• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

familjefilm

Filmrecension: Hopper och jakten på mörkrets hamster

28 mars, 2022 by Rosemari Södergren

Hopper och jakten på mörkrets hamster
Betyg 3
Svensk biopremiär 1 april 2022
Regi Ben Stassen och Benjamin Mousquet
Manus Dave Collard
Svenska röster: Tousin “Tusse” Chiza, Anis Don Demina, Ellen Bergström, Claes Ljungmark, Magnus Mark, Oscar Harryson, Anton Olofson Raeder, Anders Öjebo, Lucas Krüger m fl.

En saga om att hitta sin egen styrka, att acceptera sig själv. Filmens hjälte är Hopper, adoptivson till kung Peter, som är hare. Hopper är hälften hare och hälften kyckling, vilket han har svårt att acceptera. Han vill vara hare till hundra procent. Han tycker dessutom att han är klumpig. Berättelsen är en variant på en saga vi hört berättas många gånger: en ung prins känner sig misslyckad, ger sig ut på äventyr tillsammans med några vänner som liksom han själv är udda personligheter. De möter svårigheter och utmaningar och under färden utvecklas de var och en och möter sina rädslor – och som grädde på moset måste de kämpa mot en ond farbror som vill stjäla kungariket från hjältens pappa.

Ett stort plus med denna animerade familjefilm är att de svenska rösterna görs mycket bra, av Tousin “Tusse” Chiza som ger röst åt Hopper. Hans vänner, skunken Meg och sköldpaddan Abe, får sina röster av Ellen Bergström och Anis Don Demina. Rösternas kvalitet och filmens höga kvalitet på animeringen ger betyg 3. Däremot är berättelsen inte särskilt nyskapande. Vi har hört den massor av gånger förut. En prins vill vara hjälte som sin pappa och ger sig ut på äventyr där han dessutom räddar kungariket från den onda farbrodern.

Slutkampen innehåller en lång scen med slagsmål och action, tröttsamt tycker jag för min del. Världen behöver inte mer filosofi som trumpetar ut att den som slåss bäst vinner. Slutscenen drar ned betyget, faktiskt.

Filmen bygger på figurer födda ur den amerikanske serietecknaren Chris Grines serieböcker. Det skulle inte förvåna mig om det kommer någon uppföljare. Jag tror att många, speciellt de yngre, kommer att vilja möta Hopper och hans vänner, den ängsliga sköldpaddan Abe och den modiga sjunken Meg igen. I original går Hopper under namnet Chickenhare, hjälte i serieböckerna The House of Klaus och Fire in the Hole. Chris Grine har nominerats till det prestigefyllda Will Eisner-priset för sin skapelse Chickenhare.

Artisten Tousin Chiza blev Tusse med hela svenska folket när han vann Mello 2021 med låten Voices. Han säger om sin roll:
– Det känns fantastiskt att få ge röst till min första huvudroll. Jag och Hopper har mycket gemensamt, han känner sig annorlunda och till en början försöker han gömma de sidorna för att försöka passa in. Men när han tillslut anammar alla sina delar så förstår han hur speciell han verkligen är. Jag har skrattat så mycket och inspirerats av berättelsen, som jag bara kan beskriva som ett enda stort äventyr tillsammans med Ellen och Anis.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Animerat, familjefilm, filmkritik, Filmrecension

Filmrecension: Familjen Addams 2 – bedrövlig berättelse

23 oktober, 2021 by Elis Holmström

Familjen Addams 2
Betyg 2
Svensk biopremiär 29 oktober 2021
Regi Greg Tiernan, Conrad Vernon, Laura Brousseau, Kevin Pavlovic

Efter ett mediokert första försök att återintroducera världens mest spöklika familj så hade nog många nu hoppats på en förbättring, att regissörerna Greg Tiernan och Conrad Vernon skulle ha lärt sig av sina misstag. Ett av många fel i föregångaren var att merparten av speltiden lades på karaktärer och händelser utanför den titulära familjen. Det gjordes försök att skapa lättsam samhällssatir med kopplingar till gentrifiering och ett ihåligt samhälle där falska leenden och tomma ord dominerar det sociala umgänget.

