indie

”Det fanns inga klubbar som hade liveband och dansgolv. Så då drog vi igång en sådan. Så enkelt var det”, berättar Robin Sumpton som är en av initiativtagarna till musikfestivalen Accelerator.

Det var fröet som grodde och klubben blev till en festival. Festivalen Accelerator som är ett måste för alla musiknördar.

– Jag och en annan engelsman, Simon, flyttade hit ungefär samtidigt. Vi kände inte varandra utan träffades här. Vi tyckte inte det fanns klubbar i Stockholm som hade nya bra liveband som spelade, berättar Robin Sumpton.

Accelerator har sedan den arrangerades första gången 2001 blivit den festival som mer än alla andra musikfestivaler fått en slags kvalitetsstämpel på sig, att den samlar inte det som säljer mest utan är mest intressant. I vimlet bland alla festivalbesökare fick vi en pratstund med Robin Sumpton.

Accelerator startade som en klubb i slutet av 1990-talet. Robin berättar om hur klubben blev en festival:

– Jag jobbade i en skivbutik och ville starta en sådan klubb. Den gick inte så bra i början.
Sedan sommaren 2000 fick vi chansen att göra en liten festival i foajen på Södra teatern.
Vi hade Concretes och First Floor Power där som spelade, bland annat. Vi lyckades boka rätt band och det var smockat med folk.

När Robin och Simon sedan fick kontakt med Ola på Luger utvecklades foajéspelningen till en festival.

– Vi ville göra en festival och ta hit de banden vi gillar. Första festivalen gjorde vi 2001 i Münchenbryggeriet: Flaming Lips och Alias Smith var några som spelade då. Håkan Hellström hade en av sina första spelningar där.

Accelerators arrangörer har haft en enorm fingertoppskänsla för att boka band precis innan de slagit igenom stort. Strokes bokade de precis innan de släppte sin första singel.Hemligheten bakom?

– Vi bokade band vi ville se själva, säger Robin.

I år, 2008, var Accelerator tillbaka i Münchenbryggeriet efter att året före hållit till på större ytor kring universitetet.

– Det känns bra att vi är tillbaka här. Förra året råkade vi boka ett par stora band som var på turné så vi fick boka plats på ett ställe med mer plats.

Vilka band som kommer nästa år vill han inte avslöja. ”Det har jag inte ens tänkt på än”, säger han. Men någon ambition att göra Accelerator lika stor som året före har han inte.
Vad han vill göra är en bra festival med band han själv tycker om.

– Vi har inga ambitioner att göra Accelerator till den största eller ens en av de största. Varför det? Det är inget kul. Boka band man inte gillar bara för att sälja biljetter.

Vad gör en festival till en bra festival, frågar vi.
– För mig är det som gör en festival bra: Banden. Jag struntar i maten. Det är förstås juste när festivalen är i ett bra område med tillgång till mat och annat, men banden är det absolut viktigaste för mig.

Bästa bokningen av alla?
Kanske när vi hade klubben och bokade Hot Chip. Det var jättebra och de var så trevliga.
Strokes spelning förstås. Den var bra.
Sonic Youth, den spelningen snackades dem om i flera år

Fakta: Robin Sumpton jobbar på Luger, är agent för ett tjugotal artister som Jens Lekman, Lykke Li och Jenny Wilson.

Text: Rosemari Södergren
Foto: Anders Löwdin

Andra bloggar om: Accelerator, intervjuer, indie, alternative, Robin Sumpton, musik, musikfestival, Münchenbryggeriet, Universitetet, Strokes, Håkan Hellström