Artist: We were born Canaries
Album: We were born Canaries
Betyg: 3
Betyget 3 är egentligen ett fegisbetyg. Men vad ska man sätta när det är rätt bra, fast det varken är nydanande eller överväldigande? Skivan växer med flera lyssningar, vilket i och för sig brukar vara ett gott tecken.
We Were Born Canaries är ett nytt danskt band, bestående av Stine Grøn och Jakob Steen. De har kamperat ihop i drygt ett år, och den 23 april släpps deras debutalbum. Det handlar om drömsk välproducerad pop med inslag av gamla goda Cardigans och Massive Attack, samt av nyare band som Beach House och Lykke Li. Och faktiskt även en dos av Twin Peaks-ledmotivet.
Några av albumets spår är hittar med influenser från 60-talspopen. Andra spår har långsamma och instrumentala partier med fjär och diskantig ljudbild. Instrumenten har processats hårt och fått mycket eko. Sångerskan sjunger vackert och drömskt. Av någon anledning kastas jag tillbaka till 1990-talets senare hälft när jag lyssnar på We Were Born Canaries. Inte för att det nödvändigtvis låter så tidstypiskt direkt. Men något i 60-talspopinfluenserna för tankarna dit.
För mig ska en skiva som släpps på våren andas fart och fläkt, förväntan och pigghet. Men årets vår verkar dröja ett tag till, och då passar We Were Born Canaries musik rätt bra. Jag kommer nog lyssna på den ett tag till. Jag tycker redan att det låter lite bättre.
Bästa spår: Go cold turkey och Let it drop.
Text: Tommy Lucassi
We Were Born Canaries Teaser from Jakob Steen on Vimeo.
Läs även andra bloggares åsikter om musik, Danmark, skivrecension, We were born canaries