Chris Brown, Globen
19 November 2012
Betyg: 3
När Chris Brown intervjuades av Larry King i början av September 2009, cirka ett halvår efter den uppmärksammade incidenten då den 19åriga R&B stjärnan grovt misshandlade kollegan och flickvännen Rihanna, berättade han hur övertygad han var att hans karriär inte alls var över och han kunde bli en förebild igen. Trots brottets fruktansvärda karaktär var det förmodligen inte många som förväntade sig att det skulle gå till på något annat sätt, och mycket riktigt står Chris Brown trots protester likväl i medier som på gator på Globen inför en publik på 8700, det vill säga 700 fler än i Januari 2009 då artisten uppträdde på Hovet.
Med sig i bagaget har han dock utöver sitt lidande rykte även senaste plattan Fortune, artistens bäst säljande skiva hittills, varifrån kvällens spellitas flesta låtar är tagna. Det blir en energisk och ganska snabb spelning där 18 låtar inklusive längre och kortare avbrott (för att sångaren ska hinna med sina mångtaliga klädsbyten medan DJ Babey Drew får vända skivor) spelas på strax under 75 minuter. Det mesta anspelar på sex och det är svårt att inte göra vissa mindre trevliga associationer när sångaren då och då verkar framkomma som smått hotfull. All Back som strax går över till Don’t Judge Me blir däremot en aning emotionella och Chris Brown börjar faktiskt kännas lite mänsklig.
Det är självklart en väldigt visuell show. Scenen består av en stor pyramid som sångaren spenderar den största delen av spelningen med att klättra upp i och hoppa ner från. Utöver Chris Browns egna moves han mer en gärna demonstrerar får hans fantastiska dansteam en chans att, ta del av rampljuset och glänsa lite, och under Busta Rhymes (spelas upp, han befinner sig tyvärr inte i Stockholm för spelningen) snabba rap på Look At Me Now får vi se en breakdanceuppvisning som heter duga.
Det går att säga väldigt mycket om Chris Brown just nu och debatterna kring huruvida han någonsin kan få försoning för sina brott lär nog aldrig ta slut. En sak är dock säker, han vet hur han ska hålla den största delen av 8700 besökare på Globen stående och konstant skrikande i över en timme. Att han dock fortfarande kan avgudas idag på samma sätt om inte mer än när han (i alla fall i allmenhetens ögon) inte var mer en en oskyldig, talangfull tonåring känns inte annat än avskyvärt.




Forgive and forget är något mänskligheten borde lära sig att göra, för att en människa gör 1 misstag vilket alla kan göra så gör det inte den till en ond person, jo visst brottet är i högsta grad allvarligt men kan säga att misshandel pågår konstant bakom stängda dörrar runt om i hela världen , som deras nya låt nobodys bussines, vilket är ett budskap till just alla att det som händer dem är endast deras ensak inte er . Tror knappast att alla bryr sig om att en tjej faktiskt blev misshandlad utan att endast få ännu en skandal att skriva om och skapa stora rubriker som är somligas patetiska jobb att sälja andras tragedier, detta är avskyvärt. Tycker Att man skall lära sig att blicka framåt istället för att älta det förflutna gång på gång , man skall även skilja privatperson från kändis för det är 2 helt olika människor . Är så otroligt trött på att man endast skall kalla denna grymt talangfulla mannen endast kvinnomisshandlare för det är ju verkligen inte vad han står för , lär er att respektera och förlåta med det kommer man mycket längre med i längden .