Integrationsminister Erik Ullenhag gjorde en resa till utanförskapet för ett tag sedan. Ni har säkert läst och hört om när han flyttade sitt kontor en vecka från fräscha innerstan i Stockholm till miljonprogramsförorten Rinkeby.
Veckobesöket i utanförskapet har kommenterats friskt i såväl traditionella som sociala medier. Nu visar det sig att ovanpå detta spektakel har Dagens Nyheter följt ministern denna vecka och det reportage finns i söndagens pappersupplaga av Dagens Nyheter. Så klart. Varför lägga ut det på webben så alla kan läsa? Nej håll det till de som har ekonomi nog att prenumerera på papperstidningen.
Det blir ännu mer spektakel och ren ytlighet när det visar sig att ministern alltså låtit den stora morgontidningen följa med under veckan. Hur tydligt blir det inte att allt bara är ett spel för gallerierna? Rent av ett cyniskt spektakel som förvärrar för de som lever i utanförskap.
Genom att Dagens Nyheter följt med under Ullenhags försök till att kika in i det säregna tillståndet utanförskap kan jag konstatera:
Områden som Rinkeby har mycket klart och tydligt nu fått en av att det är ett område av utanförskap. Rinkeby och dess invånare är alltså tydligt och klart placerade i facket utanförskap. Detta gör det ännu tyngre för de som bor i sådana områden, de är ännu mer stämplade och utpekade.
Tyngre och ber skamligt blir det samtidigt för alla oss som nligt högerregeringens kategoriindelning tillhör utanförskapet men inte bor i detta område.
Att Dagens Nyheter hakade på och följde Erik Ullenhag denna vecka av tillfälliga besök i utanförskapets land visar också hur chefer på redaktioner som DN ser på människor i utanförskap. DN gör pajaskonst av Ullenhags resa till utanförskapet och förvärrar för de som lever i utanförskapet. De fina folket, de välbärgade och framgångsrika: ministern och DN-reportern och fotografen reser tillsammans ut till utanförskapet på ett tillfälligt gästbesök.
Jag tror inte att Ullenhag medvetet vill förlöjliga alla oss som tillhör utanförskapet – han drivs säkert av filantropisk välvilja. Men genom att släppa in mediers fulla bevakning gör han sitt lilla besök till en enda medieföreställning.
Redan ordet utanförskap är läskigt, skrämmande, obehagligt. Redan genom att plaera människor i en sådan kategori försvårar politiker för alla oss som klassas inom detta.
Enligt siffror i DN är 35 procent av de som är inskrivna på arbetsförmedlingen utrikes födda. Det betyder att det finns 65 procent som klassas in under utanförskapet som inte är födda utrikes. Jag kan lova herr Reinfeldt att det finns en och annan som är ”etniskt svensk” bland dessa. Det finns många i dagens samhälle som har funktionshinder av olika slag, fysiska och psykiska, och som arbetsgivare inte anställer. Det finns människor som blivit arbetslösa efter att de fyllt 50 år – och dessa människor blir inte heller anställda. Det finns människor som får svåra sjukdomar och är långvarigt sjukskrivna och hamnar utanför sjukförsäkringssystemet efter ett tag.
Det stora problemet med samhället är fördomarna och att de arbetsgivare som sitter på välbärgade häckar alltid i första hand väljer att anställa män i trettioårsåldern och att politiker måste kategorisera och stämpla grupper och områden istället för att se möjligheter. Sätt igång massor av utbildningar och kurser som kan leda till jobb, underlätta för att starta eget företag – se människan och tro på den enskilde individens kraft om han eller hon får chanserna.
Sluta att dela in i vi och dom, riv stängslen mellan innanförskap och utanförskap – eller: förresten släng bort det usla ordet utanförskap.
Läs även andra bloggares åsikter om integration, Erik Ullenhag, utanförskap, samhälle, politik, medier
Han borde jobba från Katrineholm och ha sitt arbetsrum
i samma korridor som kommunalrådet.
Självklart så är det pajaskonster. Precis som när Mona Sahlin mobiliserade ett pressuppbåd och åkte ut till Rosengård.
I Rädda barnens ”Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport 2010” som kom i början av 2011 och som Håkan Juholt tog upp så skriver man följande under rubriken ”Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund”
”År 2008 levde knappt vart nittonde barn med svensk bakgrund (5,4 procent) i en familj som antingen hade låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Detta kan jämföras med nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (29,5 procent). Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund. Klyftorna mellan barnfamiljer med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat sedan mätningarnas startår 1991 och under hela 2000-talet. År 1991 var barnfattigdomen 2,6 gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund, år 2000 var den fyra gånger så hög och nästan 5,5 gånger så hög år 2008”
Alltså 1991 var barnfattigdomen 2,6 gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund, år 2000 var den fyra gånger så hög och 2008 nästan 5,5 gånger så hög. Men det där nämnde aldrig ”Ljugholt”.
Vad vi ser är en utveckling av ett Sverige som är på väg att glida isär efter etniska skiljelinjer och att denna utveckling pågår oavsett om vi har en borgerlog eller socialdemokratisk linje.
Men vi får hoppas att politikerna och journalisterna har trevligt på sina exkursioner i slummen.
Men de som bor där ska nog inte tro att någonting blir bättre.
Fördomarna mot förorterna kan nog inte vara värre än inom FP.
Men faller det inte på sin egen orimlighet att ALLA som bor i mängden av miljonprogramsområden skulle höra till ett utanförskap?
Jag har själv bott i ett sådant område. Då var jag tf rektor!