• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmfestival

Svenska filmen "Sebbe" får debutantpris i Berlin

23 februari, 2010 by Redaktionen

teater

”Sebbe” av Babak Najafi vann debutantpriset vid filmfestivalen i Berlin. Filmen har svensk premiär 12 mars.

De europeiska får aldrig samma uppmärksamhet som Den Stora Amerikanska men är värda att hålla ögonen. Berlinfestivalen var snäll mot Sverige och  ”Händelser vid bank” av Ruben Östlund fick priset för bästa kortfilm.

Så kan det gå.

Missa inte ”Sebbe”. Han slog Stellan Skarsgård som spelade i ”En ganska snäll man” och fick nöja sig med Berliner Morgenposts publikpris.

Det är värt ett stort grattis till Barak, förstås, men jag ger en extra applåd till Sebbe, som spelar Sebbe. Och passar på att nämna Sebbes riktiga mamma som backat upp honom och hållit ihop allt det som skall fungera för att en ung kille skall klara en sådan här händelse. Eftersom det inte finns något filmpris för en stöttande mamma får hon det av mig nu! Halva priset (minst) är ditt!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Film, filmfestival, Berlins filmfestival, Guldbjörnen, Stellan Skarsgård, Sebbe, debutant

Arkiverad under: Film Taggad som: Berlins filmfestival, Debutant, Filmfestival, Guldbjörnen, Scen, Sebbe, Stellan Skarsgård

Ångrarna (Göteborgs filmfestival)

30 januari, 2010 by Redaktionen

regretters_press_thumb3
Regissören och pjäsförfattaren Marcus Lindeen är redan i Göteborg. Några timmar innan han åkte häromdagen berättade han att den vanliga historien om könsbyten innehåller den klassiska dramaturgin: en olycklig människa bestämmer sig för att göra något åt sitt liv, gör det och blir lycklig. End of story.

Marcus film Ångrarna börjar där den klassiska dramaturgin slutar och ställer i stället frågan: vad händer efter förvandlingen, när det nya livet inte blev så lyckligt som man hade hoppats?

Detta hopp präglar Orlando Fagin och Mikael Johansson, de verkliga ångrarna. I deras dokumentära samtal närmar jag mig deras skilda föreställningar om förvandlingen, vad som skulle hända när de väl blev kvinnor, deras olika drömmar om kärlek, längtan att få passa in och jakten på att hitta oss själva.

Sökandet efter ett ”autentiskt” jag. Det finns ju någon idé om att vi alla bär på ett inre ”autentiskt” jag som vi under livet ska försöka leta reda på. Den idén får sig en knäck av Mikael och Orlandos historier. För om en man tror att han är en kvinna innerst inne och efter en operation inser att han inte är det – vad händer då med identiteten? Tänk om det inte finns någon ”där inne” eller om vi kanske innehåller alldeles för många och oändligt olika ”jag”?

Den dokumentära teaterpjäsen Ångrarna har kritikerhyllats sedan premiären 2006 vid Stockholms Stadsteater och översatts till både franska, tyska och engelska. Filmversionen har premiär på Göteborgs filmfestival.

– Filmen är inte inspelad som en vanlig dokumentär. I stället för att följa dem i deras vardag, så har jag placerat dem på varsin stol i en tom studio. Jag ville att allt fokus skulle ligga på deras möte och samtal, berättar Marcus Lindeen.

När Orlando och Mikael tillsammans försöker förstå hur allt kunde bli så fel undrar jag om de hade varit lyckligare om de låtit bli? Det finns något i det där med att ångra sig som är väldigt tabu och fult. Vi har ett så enormt starkt behov av att placera oss själva och andra i fack, oavsett om det är kön, ålder, sexualitet, klass eller något annat som utgör vår identitet. Mikael frågar Orlando om han hittat sig själv nu. Det har han inte, han vet varken om han är man eller kvinna. Frågan är om det är accepterat att göra två identitetsresor. Är det kanske allra mest provocerande livsvalet att göra som Orlando, och inte välja alls, utan att vara flera saker på en gång, i hans fall både kvinna och man – samtidigt.

På Göteborgs filmfestival är Ångrarna nominerad till det nyinstiftade priset Best Swedish Documentary. Filmen tävlar även om det stora priset, Tempo Documentary Award, på Tempo Dokumentärfilmsfestival i Stockholm i mars.


Filmen produceras av Atmo
(Videocracy, Som en Pascha) med stöd från bland annat Svenska Filminstitutet. SVT kommer att sända den senare under året.

