• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Dramaten

Stående ovationer för Gösta Ekman på premiären av Den Girige på Dramaten

24 oktober, 2009 by Rosemari Södergren

dengirige300
Gösta Ekman hoppade in med kort varsel som regissör till uppsättningen av på Dramaten med komedin ”Den Girige” med Johan Rabaeus i huvudrollen. En sak är säker: publiken var helnöjd på premiären. Jag kommer precis hem därifrån. Publiken applåderas vilt och de flesta reste sig upp och applåderade och då ropade Johan Rabaeus efter regissören: ”Gösta” – och de som fortfarande satt ner i publiken reste sig också och alla ropade: ”Gösta, Gösta, Gösta”.

Ja, Ekman är populär och föreställningen var både rolig och varm.

”Den Girige” handlar om girigbuken Harpagon som är så fixerad vid pengar att han förlorat förmågan till kärlek och nära relationer. Han är änkling och har två giftasvuxna barn, dottern Élise och sonen Cléante. En ung kvinna har flyttat in i grannområdet. Sonen har blivit förälskad i henne, men får i pjäsens början reda på att hans pappa friat till henne. Sonen ska alltså få sin älskade till styvmor. Dottern är förälskat i betjänten, som egentligen inte är av tjänstefolkets klass utan av finare börd. Men dottern ska giftas bort med en äldre man.

Javisst, frågor som kan kännas pinsamt oaktuella för en nutida svensk publik och därtill är det en uppsättning med fina kostymer.
När en mer än fyrahundra år gammal föreställning sätts upp är det klart att en hel del av problematiken från den tiden inte känns viktig idag. Men Girigbuken Harpagon finns idag också. I olika gestalter.

Ekman har sett till att språket blir levande och Rabaeus gör girigbuken så skärande ensam att jag inte kan hata honom så mycket som jag borde. All bra komedi har drag av tragedi som spricker fram emellanåt. Kanske känner vi igen oss själva ibland?

”Den Girige” av Molière är en pjäs som skrevs under 1600-talet. Molière var kontroversiell på sin tid. Det berättas att han kollapsade på scen, mitt under en föreställning av ”Den inbillade sjuke”, och dog några timmar senare i sitt hem, utan att få en sista smörjelse eftersom två präster vägrade besöka honom och en tredje anlände försent.

Så farligt är det kanske inte idag att angripa girigheten. Men låt dig inte förföras av de vackra kostymerna och skratten, det finns ett allvar bakom som gör föreställningen till mer än lättsam underhållning.

Dessutom är jag väldigt förtjust i den strama dekoren. Hela föreställningen spelas på en enda scen som består av ett kalt rum med många dörrar. Ytan får representera såväl rum inne i huset som utanför. Kalheten utnyttjas också som en liknelse: Harpagon är så snål att han inte ens ställer fram stolar åt sina gäster.

Dramaten berättar på sin hemsida om föreställningen:

Molière (1622-1673) är teatermannen som i en omvälvande tid skrev och iscensatte en lång rad märkvärdiga teaterpjäser som aldrig upphör att fängsla teaterpubliken – för många är Den girige den allra märkvärdigaste.

Hur kan man vara så fantastiskt omåttligt urbota snål och girig att pengahungern förpestar alla mänskliga relationer in i minsta själsskrymsle. Ja, hur kan den girige Harpagon vara så otroligt förälskad i sitt eget kassaskrin att han går i blodigt krig med sin egen son Cléante och sin dotter Elise – och är blind för deras unga längtan efter kärlek och eget liv?

Publiken häpnar och förskräcks, men känner också att Molière har förmågan att rikta strålkastarljuset mot sig själv, för den girige Harpagon är ett kusligt självporträtt. Och strålkastarljuset riktas vidare ut mot oss i publiken, ingen går fri. Komiskt blandas med tragiskt, man skrattar men ibland fastnar skrattet i halsen.

I rollerna Johan Rabaeus, Christoffer Svensson, Ellen Mattsson, Peter Engman, Rebecka Hemse, Hans Klinga, Marie Richardson, Erik Ehn, Per Svensson, Pierre Wilkner, Filip Alexanderson.

Relaterat:
Kvällsposten

dengirige400

dengirige400b

Relaterat: Recension i DN.