Familjen Addams 2 sätter istället familjen och den mörka komiken i centrum. Vi får se prov på ett antal magstarka inslag som får både vuxna och barn i publiken att grimasera. Ingenting verkar vara tabu, alltifrån avföring, slem och likdelar förekommer sporadiskt. Detta skapar en morbid och bisarr atmosfär som är lika komisk som den är motbjudande, något som kan ses som essensen av familjen Addams.

Karaktärer som den överdramatiska Gomez och den strama Morticia är lika underhållande som alltid. Men det är återigen den sadistiska och sarkastiska Wednesday Addams som skiner. Hennes grymma och hänsynslösa lekar är en fröjd att beskåda och antalet hånleenden per sekund är betydligt fler än sist. Estetiskt har förbättringar gjorts och denna gång leks det med ljus och färger, i ett par korta ögonblick kan man tro att filmen är ett avlägset syskon till någon av Tim Burtons stopmotion-filmer. Detta borde innebära en självklar seger och en avsevärt bättre slutprodukt.

Tyvärr så förstörs alla möjligheter att sudda bort den bittra eftersmaken från den första filmen i och med en berättelse som kör raka vägen in i en kalkonfarm. Att saker och ting måste förändras och förnyas är självklart, den versionen av Familjen Addams som gick att se på TV för nästan 60 år sedan är inte längre kompatibel med varken publiken eller dess värderingar. Därför måste filmskaparna hitta en balans där arvet kan existera tillsammans med förhoppningarna att ta konceptet vidare. Men istället för att snyggt och stiligt binda samman dåtid och nutid så bombarderas tittarna med gräslig popmusik och med scener som kunde vara hämtade från den mest banala TikTok-video.

För det är i det traditionella som Familjen Addams 2 är som bäst, då man häpnar inför det groteska eller fnissar åt det brutala och hemska. Men dessa stunder är inklämda mellan helt förskräckliga sekvenser där karaktärerna utför breakdance eller deltar i skramliga biljakter.

Det är som att hela filmen försöker baka en kaka med två olika recept. Resultatet är en oätlig och monstruös sörja. De tvära kasten mellan action, musikal och komik gör att helhetsupplevelsen blir både tröttsam och obekväm att titta på.

Inte blir det bättre av att allting kulminerar i ett klimax som är så pass undermåligt att varenda biobesökare som löst biljett omedelbart borde uppsöka konsumentombudsmannen för att få hjälp med att få pengarna tillbaka.

Familjen Addams 2 har inslag som visar varför denna dysfunktionella familj har behållit sin popularitet i över 60 år, men tyvärr så räcker inte det för att kompensera för en bedrövlig berättelse och slarvig regi.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Animerat, familjefilm, Familjen Addams, filmkritik, Filmrecension

Filmrecension: Yakari: Djurens bästa vän

19 augusti, 2021 by Rosemari Södergren

Djurens bästa vän
Betyg 3
Svensk biopremiär 20 augusti 2021
Regi Toby Genkel och Xavier Giacometti

En fint tecknad, väldigt söt och i hög grad barntillåten film om Yakari, pojken som får en gåva av sitt totemdjur och kan prata med djuren. Eftersom alla pratar svenska i filmen fungerar den utmärkt för barnfamiljer.

Yakari är en pojke från nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Det är väl korrekt beskrivning, hoppas jag. Berättelser om honom har visats på SVT Barnkanalen och finns i seriealbum. Nu kommer filmen om Yakari.

Äventyret börjar med att Yakari får se Lilla Åskan, som är den snabbaste vildhästen och som alla säger är omöjlig att fånga in och tämja. Samtidigt varnar stammen äldste för att en tornado och ett fruktansvärt oväder är på väg. Bufflarna flyr från områden i rasande fart. Tecknen är tydliga. Stammen måste flytta. Då ger sig ut Yakari ut för att leta upp Lilla Åskan.

