Bibeln av Niklas Rådström
Regi: Åsa Kalmér
Kulturhuset Stadsteatern, Stora scenen
Premiär den 4 december
Bibeln är tryckt i runt sex miljoner exemplar och översatt till mer än 2 000 språk. Ändå lär Niklas Rådströms pjäs om Bibeln, som hade urpremiär på Göteborgs Stadsteater i februari 2012 vara världens första i sitt slag. Den 4 december gick den upp på Stockholms Stadsteater i en förkortad version i regi av Åsa Kalmér, där tre akter har blivit två och tempot har ökat.
Föreställningen inleds med Skapelsen och första akten baserar sig helt på Gamla Testamentet. Det är en episk berättelse där vi får möta Adam och Eva, Kain och Abel, Mose och Aron, Abraham, Sara och Isak. Handlingen ledsagas av Herrens änglar, spelade av Gunilla Röör som också får vara Guds röst, Michael Jonsson som Lucifer och Nadja Mimiran. Gizem Erdogan och David Arnesen som spelar Eva och Adam följer oss också genom hela föreställningen som Kvinnan och Mannen, med Höga Visans vackra ord av längtan som sina repliker.
Scenografin är vacker och storslagen och pjäsen utnyttjar hela scenen. Det är hela tiden många på scen – hela ensemblen tror jag– och ibland liknar det en välkoreograferad dansföreställning.
Det är många skeenden som skildras och för den mindre vane Bibelläsaren kan det nog vara lite besvärligt att hänga med i handlingen – även om många av berättelserna är välkända. I andra akten blir det ännu knepigare när kronologin bryts upp och Jesus korsfästelse, den sista måltiden och ökenvandringen varvas med Jonas vistelse i valens buk och Jobs lidanden. Dessutom tillkommer glimtar från moderna människors syn på tro och kyrka.
Det är svårt att bedöma Bibeln på samma sätt som en dramatisering av en vanlig bok. Visst är det en bra sammanfogad resumé av ett antal olika kapitel som är ganska skiftande i berättarstil och innehåll. Men jag kan tycka att Bibelns kärnbudskap om att Jesus, Guds son, dog för våra synder och övervann döden så att vi kan få evigt liv tillsammans med honom inte riktigt kommer fram. Kopplingen mellan profeternas tal om en son som ska födas i första scenen och mannen som döms till döden i den andra är ganska vag.
Men Bibeln är mångbottnad och berättelserna är också intressanta ur psykologiskt och moraliskt perspektiv. Många av frågorna som ställs om godhet och ondska kan engagera alla. Och jag tror att pjäsen Bibeln också kan vara en inkörsport till boken Bibeln, för den som inte har bekantat sig med den förut.
BIBELN av NIKLAS RÅDSTRÖM
Regi och scenografi Åsa Kalmér
Scenografi och kostym Ann Bonander Looft
Ljus Patrik Bogårdh
Mask Susanne Von Platen
I rollerna:
Herrens ängel Gunilla Röör
Herrens andra ängel Michael Jonsson
Herrens tredje ängel Nadja Mirmiran
Mannen David Arnesen
Kvinnan Gizem Erdogan
Körledare, Maria från Magdala m fl roller Petronella Barker
Noa, Jona m fl roller Lennart Jähkel
Kain, Jesus m fl roller Joaquin Olsson
Jafet, Job m fl roller Anders Johannisson
Adataneses, Shifra m fl roller Ann-Sofie Rase
Aron m fl roller Lars Göran Persson
Abraham, Saul m fl roller Sten Ljunggren
Sara, Ateisten m fl roller Marika Lindström
Lots hustru, Tempelvärd m fl roller Jessica Liedberg
Josua, Översteprästen m fl roller Gerhard Hoberstorfer
Pilatus, Elifas m fl roller Ralph Carlsson
Predikaren, Vandraren m fl roller Kirsti Stubø
Mose, Petrus m fl roller Emil Almén
Foto: Markus Gårder