Läs även andra bloggares åsikter om film, Göteborg, filmfestival, Ångrarna, filmtips

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Filmfestival, Göteborg, Scen

Som en Pascha – en film om män och sex

26 januari, 2010 by Redaktionen

program_tumbnail
I tre år har Svante Tidholm filmat på Pascha – Europas största bordell i utkanten av Köln, i sydvästra Tyskland. Mer än sjuhundra män kommer hit varje dag och här arbetar mer än 150 kvinnor från hela världen med att förverkliga mäns drömmar.

Eskapism är en stor del av en Paschas värld. Med något som jag väljer att kalla för ett finkänsligt berättargrepp närmar sig Svante männen (köparna) som besöker Pascha. En Pascha är det närmaste som man kan komma till en kung – den direkta känslan av verklighetsflykt man kan uppleva i stunden som man står över en annan människa. Det har nog inget med kärlek att göra. Halvvägs in i filmen slås jag av tanken – det kanske inte är så enkelt, kanske inte lika intellektuellt som jag vill tro. Svantes närvaro som regissör är märkbart intressant i filmen och därför är det möjligt för honom att ta reda på vad det egentligen är som är till salu på Pascha. När han placerar sig mitt i filmen riktas kamerans blick – och Svantes egna frågor – mot honom själv:

››Jag vet inte om jag tycker att sådana ställen inte borde få existera‹‹.

Svante närmar sig männen och deras känslor genom kvinnorna. Han följer Sonia, ursprungligen från Rumänien, och hon ger en annorlunda bild av män som besöker bordellen. Många kommer till Pascha för att gråta, söka efter närhet och prata om sitt liv. Dela sina tankar med någon annan. Moralismen engagerar politiskt i fråga om prostitution, att köpa en annan människa är förvirrande. Svante berättar en personlig berättelse genom att närma sig männens ensamhet. I Svantes samtal med en heavy metal-entusiast på Pascha, förstår jag en av filmens underliggande meningar genom det här citatet:

››When you feel your teeth hurt, you go to the dentist.

And when you need sex, or just to talk to someone… you come here‹‹,

Vad är det egentligen som är till salu här?

En garanterad orgasm för 30 euro eller något mer? Vi kanske tänker för mycket. Kan man köpa tillfredsställelse och närhet? Som en Pascha söker svar på en fråga som ingen tidigare skildrat med liknande skicklighet:

”Varför är sex så viktigt för män?” I filmen får vi se en ny sida av debatten. När män berättar om sin sexualitet på sätt som vi aldrig har sett de göra förut.

Se Svantes film på Göteborgs internationella filmfestival följande datum:

* Söndag 31/1 kl. 15.00 Bergakungen 9
* Onsdag 3/2 kl. 20.00 Bergakungen 5

Lördag 6/2 kl. 12.30 Bergakungen 5

Text: Maria Georgieva, kulturskibent och filmare

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmfestival, Göteborg, pascha, sex, män

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Filmfestival, Göteborg, Scen

Mr Nobody – värd att vänta på för dem som inte såg filmen på Filmfestivalen

30 november, 2009 by Redaktionen

mrnobody

Mr Nobody är en film som väcker tankar. Nioårige Nemo står vid föräldrarnas skilsmässa inför ett val – att stanna hos sin pappa eller att följa med sin mamma.

Sanningen är dock att det inte är två olika liv som Nemo väljer mellan. Efter det här valet kommer han att ställas inför oändligt många val under sin livstid. Mr Nobody ger en inblick i ett tiotal olika versioner av Nemos liv. Men hur många möjliga varianter finns det egentligen av en människas liv? Och hur olika skulle de kunna vara?

Filmen ställer också frågan varför vi väljer som vi gör. Varför blir vi förälskade? Hur mycket är kemi och social prägling och hur mycket är ett ”fritt val”?

Själv tror jag ändå att vi, som de individer vi är, har en viss konsekvens i våra val. En logik som gör att vi i slutändan hamnar på ungefär samma ställe, oavsett ett enskilt val.

Manusförfattaren och regissören, belgaren Jaco van Dormael, vill inte uttala sig om vilken av Nemos tre kärlekar i filmen som är den bästa. Ändå framstår det ganska tydligt för tittarna att det är Anna och Nemo som hör ihop… Eller är Anna bara en fantasi, liksom Nemos resa till planeten Mars? Eller är hela Nemos liv bara en dröm?

