Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Välkommen tillbaka Hultsfredsfestivalen – vilket kul besked

by

Hultsfredsfestivalen ställdes in med buller och bång förra året. Nu återuppstår den anrika musikfestivalen redan i sommar. Datum är satt och festivalen kommer att hållas den 14-16 juli, uppger den återupplivade festivalens pressansvarige Liisa Tolonen till Kulturnyheterna.

De som nu ska återuppliva Sveriges kanske anrikaste musikfestival är dock inte Rockparty, som drev Hultsfredsfestivalen då den förra sommaren, 2010, gick i konkurs och lades ned. Kulturnyheterna berättar att det är Hultsfredsfestivalens förre bandbokare Gunnar Lagerman som tillsammans med det tyska bolaget FKP Scorpio ska återuppliva festivalen. Lagerman var tidigare Hultsfredsfestivalens bokningsansvarige i totalt 18 år innan han hoppade av 2003.

Så, dags att boka 14-16 juli nu. Kanske. Det beror på vilka artister de drar dit. Konkurrensen är rätt hård nuförtiden.

De verkar dessutom ha dragit igång en hemsida, fast utan innehåll ännu, men med domännamnet Hultsfredsfestivalen.se.

Relaterat: Aftonbladet och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Skivrecension: Marianne Faithfull ”Horses and High Heels”

by


Marianne Faithfull ”Horses and High Heels”
Betyg: 3

Marianne Faithfull är i nuläget närmast mytomspunnen med sina 40 år i branschen. Hon har varit ihop med Mick Jagger, varit hemlös och upprepade gånger varit på behandling för olika typer av drogmissbruk och ändå lyckats göra hyllade prestationer både som musiker och som skådespelerska. Med det levernet och 65 år på nacken säger hon sig vara redo att gå i pension. Om nya plattan ”Horses and High Heels” är det sista vi får höra av henne återstår att se.

Det är en härjad röst man hör, i samma tonläge som Nina Simone men med en råare klang. Kanske har tidens tand satt sina spår så djupt att man i mixningen av låtarna har valt att lägga hennes röst betydligt högre än kompmusiken. Resultatet blir intimt och samtidigt okonstlat, som att hon står framför dig och sjunger. Det är som att ett svårmod drar igång låtarna, som därefter går över i klatschig countrypop och blues. Ett spår sticker dock ut, ”Past, Present Future” i vilken Faithfull rättframt och avskalat gör bikt som uppgår i ett magnifikt crescendo. .
Det finns egentligen en enda invändning man kan ha mot denna platta. Det är att man har hört många av låtarna förr. Faithfull är annars känd för sitt ständiga omskapande av sig själv, men här blir hon som en karbonkopia av något som inte är speciellt kul. Lou Reed är förresten gästgitarrist på ett par av låtarna.

Relaterat: Recension i DN

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Skivrecension Mona Nylin – Presence – en av årets bästa skivor

by


Mona Nylin – Presence
Betyg: 4

Bara de senaste två-tre åren har det förmodligen kommit fler bra svenska skivor än under hela 90-talet. Artister som Joel Alme, Lykke Li, First aid kit, Amanda Jensen, Anna Järvinen, Anna Maria Espinosa och Anna von Hausswolff är bara några (i en lång rad) som gjort suveräna skivor. Och nu kommer debutalbumet med Mona Nylin. Och nivån höjs kanske ytterligare ett snäpp.
Mona Nylin bor i Berlin där hon i huvudsak försörjer sig på att spela på småställen, i tunnelbanan eller direkt på gatan. Liksom både Joe Strummer och Violent femmes gjorde innan de skapade odödliga klassiker.
Här är det lugnare musik, de flesta låtarna kompas bara med gitarr, ibland bara med piano. I centrum finns hela tiden Nylins makalösa röst. En röst som ibland påminner om en ung oskuldsfull 60-tals-Marianne Faithful, ibland om en Marianne Faithful märkt av livet många år senare. Anna von Hausswolf är en annan referens.
Här finns många låtar som framkallar rysningar; ’Coming back’, ’Runnin’ high’ och ’Cry for you’ är några av dem. En låt framförs på franska, också bra, och en på svenska: ’Den vita staden’, den märkligaste av dem alla.
Vid första lyssningen på ’Den vita staden’ låter det som en frireligöst besatt Helen Sjöholm kapat studion, och det är svårt att tro att det är samma skiva som spelas. Men efter några lyssningar går det inte att stå emot längre, jag måste ge upp alla fördomar om hur en pop/rock-låt ska eller får låta, och rysningarna är där igen. Den vita staden har för övrigt legat på Värmlandstoppen (jo, faktiskt) i maximala 10 veckor.
När skivan släppts – 27 januari – kommer Mona Nylin göra tre spelningar i Sverige (se hemsidan för datum). Med tanke på hennes röst, hennes låtar och hennes långa erfarenhet av att spela ute kan spelningarna, liksom skivan, bli riktigt bra.
Betyget är 4 +.

