Recension

Artist: Drive-By Truckers
Titel: ”Go-Go Boots”
Betyg: 4
Utgivningsdatum: 14 februari

Drive-by Truckers musik har alltid handlat om var man kommer ifrån. På bandets tredje album Southern Rock Opera, filtrerar frontmannen Patterson Hood ner sin barndom i den amerikanska södern i ett temaalbum om Lynyrd Skynyrds uppkomst och fall, Alabama-guvernören George Wallace och det bandet kallar ”the duality of the southern thing”.

Denna dualism, kännetecknad av rik musikkultur som tyngs ner av historia av rasism och segregation, präglar flera av Drive-by Truckers nio album. I ett försök att hylla den amerikanska södern, utan att för den del undvika dess problematiska historia, har Drive-by Truckers gjort några av 2000-talets skarpaste observationer gällande amerikansk kultur.

Bandets nionde album på femton år släpps mindre än ett år efter förra albumet The Big To-Do och markerar ett skifte av ljudbild och fokus. Där förra albumet var ett hårdrockande porträtt av amerikansk arbetarklass och småstadsliv är Go-Go Boots en mer avskalad affär där bandets rocksound samsas med country och soul. Country har alltid varit ett förekommande inslag i bandets musik medan soul hittills varit outforskat territorium.

Vilket är lite förvånande med tanke på att Hoods far är ingen mindre än David Hood, legendarisk studiomusiker från Muscle Shoals, Alabama som arbetat tillsammans med Percy Sledge, Staple Singers och Willie Nelson. På Go-Go Boots har Patterson Hood och hans bandmedlemmar med Shonna Tucker och Mike Cooley i främsta ledet tagit inspiration från den musik som kännetecknar platsen de kommer ifrån.

Go-Go Boots vinner på sin avskalade instrumentation. Till skillnad från The Big To-Do som ibland vältrade sig i rockklyschor och hårda riff handlar Go-Go Boots om känsla och värme. Två låtar som sticker ut Everybody Needs Love och Where’s Eddie skrivna av den bortglömda soulsångaren Eddie Hinton. Shonna Tucker sjunger Where’s Eddie som om det vore hennes egen låt och det är den finaste sångprestationen hittills på ett Drive-by Truckers album.

Gitarristen Mike Cooley, som oftast står för bandets mest bredbenta rock bidrar med tre av albumets countrylåtar där Cartoon Gold är höjdpunkten. Den råbarkade Cooley är en perfekta partner till den mer subtila Hood och på Go-Go Boots briljerar han med sin svarta humor.

Patterson Hoods fascination för religiöst hyckleri får sitt utlopp på titelspåret samt The Fireplace Poker, som tillsammans med The Wig He Made Her Wear från The Big To-Do bildar en trilogi om småstadspräster och mord. Ray’s Automatic Weapon förtäljer historian om en Vietnam-veteran vars psykiska hälsa sakta glider ifrån honom medan Used To Be A Cop handlar om en misslyckad polis och familjefar som bittert reflekterar över sitt liv. Det avslutande numret Mercy Buckets är en trohetsed till en vän där Hood detaljerar alla saker han skulle göra för en vän i nöd; ”I will bring you buckets of mercy, and put a smile back on your pretty face. I’ll bring a shovel if you want it, carry your secrets to the grave” Det är storartad och vackert och Patterson Hoods finaste stund som låtskrivare.

Go-Go Boots är ett starkt album av ett band som ständigt utvecklas och förbättras. Sedan Southern Rock Opera har de gjort kraftfull och angelägen musik. Go-Go Boots är inget undantag och vi får bara hoppas att bandet får det erkännande de förtjänar. Här visar Drive-by Truckers en oanad bredd och bevisar återigen varför de är ett av USA:s allra viktigaste rockband.

Relaterat: Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om Drive-By Truckers, recension, musik, skivnytt