• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmrecension: Djupet

3 maj, 2013 by Film Redaktionen

djupet1Djupet
Betyg: 5
Premiär: 10 maj

Djupet är en perfekt titel på denna film. Inte för att den handlar om en båt som går i kvav och sjunker med alla sjömän utom en, utan för att den på ett oefterhärmligt sätt visar hur mäktig naturen är. Hur vacker, hur grym. Hur vi människor är så små inför den, och våra böner så fåfänga. Att måsarna är sjömännens änglar, och kärleken det sista man kommer till då gränsen nästan är nådd.
Jag är så tagen av Djupet att jag fortfarande är alldeles skakig. Hur skall jag beskriva detta enorma som Baltasar Kormákur skänker mig på enbart 93 minuter? Metaforspråket är otroligt skickligt, alla bilder så varsamt hanterade, sammanfogade ömt, kärleksfullt.
Gulli är den siste som lever. Det tar så kort tid för de andra att dö. Kylan, den hemska kylan. Havet utan ände. Det tar aldrig slut, precis som universum. Ensamheten där, när ovanifrån Gulli är likt ett orange trafikljus i det kompakta mörkret, en insekt som fåfängt krälar i tjära.

djup2

Djupet går från klarhet till klarhet. Vulkanutbrottet många år tidigare talas om med lätt ton bland sjömännen, som i förbifarten. Elden och lavan kommer först när Gulli är på väg nedåt i det svarta. Att visa ett liv som passerar revy på ett trovärdigt och nyskapande sätt känns nästan som en omöjlighet, men Kormákur lägger sitt pussel vidare med samma fingertoppskänsla, utan att en enda gång tappa bort sig.
Gulli når land. Han vandrar med blodiga fotsulor. Över svarta lavafält. Dödsskuggans dal, som han för timmar sedan, en livstid sedan, ett ögonblick sedan, sade sig inte frukta. Han lever och blir ett mirakel. En gåta, för dem som söker vetenskapliga förklaringar. Vad är han? En man, en säl, ett troll, ett sjöodjur? Han testas och analyseras och kallas hjälte. Han kallas nationalhjälte för att han besegrade havet, säger de. Alla vill veta hur man lurar döden.
Gulli svarar det jag tänker; vem skulle inte försökt rädda sig själv? Ett så enkelt svar, sammanfattningen av sex timmar i havets svalg och det som händer, känns, visas:
Oavsett vad vi ber till eller tror på är naturen inte vare sig god eller ond. Ett hav slukar ingen för sitt eget nöjes skull, ingen vulkan täcker städer i aska med någon form av uppsåt. Det är en prövning att överleva det som inte visar nåd; just därför behövs bönerna. Gulli ber till en frånvarande gud. Han talar med fiskmåsarna, han lovar att om de leder honom i land skall han aldrig skada någon av dem igen.
Det sista han lovar, lovar han sig själv. Han ber om livet av själva livet. Snälla, jag vill inte lämna saker oavslutade. Avbetalningen på motorcykeln. Jag skall dricka mjölk ur glaset för att göra mamma glad. Ta hand om den gamla hunden. Knacka på den där dörren jag aldrig vågat. Att prata med henne. Hon, som jag såg natten innan djupet tog mina kamrater.

djup3

Djupet skulle kunna gestalta en helt och hållet själslig resa. Allt är genuint. Jag gråter över så mycket, i slutet över att Gulli först inte blir trodd. Behandlad som ett barn. Man kan inte simma så långt. Det går inte. Man dör. Du måste varit förvirrad, osv. Han frågar efter sina vänner. Har ni hittat dem? Oroa dig inte du, svarar alla. Det är bortom din makt.
Gulli har sett vad nästan ingen annan levande människa sett. Han har mött döden och livet i en ändlös cirkel, där de böt av varandra, lekte tafatt med vågorna, måsarna och den svarta stenen. Nattens mörker till morgonens bleka ljus. Ensamheten som alltid kommer stanna. En viss sorts känsla går aldrig att sudda ut. Du har upplevt den. Jag med. Fast olika. Olika Gullis, olika andras. Men vi känner den. Om vi vågar.
Djupet avslutas med att Gulli börjar arbeta på en fiskebåt återigen. För mig handlar det inte om att Gulli vet om att han är ovanligt uthållig ifall samma sak skulle hända igen, nej, det handlar om den urgamla överenskommelsen mellan sjömannen och havet. Att havet inte tillhör honom. Han tillhör havet. Cirkeln sluts. Mina tårar fortsätter rinna. De smakar salt.

Djupet är baserad på verkliga händelser.

Text: Klara Norling



Arkiverad under: Film, Filmrecension



Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Göran Strömqvist säger

    7 maj, 2013 kl. 08:51

    Hej Klara!
    Hur förmedlar man en upplevelse? Genom att distansera sig till densamma och referera, beskriva? Eller, som i ditt fall, försöka ta huvudpersonens perspektiv, nå en ställföreträdande känsla? Du gör, lyckosamt, det senare, ofta med korta satser som driver innehållet framåt, interfolierat med dina egna upplevelser. Och mot slutet några refererande meningar som knyter ihop det hela med den påverkan du utsatts för. Ett slags människa-mot-människa recension.
    Givande läsning!
    Göran

  2. Klara Norling säger

    9 maj, 2013 kl. 09:31

    tusen tack, Göran! det kändes som att försöka komprimera ett universum. jag är väldigt glad att du tyckte det var en bra recension!

  3. Klara Norling säger

    24 maj, 2013 kl. 15:18

    oj, man tackar!

Trackbacks

  1. Djupet :) | Videosöndag skriver:
    20 maj, 2013 kl. 17:22

    […] Läs även Klara Norlings starka recension. […]

  2. Djupet - fiskebåtsförlisning och mirakelräddning | Svensson skriver:
    14 oktober, 2013 kl. 10:06

    […] är inte lika nöjda med filmen som dock överlag fått rätt goda recensioner i svensk media. Regissör för filmen är Baltasar […]

  3. Djupet - fiskebåtsförlisning och mirakelräddning | Njord skriver:
    13 november, 2013 kl. 16:35

    […] är inte lika nöjda med filmen som dock överlag fått rätt goda recensioner i svensk media. Regissör för filmen är Baltasar […]

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
casino med svensk licens

Nytt

Bokrecension: Damaskus av Iben Albinus

Damaskus Författare Iben Albinus Serie … Läs mer om Bokrecension: Damaskus av Iben Albinus

Filmrecension: Filmtjuven – överraskande unik indisk hyllning till filmkonsten

Filmtjuven Betyg 4 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Filmtjuven – överraskande unik indisk hyllning till filmkonsten

Minimalistiska utvidgningar fascinerar – Music For Small Rooms av Erik Dahl

Erik Dahl Music For Small … Läs mer om Minimalistiska utvidgningar fascinerar – Music For Small Rooms av Erik Dahl

Lyssna: The Confusions – Fell Out Of Bed

The Confusions har släppt en ny singel: … Läs mer om Lyssna: The Confusions – Fell Out Of Bed

Djungelboken blir sommarteater i Husby

Djungelboken blir sommarteater i Husby, … Läs mer om Djungelboken blir sommarteater i Husby

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casino utan spelpaus
Casinogringos
Jämför casino utan licens och ta reda på mer om den svenska regleringen kring spel.
Jämför olika nätcasino och hitta de bästa alternativen.

Att spela på casinon blir mer vanligt, läs recensioner på casinon.com
Spela casino utan svensk licens på casinoorbit.com
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2022 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in