Det är spännande och Yakari möter farligheter, både naturens styrka och elaka människor – men det är barntillåtet spännande, aldrig för skrämmande. Jag tänker att för en vuxen är det en söt berättelse, fina bilder och väldigt gulligt men också oerhört förutsägbart. Men absolut en trevlig film att se tillsammans med de minsta. Och om de redan känner till Yakari är det ett trevligt återseende. Med i filmen finns också andra välbekanta figurer som tjejkompisen Regnbåge, bävern Dubbeltand och många fler.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Animerat, Barntillåten, familjefilm, Familjefilmer, Filmrecension, Yakari

Filmrecension: Ainbo: Amazonas väktare

6 augusti, 2021 by Rosemari Södergren

Ainbo: Amazonas väktare
Betyg 3
Svensk biopremiär 6 augusti 2021
Regi Jose Zelada, Richard Claus
Svenska röster Moncho, Sanna Bråding, Kim Sulocki, Olivia Cepeda, Tommy Ekman, Anton Olofson Raeder, Billie Dean, Camilo Ge Bresky, Amie Bramme Sey, Astrid Assefa, Steve Kratz m.fl.
Språk Dubbad till svenska och samiska
Censur 7 år

Ainbo är en trettonårig flicka av en ursprungsbefolkning i Amazonas. Hon ska snart genomgå den rit som tar henne från att vara flicka till kvinna. I den stam hon tillhör är kvinnor också jägare och duktiga på att jaga och ta sig fram i Amazonas djungler. Hennes stam har angripits av sjukdomar.

Ainbos bästa väninna, Chuni, är också tonåring och ska efterträda sin pappa som hövding för stammen då pappan är en av de många som blivit sjuka. Stammens medlemmar tror att det är en ond demon som gör att så många blir sjuka.

Filmen som vänder sig till hela familjen med barn från sju år är en berättelse både om skövlingen som förstör miljön för ursprungsbefolkningen och samtidigt är det en fantasifull berättelse om magi och andra sätt att se på tillvaron än den västerländska av-mystifierade modernismen. Det är tydligt men ändå lämnar berättelsen över en del åt oss tittare att dra våra egna slutsater.

Ainbo möter två hjälpandar i djungeln, som helt klart är kopior av Timon och Pumpaa från Disneys Lejonkungen. Det gör förmodligen inte så mycket. De minsta kanske inte har hunnit se Lejonkungen och för de vuxna kan det fungera som en liten blinkning åt deras barndoms filmer.

Jag misstänker att jag kanske sätter lite för högt betyg, även om jag tycker berättelsen kan fungera för barnfamiljer. Den är kanske inte övertydlig men till stor del ändå väldigt tydlig med vilka slutsatser vi ska dra om den girighet som driver vita att skövla vår värld. Det är ett viktigt budskap men jag tycker att sådana teman fungerar bäst om de inte är för mycket av pekfinger.

Ett minus är att filmen omfattar lite för mycket för att bli riktigt mästerlig. Den tar upp både skövlingen, den vite mannens girighet, tron på andar och demoner och saknad efter föräldrar. Den är inte så rörig att den blir dålig men ändå väldigt förutsägbar. Karaktärerna är animerade som platsleksaker. Personligen har jag lite svårt för denna typ av animering. Det känns nästan övertydligt att ett syfte är att kunna sälja karaktärerna som leksaker till barn.

Men det är ändå en fin film som säkert tilltalar de mindre barnen. Och att den som många filmer idag visar att flickor kan vara hjältar och modiga är givetvis ett plus även om det nu inte längre är så ovanligt.

Ett pressmeddelande berättar att filmen berättar om ursprungsbefolkningen och Shipibo-stammens kamp mot skövlingen. Shipibo-folket har bekräftat för International Sami Film Association att de haft ett respektfullt samarbete och filmbolaget har fått tillstånd att använda deras berättelser och kulturella element i filmen. Filmen dubbas också till samiska så att den skandinaviska ursprungsbefolkningen kan se filmen på sitt eget språk.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Ainbo, Amazonas, familjefilm, Filmrecension

Filmrecension: Drottningens Corgi – rolig, varm och gullig familjefilm, lagom spännande