Lyssna på Mona Nylin på MySpace

Cry for you

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Underbara Anna Järvinens tredje album är på gång: Anna Själv Tredje

by


Anna Järvinen är oerhört suggestiv när hon uppträder live. Hon är en av de mest spännande svenska sångerskorna. I mars kommer hennes tredje album: ”Anna Själv Tredje”.
Pressmeddelandet kring detta är skrivet lika poetiskt, mytiskt och suggestivt som om det vore Anna Järvinens sång, det är skrivet av författaren Joar Tiberg:

På slutet satt Martinson och lekte mest, med ett torrt löv bara, såg det falla,
knöt det.
Tralla, med orden. Tralla med ordjävlarna. Björling. Genitiv s:en – som
skimrar till och försvinner lika fort igen.
Jag ser dem, när jag hör Anna Järvinens nya låtar. Det duger. Jag duger. Längre går inte att komma. Det svåra är väl att bli där en stund – sen
kommer ju i alla fall nåt underbart svart jävla lok och kör över en… Tack
och lov.

Och så tänker jag på vad Arnold sa, han hette väl så, föräldralös han med, när jag gick förbi. Han pekade – har man bara en ko behöver man aldrig å
svält.
De där små sega krilsande fjällkorna. Den kärleken.
De behövde ju nästan ingenting – några ljungkvistar, det som stack upp.
Ibland fick man ju bära ut dem.
Men de gav så feta droppar – och smöret.
Ett slags glitter. Musik.

Den som förvänta sig ironi får vända sig nån annanstans.

Man kan väl kalla tonerna härinne för vad fan man vill – om man vill…
Svart sol.
Glitter.
Vi lever.

Och vad ska jag då säga om den ohyggliga intelligensen, den ohyggliga professionalismen i den här musiken

Det som leker i det ohyggliga, det prasslande ljudet, torrt löv.
Som faller.

Man kan säkert säga nånting om störtningarna och skreden i ljudlandskapet, de hisnande inbromsningarna.
Men man behöver inte.

Kanske är det det denna ordljudkonst vill säga. Tig oss.

Gärna för mig.
Jag är med.

Och detta tigande kan gärna tralla. Det är inte konstigt. Det är bara konst.

/Joar Tiberg – Författare

——

Anna Själv Tredje är Anna Järvinens tredje album och hennes första på Stranded rekords. Albumet är inspelat i Göteborg av Mattias Glavå som även producerade Anna Järvinens debut ”Jag fick en feeling”. Både den och Anna Järvinens andra album ”Man var bland molnen” blev mycket varmt mottagna och nominerades till fyra respektive tre grammisar.

Anna Själv Tredje släpps på LP/CD den 30:e Mars 2011.

Mer om Anna Järvinen på hennes hemsida annajarvinen.se eller Anna Järvinens Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Bring Me The Horizon och Arch Enemy till Metaltown

by

 

Efter att precis ha klarat av tre utsålda och fullkomligt galna Sverigekonserter, står det nu klart att brittiska Bring Me The Horizon i sommar återvänder för en spelning på Metaltown. Klart är även att Arch Enemy gör en av sina mer sällsynta spelningar på svensk mark när de nu är klara för festivalen.

Kulturbloggen träffade Bring Me the Horizon när de var i Stockholm, läs intervjun här.

Och alla fans till nya kultbandet Bring Me The Horizon har nu chansen att se dem igen på svensk mark på Göteborgsfestivalen Metaltown i sommar.

Här är pressmeddelandet från Metaltown:

Bring Me The Horizon
På bara några år har Bring Me The Horizon blivit en av de främsta krafterna för världens moderna metalscen. De har närmast blivit ett fenomen, som fått en ny generation att falla för den brutala musiken. Något alla fick kvitto på då de skapade kaos på sina nyss avklarade Sverigespelningar.

De släppte sitt första album ”Count Your Blessings” 2006 och röstades bland annat fram som årets brittiska nykomlingar av Kerrangs läsare. Ett par år senare kom den hyllade uppföljaren ”Suicide Season”.

Nu aktuella med sin tredje platta som toppat listorna i flera länder. Ett verk lika gigantiskt som dess titel, ”There Is a Hell, Believe Me I’ve Seen It. There Is a Heaven, Let’s Keep It a Secret”. Precis som förra skivan spelades den in i Göteborg tillsammans med producenten Fredrik Nordström, känd för sitt arbete med bland annat In Flames.

Arch Enemy
Trots sitt extrema sound har de blivit ett välkänt namn på bred front i metalvärlden. Bildat i mitten av 90-talet efter att gitarristen Michael Amott hoppade av legendariska Carcass.

Sedan Arch Enemys internationellt framgångsrika album ”Wages of Sin” från 2002 har bandet turnerat världen över och spelat med storheter som Machine Head, Slayer, Megadeth och till och med Iron Maiden. I Sverige har det varit svårare att uppleva gruppen på scen.

Efter plattor som ”Doomsday Machine” och ”Rise of the Tyrant” arbetar nu bandet med sitt kommande album ”Khaos Legions”. Enligt medlemmarna själva innehåller det några av de snabbast låtarna de någonsin spelat in, och skiftar från melodiskt till det extremt hårda. Något som bådar gott inför spelningen på Metaltown i sommar.

Klara artister:
System Of A Down, Volbeat, Korn, At The Gates, Cavalera Conspiracy, Cradle Of Filth, Soilwork, Bring Me The Horizon, Watain, Deicide, All That Remains, Arch Enemy, Doctor Midnight & The Mercy Cult, Ghost, Khoma, Parkway Drive, Raubtier, Black Dahlia Murder, Graveyard, F.K.Ü.

Festivalinfo:
Metaltown 2011
Göteborg Galopp, 17-18 juni
www.metaltown.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,