Läs även andra bloggares åsikter om Dramaten, komedi, Gösta Ekman, Johan Rabaeus, Moliere, Den girige, girighet

Arkiverad under: Teater Taggad som: Dramaten, Komedi

Tidskriften 00TAL slår ett slag för kärleken med Stockholms poesifestival

23 oktober, 2009 by Redaktionen

poesifestival_bild
Tidskriften 00TAL slår ett slag för kärleken och presenterar STOCKHOLMS POESIFESTIVAL.
Tidskriften kontaktade Kulturbloggen och vi tycker det verkar vara en intressant arrangemang. Men tidsbrist gör att vi inte själva hinner skiva något och därför förmedlar vi deras text om poesifestivalen, en kväll i tre kärleksakter på Dramatens Stora scen, tisdag 3 november kl 19 – 23.
Mingel och performance i foajén från kl 18.

Här är arrangörens text:
Nu när många människor tvättar bort beröring med alcogel slår Tidskriften 00TAL ett slag för kärleken och bjuder in till en magisk kväll på Dramatens Stora scen.

I år har vi äran att bland andra presentera en av nordens främsta dramatiker och poeter Jon Fosse, vars pjäs, Flicka i gul regnjacka, i Gunnel Lindbloms hyllade uppsättning nyligen hade urpremiär på Målarsalen, Dramaten.

Tre kvinnliga författare från Kenya intar också Dramatens Stora scen: Den provokativa författaren Wambui Mwangi som gjort sig känd världen över med sin blogg Mad Kenyan Woman. Shailja Patel, en poet, dramatiker och skådespelerska som har uppmärksammats storligen för sin enmansshow Migritude där hon berättar om kvinnors öden i Indien och Östafrika. Och den heta poeten/sångerskan/skådespelerskan Ngwatilo som representerar en ung urban post-apartheidgeneration i Östafrika.

Dessutom framträder en rad svenska poeter och artister. Ann Jäderlund läser ur sin senaste diktsamling Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Johannes Anyuru, kritikerrosad för sin nya diktsamling Städerna inuti Hall, framför ett kapitel ur en kommande kärleksroman. Den underfundigt humoristiske och skarpögde naturlyrikern och essäisten Staffan Söderblom läser ur sin nyutkomna diktbok Sa han, medan den scenkarismatiska Sofia Stenström har skrivit en helt ny text speciellt för Stockholms Poesifestival som hon framför i ett nummer tillsammans med den unga begåvade pianisten Terés Löf.

Den egensinniga sångerskan Sibille Attar flyger in från Skottland, låtskrivaren och sångaren Ola Joyce gör scendebut och musik/konst/danskollektivet BALBOA har satt ihop en hel kärleksarmé för festivalen. Och mycket annat!
Med kärlek,
00TAL

PS. Läs om när Ola Joyce fick en halv rabatt av en man i Dubai, vem Jon Fosse tycker behöver mest poesi i världen, Shailja Patels kärleksstad och mera på www.00tal.com.

Läs även andra bloggares åsikter om poesi, kulturtidsskrift, Dramaten, poesifestival

Arkiverad under: Teater Taggad som: Dramaten, kulturtidsskrift, Poesi

Vårkänslor på Dramaten 2010 – mail från Marie-Louise Ekman för oss som missade presskonferensen

12 oktober, 2009 by Redaktionen

dramatenspring1

Vårkänslor på Dramaten 2010, det rubriken på ett pressmeddelande om den presentation som varit idag på Dramaten om vårprogrammet 2010. Det är det första Dramaten-programmet som den nya Dramatenchefen Marie-Louise Ekman är helt ansvarig för. Det surras runt om i teatervärlden om den nytändning som råder på Dramaten. Det märks på olika sätt. Nyligen var det en presentation av höstprogrammet där skådespelare minglade med pressfolk och några teaterbloggare. Tilltugget var fräsch fruktsallad.
Idag var det kallat till pressmöte om vårprogrammet. Och vi som inte kunde gå dit får trösta oss med ett pressmeddelande. Men det är skrivet som ett mail från Marie-Louise Ekman:

Vårkänslor på Dramaten 2010
Nu presenterar Dramaten repertoaren för våren 2010. Men vi vill också passa på att berätta hur publiken kommer att känna att Dramaten är en öppen och välkomnande plats. Det ska vara lätt att gå på Dramaten – och få rika och sammansatta upplevelser.