28 oktober, 2019 by Rosemari Södergren

Drottningens Corgi
Betyg 4
Svensk biopremiär 8 november 2019
Regi Ben Kassen, Vincent Kesteloot
Svenska röster: Anton Körberg, Wiktoria Johansson, Ola Forssmed, Cecilia Forss, Claes Ljungmark, Rickard Söderberg m fl.
Censur 7 år

Vad skulle hända om den amerikanske presidenten har en odräglig corgi-tik som prompt vill bli parad med den brittiska drottningens favorit-corgi, som inte alls är intresserad av den amerikanska framfusiga tiken? Det får vi reda på i denna rätt roliga, varma och smågulliga animerade familjefilm.

Filmen är både rolig och lagom spännande och till skillnad från Disneys många filmer är actionsscenerna på en lagom, rimlig nivå. Bland de familjefilmer som går upp på biograferna nu när höstlov och så småningom jullov ger familjer tid att gå på bio tillsammans borde den här vara ett bra alternativ, speciellt om familjen tycker om djur och hundar i synnerhet.

Huvudpersonen Rex är en nöjd corgi, han lever ett liv i lyx i sitt hem i London i den brittiska kungafamiljens palats
Buckingham Palace. Rex är drottningens favorit-corgi. Hon har fyra corgi-hundar. Corgi är hundar med korta ben, något kraftigare hundar är taxar.

Rex är bortskämd, rejält bortskämd och både drottningens make, prins Philip och de andra tre hundarna är rätt trötta på honom. En dag har drottningen statsbesök från USA. Den amerikanske presidenten Donald Trump med fru och hund kommer på besök. Trump söker en bra corgi att para sin tik med. Rex blir utvald, vilket han verkligen inte vill. Då Rex försöka undgå tiken ställer han till det rejält och bitar Trump i skrevet. Som bestraffning stängs Rex in i hundrummet.

Rex skäms djupt och en av de andra hundarna lurar iväg honom från palatset. Livet utanför palatset är tuff, mycket svårare än Rex kunnat föreställa sig. Han hamnar snabbt på ett hem för övergivna hundar. Alla hundar är inte snälla och han blir snart varse att ingen tror på att han är drottningens favorit.

Det är rar berättelse och som de bra animerade historierna finns det saker som de vuxna kan skratta åt och saker som barnen engagerar sig i. Om jag ska gå på bio under höstlovet med mindre barn är detta ett bra alternativ.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Animerat, Drottningen, familjefilm, Filmrecension, Hundar, Recension

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
casino med svensk licens

Nytt

Stimulerande tillställning med Fabian i förarsätet – Fabian Kallerdahl Amazing jazz band på Unity

20/5 2022 Jazzkrogen Unity i … Läs mer om Stimulerande tillställning med Fabian i förarsätet – Fabian Kallerdahl Amazing jazz band på Unity

Lyssna: Adolphson & Falk – Tre dedikationer

Adolphson & Falk blev inbjudna till … Läs mer om Lyssna: Adolphson & Falk – Tre dedikationer

Bokrecension: Blind vrede av Malin Thunberg Schunke – rätt usel litteratur

Blind vrede Författare Malin Thunberg … Läs mer om Bokrecension: Blind vrede av Malin Thunberg Schunke – rätt usel litteratur

Roligt och gripande om vartannat signerat storartad duo – Efter Fedra på Hagateatern

16-18/5 2022 (gästspel av Ö2 … Läs mer om Roligt och gripande om vartannat signerat storartad duo – Efter Fedra på Hagateatern

Glimrande experimentlysten kornettist låter sig inte begränsas – Silver Needle av Tobias Wiklund

Tobias Wiklund Silver … Läs mer om Glimrande experimentlysten kornettist låter sig inte begränsas – Silver Needle av Tobias Wiklund

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casino utan spelpaus
Casinogringos
Jämför casino utan licens och ta reda på mer om den svenska regleringen kring spel.
Jämför olika nätcasino och hitta de bästa alternativen.

Att spela på casinon blir mer vanligt, läs recensioner på casinon.com
Spela casino utan svensk licens på casinoorbit.com
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2022 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in