Recension: Nirvana – Bleach (20th Anniversary Deluxe Edition)

Tjugo år efter originalreleasen släpps nu Nirvanas debutalbum Bleach i en remastrad dubbel-cd utgåva. Albumet som spelades in under tre tillfällen i december 1988 och januari 1989 i Seattle-studion Reciprocal Recording Studios var början på en enorm internationell succé för bandet. Även om det stora genombrottet kom ett par år senare med storsäljaren Nevermind så har Bleach hittills sålt 1,7 miljoner kopior bara i USA.

Den nya utgåvan har remastrats under överseende av originalproducenten Jack Endino och är enligt mig ett måste för varje Nirvana-fan. Den innehåller en tidigare outgiven liveinspelning från den 9 februari 1990 på Pine Street Theatre i Portland, Oregon. Showen innehåller bland annat ”Love Buzz”, ”About A Girl” och en cover av The Vaselines ”Molly’s Lips”, och har blivit ommixad från originalbanden av tidigare nämnde producenten Jack Endino.

Som alternativ till dubbel-cd:n släpps även albumet som en dubbel-LP med vit vinyl precis som originalutgåvan.

En 48-sidig booklet för CD och 16-sidig för LP, med bland annat aldrig förut visade fotografier, en inskannad första skivbeställning med felstavat bandnamn, kontraktet mellan skivbolaget Sub Pop och bandet och mycket mer inkluderas också i denna ”ett måste att ha i skivsamlingen”-utgåva.

I valet mellan CD eller LP, väljer jag personligen dubbel-LP:n men det är en smaksak. På den remastrade Bleach låter Nirvana lika arga, skitiga, kaxiga och bra som jag vill att de ska låta oavsett format.

Sika

Som också bloggar på Lunki and Sika.

Läs även andra bloggares åsikter om recension, skivnytt, Nirvana