Mr Nobody är en vacker film, som också vann pris för ”bästa foto” på Stockholms filmfestival. Den drömska stämningen förstärks av ledmotivet ”Mr Sandman” som får oss att associera till barndomens John Blund.

Mr Nobody är klart sevärt när den kommer upp på svenska biografer i mars 2010.

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmfestival, Mr Nobody

Arkiverad under: Scen Taggad som: Filmfestival, Scen

”Dogtooth” årets vinnare på Stockholms filmfestival, men skådespelerskan i Precious blev bästa kvinnliga skådespelerska

29 november, 2009 by Rosemari Södergren

best_film
Jag hade gärna sett att ”Precious” blev bästa film i Stockholms filmfestival. Det betyder inte att jag inte gillar ”Dogtooth” – för sanningen är att jag inte hunnit se den. Men Jag fastnade för ”Precious” som jag hann se två gånger under filmfestivalen.
Det känns alltid lika tomt när filmfestivalen tar slut. Fast lite extra tomt i år för jag hann inte alls se så många filmer som jag planerat.

Nåväl, trösten är att det kommer en ny filmfestival nästa år.

Filmen ”Precious” blev dock inte helt utan pris. Mo’Nique i ”Precious” vann priset som bästa kvinnliga skådespelerska.

Fakta om filmen från filmfestivalens hemsida:

Övergrepp och psykisk misshandel är en del av vardagen för analfabetiska och överviktiga Harlemtjejen Precious. Men när hon en dag blir sedd av en progressiv lärare på skolan påbörjas vägen mot upplysning. Daniels flerfaldigt prisbelönta drama är ett knytnävsslag och ljus av hopp som inte lämnar någon oberörd – ett av årets absoluta måsten.


Här är ett pressmeddelande med alla vinnare och motiveringar:

Årets vinnare på Stockholms filmfestival
Efter ett otroligt starkt startfält har nu juryn gjort sina val och presenterar vinnarna på den 20:e upplagan av Stockholms internationella filmfestival. Den 7,3 kilo tunga Bronshästen för bästa film går i år till en stark berättelse om en familj där föräldrarnas önskan att skydda sina barn blir en studie i manipulation och förtryck.

Årets Bronshäst för bästa film går till den grekiska filmen ”Dogtooth” av regissören Yorgos Lanthimos.

Årets jury består av regissören Björn Stein, producenten Olivier Guerpillon, skådespelerskan Lina Englund, filmkritikern Fionnuala Halligan och sångerskan Maria Andersson.

Nedan följer samtliga vinnare och juryns motiveringar.

Bästa film
”Dogtooth” av Yorgos Lanthimos
Juryns motivering: Priset för bästa film går i år till en tankeväckande och engagerande film som tar oss med ett alldeles eget filmspråk till ett mardrömslikt och metaforiskt experiment i manipulation och förtryck. Bronshästen för bästa film går till den grekiska filmen Kynodontas (Dogtooth) av Yorgos Lanthimos.

Bästa regidebut
Cary Joji Fukunaga för ”Sin Nombre”
Juryns motivering: Priset för bästa regidebut går till en sofistikerad, mogen film som uppvisar ett självklart grepp om filmens språk och en stark känsla för hur man bäst berättar en fängslande historia. Alla är i fara här, men aldrig regissören, som mästerligt hanterar alla verktyg han har tillgång till. Filmen tar sina hjältar på en lång och riskfylld resa över en kontinent och låter betraktaren följa med varje steg på vägen. Priset för bästa regidebut går till Cary Joji Fukunaga för Sin Nombre.

best_actressBästa kvinnliga skådespelare
Mo’Nique i ”Precious”
Juryns motivering: Priset för bästa kvinnliga skådespelare går till en skådespelerska som
belyser komplexiteten hos en kvinna som slits mellan begär och avsky. Med sin musikalitet, timing och känslointelligens åskådliggör hon karaktärens självbedrägeri. Priset för bästa kvinnliga skådespelare går till Mo’Nique för hennes roll i Precious av Lee Daniels.

Bästa manliga skådespelare

Edgar Flores i ”Sin Nombre”
Juryns motivering: Priset för bästa manliga skådespelare går till en skådespelare som porträtterar både en ung man och ett mycket mänskligt dilemma på ett sätt som gör ett stort intryck. Hans rollkaraktär ramlar ner i en av samhällets många fallgropar men behåller en mänsklighet som lyser igenom i varje scen han medverkar i – med minimalt antal ord, för denna karaktär är ingen pratsam typ. Vi vet att vi kommer se mer av denna Honduranske skådespelare och vi ser fram emot det. Priset för bästa skådespelare går till Edgar Flores för hans rollprestation i Sin Nombre.

