Jag heter Shylock
Författare Howard Jacobson
Förlag Wahlström Widstrand
Utgiven: 2016-04
Översättare: Manne Svensson
ISBN: 9789146229841
Serie: The Hogarth Shakespeare
Shylock är jude. Han går varje dag till kyrkogården för att konversera, samtala, med sin avlidna fru Leah. En dag möter han Simon Strulovitch på kyrkogården. Strulovitch är där för att besöka sin mors grav. Strulovitch är också jude – men de två har aldrig umgåtts, det är väldigt olika varandra. Tror de. Strulovitch får ett infall och bjuder hem Shylock.
Det visar sig att de har en hel del likheter ändå. Strulovitch fru är visserligen inte död, men hon är inte särskilt levande heller. Hon har en svår sjukdom som gör henne sängliggande och helt okontaktbar.
Shylock är en bitter man, hans fru är död och hans dotter har lämnat honom. Shylock har vaktat för hårt på sin dotter.
Strulovitch har problem med sin dotter. Trots att Strulovitch inte är troende jude, aldrig går till synagogan eller bryr sig om eller tror på gud kräver han att hans dotter ska gifta sig med en jude, när hon gifter sig.
Berättelsen är skriven av Howard Jacobson och bygger på Shakespeares pjäs Köpmannen i Venedig. I år är det Shakespeare-jubileum, det är 400 år sedan han förmodligen dog. Shakespeare-året märks inte särskilt väl i Sverige. Romanen ”Jag heter Shylock” är ett beställningsverk på grund av Shakespeare-året. Flera berömda författare har fått i uppdrag att skriva en roman som bygger på något av Shakespeares draman.
Jag tycker inte direkt om Howard Jacobsons version av Köpmannen i Venedig. För det första tycker jag hans version kräver att läsaren känner väl till Shakespeares version, Köpmannen i Venedig. Dessutom tycker jag att Howard Jacobson låser in Shakespeares berättelse och gör den mindre öppen, den för färre tolkningsmöjligheter. Shakespeares storhet förminskas helt enkelt.
Howard Jacobsons berättelse säger mig ingenting om livet eller samhället, den talar inte till mig. Den är alldeles för fokuserad på judar och handlar alldeles för mycket om vad judar är och inte är och hurdana de är och hur de bemöts. Vadå? Människor är människor och jag vägrar tro på att judar skulle vara särskilt mer giriga än andra grupper. Berättelsen är alldeles för fokuserat på att reda ut vad judar är.
Om syftet på något sätt skulle vara att dra paralleller till hur muslimer idag kan bli slagpåsar och utsatta för diskriminering så fungerar inte den parallellen alls.
Människorna som berättelsen handlar om är alla så otroligt välbärgade och rika att jag inte heller på grund av detta kan ta till mig något av berättelsen. Jag känner inte som kan leva så totalt obekymrad om pengar och vältra sig i sådant överflöd – det blir en totalt ointressant berättelse.
Shylock och Strulovitch är båda fäder till döttrar som de överbeskyddar. Jag är själv mor till söner – och kan inte därför heller direkt associera till dessa överbeskyddande fäders beteende.
I stort sett tror jag berättelsen bara ger något till den som kan Shakespeares Köpmannen i Venedig och därför tycker det är lite kul att se hur HJ tolkar pjäsens handling. Berättelsen står inte för sig själv och är inte särskilt intressant i sig själv.
Dagens Bok har också recenserat denna Shakespeare-inspirerade roman.