Steve Earle med Dukes and Dutchesses i Filadelfiakyrkan
Betyg 4
Steve Earle är tillbaka i Stockholm med ny skiva och med nya frun Allison Moorer i bandet. Tre timmar med en paus blev det, utan förband. Det var det sista Steve sa när Kulturbloggen pratade med honom inför turnén: ”Kom i tid…!”
Vi var där i tid och fick höra en del plock från nya skivan (som jag inte är så inlyssnad på) under första settet. Allison Moorer (numera gift med Steve) var ett spännande tillskott med en enastående röst och talang. Den låt som stack ut för mig var Gulf of Mexico och den kommer kanske att bli en ny favorit.
Under andra delen av konserten föll allt på plats och vi fick höra mycket gammalt och nytt. Som vanligt kommenterade Steve och han har kvar sitt engagemang. Någon från publiken ville ha ett privat ord med Steve vid scenkanten och det verkade som om personen riskerade att slängas ut men Steve ropade till vakterna ”släng inte ut honom!”
Steve visar att han efter en drygt 25-årig karriär kan komma med nyheter. Ser vi bara på skivor så är var och en unik på sitt sätt. Om, till exempel, The Revolution Starts Now sa Steve att det inte var hans önskan att göra en politisk skiva, han sa bara det som behövdes sägas just då.
Det växer ingen mossa på Steve Earle eller musikerna som spelar med honom. Till och med äldre låtar som Devils Right Hand får nytt liv.
Allisom Morer gör ett eget set under konserten och de andra medlemmarna i bandet får gör också några egna låtar. Häftigt men skönt att det inte tar över hela konserten som när han var här med ett visst Bluegrassband.
Jag satte en fyra på den här konserten på grund av en lite tvekande start. Publiken sa dock fem, skall jag medge men om jag skall sätta betyg kanske jag skall spara ett poäng till den där kvällen när ingen går hem…
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Steve Earle, Dukes and Dutchesses, konsert, recension