Taggad som: Madama Butterfly

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in