Artist: Dan Deacon
Titel: Gliss Riffer
Betyg: 4
”Glissando är en musikalisk term för en övergång mellan två toner genom att spela de mellanliggande tonerna. Det anges i noter antingen i vågform eller med ett streck med ’gliss’ skrivet ovanför,” avslöjar en enkel Wikipedia-sökning. Det är även ett vanligt förekommande knep inom elektronisk musik, något Dan Deacon sträcker sig så långt som att döpa ett album efter.
När jag tänker på den Baltimore-bördiga musikern, är hans galna liveshower det första jag associerar till. När han spelade på Debaser Slussen senast förvandlades hela lokalen till ett maniskt dansgolv. Från ett hav av synthar uppmanade en till synes helt vanlig — småfet, skäggig och glasögonprydd — hipster publiken till att göra det ena bisarra dansnumret efter det andra, samtidigt som han själv dansade ännu vildare på scen.
Ända sedan genombrottet med Spiderman of the Rings 2007, följt av Bromst 2009 och America 2012, har albumen — låtar som The Crystal Cat och True Thrust till trots — dock överskuggats av de mytomspunna spelningarna. Men i och med Gliss Riffer kanske det kan bli ändring på detta; från omedelbart medryckande öppningsspåret Feel the Lightning, via Animal Collective-kakofoniska When I Was Done Dying, till epilepsi-framkallande singeln med den ironiska titeln Learning to Relax, är det hans — sett till helheten — starkaste verk hittills. Om han tidigare valt att dölja sin briljans med humor, eller genom att ibland vara lite för prövande, är det som att han nu vågar gå fullt ut.
Bästa spår: Feel the Lightning, When I Was Done Dying, Learning to Relax