Bästa manus
Eran Creevy, ”Shifty”
Juryns motivering: Priset för bästa manus går till en film som har åskådaren fastnaglad i biostolen från den allra första bildrutan. Det är en berättelse om en nedåtgående spiral som landar i ett klimax som lämnar betraktaren kippandes efter andan. Extremt väl uppbyggd med ett underbart tempo och som, trots att den filmades med mycket begränsad budget, visar att man med ett bra manus kan komma långt, och i detta fall – hela vägen till toppen. Priset för bästa manus går till Eran Creevy för Shifty.

Bästa foto
Christophe Beaucarne, ”Mr. Nobody”
Juryns motivering: Priset för bästa foto går till en film där en komplext strukturerad berättelse blir vackert skildrad. Utöver att särskilja de olika handlingarna och göra dem lättare att följa så flätar fotot dem även samman och skapar ett magiskt och extremt innovativt slutresultat som är både spektakulärt och nyskapande. Priset för bästa foto går till Christophe Beaucarne för Mr. Nobody.

Bästa musik
Krister Linder, ”Metropia”
Juryns motivering: Jameson Music Award för bästa originalmusik går i år till skaparen av ett soundtrack som på ett avgörande sätt bidrar till att skapa en unik helhetsstämning i en film som tar oss in i en alldeles egen filmvärld. Priset går till Krister Linder för musiken till Metropia av Tarik Saleh.

Bästa kortfilm
”Logorama” av François Alaux, Hervé de Crécy, Ludovic Houplain
Juryns motivering: Priset för bästa kortfilm går till en högst underhållande vansinnesfärd genom en värld av tecken som är skrämmande lik vårt eget överkommersialiserade samhälle. En innovativ och rolig film om en dystopi där varumärkena blir bokstavligen levande. Priset för bästa kortfilm går till den animerade filmen Logorama av François Alaux, Hervé de Crécy och Ludovic Houplain (H5).

FIPRESCI-juryns val
Årets jury från internationella filmkritikerförbundet FIPRESCI består av Susanne Schuetz (Tyskland), Dejan Petrovic (Kroatien) och Ann Lind Anderson (Danmark).

Bästa film enligt FIPRESCI-juryn:

”Sin Nombre” av Cary Joji Fukunaga
Det Internationella Filmkritiker-priset går till en mångfacetterad film med felfria manus-, regi- och skådespeleriprestationer. Juryn blev rörd av filmens osentimentala ton, dess subtila kärlekshistoria och regissörens originella tillvägagångssätt som väver samman flera olikartade svåra teman där fatalism möter hopp. Det är en berättelse om behovet av tillhörighet, lojalitetens pris och förändringens styrka. Det Internationella Filmkritiker-priset 2009 går till: Cary Joji Fukunagas film Sin Nombre.

Hedersomnämnande:
Det Internationella Filmkritikerfederationen ger även ett hedersomnämnande till filmen Precious av Lee Daniels för dess kompromisslösa mod att berätta en rå historia om övergrepp, med Mo’Niques enastående i rolltolkning som mamman.

ÖVRIGA PRISER
Telia Film Award, vinnaren har utsetts både av tittarna och en jury som består av filmjournalisten Hans Wiklund, skådespelerskan Moa Gammel, och dramatikern Petra Revenue

Telia Film Award
”Miss Kicki” av Håkon Liu
Motivering: Med ett subtilt och känsloladdat bildspråk tar filmen oss med på en inre och yttre resa, som beskriver den komplexa relationen mellan mor och son. Telia Film Award går till Miss Kicki av Håkon Liu.

Silver Audience Award:
Stockholms filmfestivals publikpris 2009 går till ”The Cove” av Louie Psihoyos

1 km film stipendiet 2009 går till:
Amanda Kernell, regissören till ”Att dela allt”
Motivering: Årets vinnare berättar med ett slagkraftigt bildspråk en historia om spänningen mellan två älskare som nått en brytpunkt i sin relation då den ena av dem vill börja leva monogamt. Med nerv och narrativt driv drar hon med oss på en emotionell resa som skakar om och berör. Att denna smärtsamma skildring samtidigt är så vacker bådar gott inför framtiden för Amanda Kernell, regissören till ”Att dela allt”, årets 1km-film stipendiat!