”Med en mångsidig repertoar, på stora och små scener, välkomnar vi vår publik till teatern. Dramaten vill att alla ska känna sig inbjudna till våra föreställningar, inte minst de unga som köper biljetter för 100 kr, även till våra bästa platser.

Vi satsar mer på vår webb för att kunna möta den uppkopplade publiken, www.dramaten.se kommer att bli välbesökt. Under första halvåret 2010 införs ett nytt biljettsystem. Det ska framförallt göra det smidigare att boka biljetter via Internet.

Med nya foajéer till Lilla Scenen, Stora scenens tredje rad, Målarsalen och Tornrummet – och ny barservering i anslutning till Lejonkulan tar vi emot publiken på ett generöst sätt.

Under rubriken Dramaten& öppnar vi huset för många slags händelser på alla scener – ett rikt utbud av arrangemang utöver våra föreställningar. Vi ger oss ut på turné genom samarbetet med Riksteatern. Och med livesändningen av Scener ur ett äktenskap på Folkets Hus biografer runt om i landet den 31 oktober bjuds hela Sverige in till Dramaten.

Dramaten öppnar sig för nya impulser från en ung generation kvinnliga regissörer. Bland
dem Jenny Andreasson med Françoise Sagans Slott i Sverige och Sara Giese med Lars Noréns Om kärlek. Fler kommer! Malin Stenberg som vi möter på Unga Dramaten i Askungen knyts de kommande åren till Dramaten. Och tidigare bekantingar fortsätter att regissera i vår – Annika Silkeberg, Margareta Garpe, Eva Bergman och Nina Wester. Och det finns mer att berätta om så småningom!”

Marie-Louise Ekman 12 oktober 2009

PREMIÄRDATUM VÅREN 2010
22 januari Pygmalion, Stora scenen
23 januari Om kärlek, Målarsalen
30 januari Slott i Sverige, Lilla scenen
13 februari Citizenship, Elverket
13 mars Hantverkarna, Stora scenen
26 mars Jerusalem, Målarsalen
27 mars Indiansommar, Lilla scenen
I juni Körsbärsträdgården (Moskva, Stora scenen till hösten)

Relaterat:
Dagens Nyheter kommenterar vårprogrammet:

Våren på Dramaten blir den första där Marie-Louise Ekman kan lägga repertoaren helt själv. Det är nu hon ska ta tillbaka teaterns förlorade besökare. Då tar hon skruvade farser, kvinnliga regissörer och maken Gösta Ekman till hjälp.

Bilden överst:
Johan Holmberg och Gösta Ekman
Fotograf Roger Stenberg

Annika Silkeberg, Emma Mehonic, Philip Hughes, Agneta Ehrensvärd och Magnus Florin
Fotograf Roger Stenberg
dramatenspring2

Magnus Roosmann, Marie Richardson och Mats Ek
Fotograf Roger Stenberg
dramatenspring3

Läs även andra bloggares åsikter om Dramaten, scen, teater, Gösta Ekman, Marie-Louise Ekman

Arkiverad under: Teater Taggad som: Dramaten, Scen

Romantiskt på Dramatens Stora Scen

21 september, 2009 by Redaktionen

Charlotte Hellekant
Den 1 oktober fylls Dramaten med ljuv musik. Då intar den svenska mezzosopranen Charlotte Hellekant Stora scenen på Dramaten, tillsammans med pianisten Matti Hirvonen från Svenska Sopranos. Det blir en hyllning till romantiken. Bland annat kommer duon att framföra Hector Berlioz och Théophile Gautiers sångcykel ”Les Nuits d’Été” – en suggestiv, sensuell hyllning till den sjungna romansen.

Charlotte Hellekant är en av världens främsta operaartister. Hon har bland annat spelat Cherubin i Figaros bröllop i Washington, Toronto och Nice, Pagen i Salome på Metropolitan i New York, Ino i Semele vid Théâtre des Champs-Élysée i Paris samt titelrollen i Carmen vid Kungliga Operan i Stockholm. Hon har även uppmärksammats mycket för sina roller i nyskrivna operor, och är en framstående tolkare av Mahler.

På scen denna kväll möter vi även skådespelerna Björn Granath och Gunnel Fred.

Detta är andra gången Svenska Sopranos och Dramaten samarbetar. Nina Stemme gav en bejublad konsert i januari 2009.

