Bloc Party, Fantasia
Peace & Love 29 juni 2012
Betyg: 4
Efter alla om och men är Bloc Party tillbaka på riktigt. I augusti släpper de sitt fjärde album, ett album som bär den lämpliga titeln Four, och inför en förväntansfull Peace & Love-publik gav den brittiska kvartetten sin första festivalspelning på tre år.
Tänk att det gått sju år sedan släppet av deras numera klassiska debutskiva Silent Alarm. Bandmedlemmarna har börjat växa upp, skaffa barn och flytta till olika delar av världen. Ändå visar de inga som helst tecken på att vara på väg att stagnera eller förlora den energi som ju kännetecknat deras spelningar ända sedan de slog igenom. Kanske är det till och med så att uppehållet har gjort dem gott. Jag menar, de tycks ha kommit över alla problem (om det nu fanns några). Fokus ligger helt och hållet på musiken och framförandet av både nytt material och klassiska Bloc Party-låtar såsom Hunting for Witches, Banquet och Helicopter.
Den en timme och tjugo minuter långa spelningen blir som en uppvisning av bandets olika sidor. Först har vi den klubbiga inledningen som följs av Mercury, från förra skivan Intimacy, där Kele Okereke får skina som en av vår tids mest ikoniska och okonventionella indie-sångare.
Dessutom har vi de där lite mer sköra, uppbyggande och gitarrbaserade låtarna såsom This Modern Love, vilken kvällen till ära tillägnas Keles ”enda sanna kärlek” Rihanna, och avslutningsnumret Like Eating Glass. För att spinna vidare på Rihanna-temat så sjunger Kele några rader ur We Found Love i början av Flux.
Konserten har sina törn och de är inte alla som stannar hela tiden ut. Men de som gör det visar istället prov på stort engagemang, för det är helt klart de sex extranumren som är spelningens starkaste tredjedel.
Fråga: Var det någon som räknade hur många gånger Kele sa ”Peace & Love” under spelningen?
Foto: Emma Andersson