På tjugoårsjubileumet av Neil Youngs största succé, albumet ”Harvest”, turnerade han runt med låtarna som i slutänden skulle bli uppföljaren, livealbumet ”Harvest Moon”. Året var 1992 och i samband med turnén gjordes även ett antal akustiska solokonserter.
Sjutton år senare släpps nu de akustiska spåren samlade i livealbumet ”Dreamin’ Man Live -92”. Och om det inte skulle vara goda nyheter nog, så släpps även en vinylutgåva i början av 2010.
Det är vackert, inbjudande och oerhört intimt. De tio fantastiska låtarna från ”Harvest Moon” levereras med enbart piano, munspel och gitarr. Och det behövs inte mer. För med sin enorma närvaro skapar Neil Young en magisk stund för mig. Jag är helt trollbunden.
Jag brukar placera artister och skivor i kategorier för när det passar bäst att lyssna på dem. Vissa artister är perfekta att diska till, andra att städa till, vissa hör hemma i bilstereon, andra på förfesten. Men vissa måste jag sätta mig ner i en fåtölj och bara lyssna på utan att göra något annat. Och bara njuta. Neil Young tillhör den gruppen.
Det är så bra.
Som också bloggar på Lunki and Sika.
Relaterade recensioner: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Vermlands Folkblad
Läs även andra bloggares åsikter om skivnytt, recensioner, musik, rockmusik, Neil Young