Läs mer om Svenska Sopranos: www.svenskasopranos.com

Läs även andra bloggares åsikter om Dramaten, klassiskt, sopran

Arkiverad under: Musik Taggad som: Dramaten, klassiskt, sopran

Kulturbloggen på Killinggänget på Dramaten

19 september, 2009 by Rosemari Södergren

killing
Killinggänget på Dramaten – kändes som ett teaterhistoriskt ögonblick. Ett humorgäng från tv flyttar in på Stora Scenen på det svenska nationalscenen. Förväntningarna var stora,
applåderna åskade innan ridån gick upp.

Första stora skrattsalvan ekade genom lokalen då Henrik Schyffert trädde in, ikiädd klänning som såg ut att vara sydd utifrån de dräkter Formel 1-förare har. Nedtill var den stor som en klänning från den tid då klänningar hos hovet hölls upp med stålställningar undertill.
Fast sedan kom det inte så många fler skratt.
Jag vet inte om det beror på publiken eller föreställningen.

Vi två från Kulturbloggen såg Alex Schulman och Sigge Eklund på raden snett framför oss förresten, för kvällen klädda i mörka stiliga kostymer. En stor del av publiken var ju journalister och andra av den kategorin. Och det är en bortskämd grupp som inte bjuder så mycket på sig själv och inte skrattar i första taget.

Schulman har bloggat om föreställningen och skriver bland annat:

– Sammanfattningsvis: idén att spela sig själva, att gestalta sin egen grupps förfall, är briljant. När jag hörde om det trodde jag att jag skulle få se något fantastiskt. Men redan i första scenen står det klart att de inte riktigt vågar löpa linan ut. De har hela tiden på sig sina masker. Därför måste man säga att den här pjäsen både var modig och feg på en och samma gång. Jag är inte besviken, men förvånad. Om jag skulle ge plus, så skulle jag beroende på humör antingen ge den en stark tvåa eller en svag trea. Där har vi det.

Föreställningen bygger, som Schulman skriver, på åersonernas karaktärer, att de inblandade spelar karikatyrer av sig själva. Robert Gustafsson är rolig bara man ser honom, Andres Lokko i sin roll som besserwissern är träffsäker.

I pausen hörde jag några viska att det mest var buskis. Dethåller jag inte med om, men visst: det är en ovanlig föreställning för att vara på Dramaten och den har drag av såväl buskis som nyårsrevy.

Jo, det var givetvis en hel del roliga citat. Som när Mårten Luuk upptäcker att Andress Lokko har en fru sedan 17 år tillbaka.

– Varför har du aldrig sagt något?
– Du har aldrig frågat?

Det säger en del om hur relationer i en grupp, att människor kan vara på en arbetsplats och faktiskt aldrig fråga om en persons privatliv. Fast det tycker jag inte killar eller herrar har patent på. Jag tycker inte det är så stor skillnad på killsnack som tjejsnack eller människosnack. Jag har varit i så många olika konstellationer att jag inte tycker det är så himla stor skillnad på grupper med killar och grupper med tjejer. Det beror på individerna. Därför har jag lite svårt att ta till mig en föreställning som bygger på att visa killsnack.

Fast: Killinggänget är duktiga och säkra inom området humor, så det är klart att det blir roligt och jag kan tänka mig att en publik som kommer dit bara för att ha kul och inte känner att de ska granska det kritiskt kan slappna av och skratta mer.

Mer om Killinggängets föreställning på Dramatens hemsida.

Relaterat:
Svenska Dagbladet 1 och Svenska Dagbladet 2, Expressen och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om teater, Dramaten, komedi, Schulman, Killinggänget, scen

Arkiverad under: Recension, Teater Taggad som: Dramaten, Komedi, Teater

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 72
  • Sida 73
  • Sida 74
  • Sida 75
  • Sida 76
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 79
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Bokförsäljningen fortsätter att öka

Under det andra kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen fortsätter att öka

Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Den 11 september 2026 släpps en … Läs mer om Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Primavera Betyg 4 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Hans Loelv Last … Läs mer om Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Det finns något väldigt tilltalande med … Läs mer om Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Lysistrate Av Aristofanes Bearbetning … Läs mer om Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

För en vecka sedan såg jag Veronica … Läs mer om Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Det finns få svenska band som kan få en … Läs mer om Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Manus: Lisa Lindén (fritt efter bok av … Läs mer om Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in … Läs mer om Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in