Skapande dramatik för vuxna på Playhouse Teater

Skapande dramatik för vuxna
Playhouse Teater
Premiär: 16 mars 2013

Annie Baker, manusförfattaren, beskriver sin pjäs med orden: ”So the play is actually kind of about six weeks of group therapy with five people who would be too embarresed to actually sign up for group therapy.” – Och det är precis vad dramat handlar om. Fem människor som möts i en teatergrupp, lär känna varandra och lär av varandra. Gruppen drivs av Maggie (Katarina Söderberg) som genom olika övningar låter deltagarna spegla varandra och deras relationer: i närvaro utforskar de sin sårbarhet, rädsla för ensamhet och självförakt – men även drömmar, förhoppningar och längtan. Under de sex veckor som pjäsen utspelas öppnas och avslutas relationer, relationerna förändras och reproduceras, de blir till något nytt och stannar kvar i något gammalt.

Dock är det mycket jag inte förstår med ”Skapande dramatik för vuxna”. Jag förstår inte varför de gett pjäsen det namnet när originaltiteln är ”Circle Mirror Transformation” (och syftar på en teaterövning för total och absolut närvaro), jag förstår inte varför man inte valt att förflytta pjäsen till Sverige istället för USA – det hade inte gjort något för handlingen förutom låtit den vara närmre publiken. Jag förstår inte varför dialogen ofta känns så krystad (är det en dålig översättning?), jag förstår inte varför karaktären ”Ralf” som känns som en komplex person – ofta väljs att porträtteras som buskis. Jag förstår inte de konstanta scenbytena och jag förstår inte den spretiga känslan som sprids inom mig.

Men det finns också scener som jag mycket väl förstår. Jag förstår att jag är otroligt berörd när orden ”Gulash” och ”Ack mack” framförs mellan Therese (Charlotte Jonsson) och Ralf (Rune Jakobsson) och att det med de orden berättas en hel historia – dem emellan eller dem för varandra. Det är ett känslospel utan riktiga ord men ändå förstår jag. Och alla i publiken med mig.

Förhoppningsvis landar rollerna hos skådespelarna framöver, för i så fall har pjäsen potential att bli något bra och något mycket mindre spretigt.

Manus: Annie Baker
Regi: Anders Björne
Producent: Teater Playhouse

Medverkande:
Jasmine Heikura
Donald Högberg
Rune Jakobsson
Charlotta Jonsson
Katarina Söderberg

Foto: Viktor Kjellberg

Text: Anna Turell