Hedersomnämnande 1 km film:
Jöns Mellgren, regissören till ”Den mörka ön”
Motivering: För sitt trollbindande berättande, imponerande fingertoppskänsla och förmåga att levandegöra en hel värld ur en enda mörk ö av papp, går årets hedersomnämning av 1 km film till Jöns Mellgren och hans kärlek till hantverket i Den mörka ön.

Vinnaren i ifestival:
”Pim, Pam, Pum” av Asier Urbieta och Andoni De Carlos

Stockholm Lifetime Achievement Award 2009

Susan Sarandon erhåller 2009 års Lifetime Achievement Award med motiveringen:
Från en laglös servitris till hängiven nunna – Susan Sarandon skapar karaktärer, inte roller. Reflektion, förförelse och uppror levandegör hennes alter egon och utgör hörnstenar i hennes skådespeleri. Resultatet blir mångfacetterade kvinnogestalter, där feministisk glöd och kvinnlighet möts, vilket gör henne till en perfekt mottagare av årets Stockholm Lifetime Achievement Award.

Stockholm Visionary Award 2009

Luc Besson erhåller 2009 års Visionary Award med motiveringen:
Luc Besson, en renässansman som gjort outplånligt intryck i filmens värld som manusförfattare, regissör och producent. Han har obevekligt utforskat nya världar och tagit med oss på en personlig resa från underjordiska tunnelbanesystem till havets botten, från djupaste rymden och in i sagornas värld. Luc Besson är definitivt en visionary.

L’Oreal Paris Rising Star 2009 – Anastasios Soulis

Skådespelaren Anastasios Soulis erhåller årets Rising Star utmärkelse som instiftats av Stockholms filmfestival och L’Oréal Paris. Juryn, som består av representanter från Svenska Filminstitutet, Film & Tv-producenterna och Teaterförbundet samt skådespelarna Marie Richardson och Gustaf Hammarsten, har utsett skådespelaren Anastasios Soulis till Rising Star 2009 med följande motivering:

”Vår skådepelare utses till Rising Star för sin förmåga att med styrka och mjukhet, därtill med ett absolut gehör, gestalta unga människors liv och drömmar.
Under 2009 har vi sett denne skådespelare i så annorlunda filmer som ”De halvt dolda” – i vilken han gör ett ruggigt porträtt av en ungdomsledare, den välmående svärsonen i ”Bröllopsfotografen” – med det goda ”curlinglivet” framför sig via hans roll som lillebror till storfräsaren i Johan Falk-filmatiseringarna – han som vill bli lika tuff, kall och rik som sina förebilder inom den kriminella världen – till den ytterst mjuke och osäkre vännen i ”Prinsessa”, som vinner sin självständighet under resans gång.
Vi vill ha mer och längtar efter att se vår Rising Star briljera såväl i huvudroller som i nya finslipade biroller.”

Relaterat: Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om filmpriser, filmfestival, film, Stockholm filmsfestival, bronshästen

Arkiverad under: Scen Taggad som: Filmfestival, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Sida 18
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Amanda Bergman, Cirkus, Stockholm, betyg … Läs mer om Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Filmrecension: Diktatorns tårta – drabbande berättelse om livet i en diktatur

Diktatorns tårta Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Diktatorns tårta – drabbande berättelse om livet i en diktatur

Biografi om en av våra främsta lärorik lustläsning – Ett Jazzliv, om saxofonisten Bernt Rosengren – Stefan Wistrand

Ett Jazzliv - Om saxofonisten Bernt … Läs mer om Biografi om en av våra främsta lärorik lustläsning – Ett Jazzliv, om saxofonisten Bernt Rosengren – Stefan Wistrand

Det nyskriva verket Fejk öppnar höstens repertoar 2026 på Dramaten som också sätter upp Roy Anderssons filmklassiker En kärlekshistoria

Fejk Foto: Ninja Hanna / Studio Bon Det … Läs mer om Det nyskriva verket Fejk öppnar höstens repertoar 2026 på Dramaten som också sätter upp Roy Anderssons filmklassiker En kärlekshistoria

Grammy-belönad jazzsångerska skiljer ut sig genom sin vägvinnande mix av stilar – Nicole Zuraitis på Kungsbacka Teater

11/4 2026 Kungsbacka Teater (arrangör … Läs mer om Grammy-belönad jazzsångerska skiljer ut sig genom sin vägvinnande mix av stilar – Nicole Zuraitis på Kungsbacka Teater

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in